Stockholms slott

Historik och tillkomst

Stockholms slott har funnits på samma plats vid Norrström sedan senare hälften av 1200-talet. Den första befästningen på platsen var den medeltida borgen Tre Kronor. Redan under 1600-talet fanns planer på ett nytt slott. Gustav II Adolf hade tidiga idéer, och hans dotter drottning Kristina tillsatte 1651 Jean de la Vallée som slottsarkitekt med uppdrag att ta fram förnyelseförslag. Under 1650- och 1660-talen lade de la Vallée fram förslag till omfattande ombyggnader, men det var först när Nicodemus Tessin den äldre blev slotts- och stadsarkitekt 1661 som planerna kom igång på allvar. Hans son, Nicodemus Tessin den yngre, skulle senare omarbeta och genomföra ett förslag mellan 1692 och 1696.

Den 7 maj 1697 totalförstördes slottet Tre Kronor i en stor brand. Endast murarna längs den nyligen ombyggda norra längan kunde repareras. Efter branden beslutade Karl XII:s förmyndarregering under ledning av riksänkedrottning Hedvig Eleonora att ett nytt slott skulle byggas upp på de gamla murarna. Nicodemus Tessin den yngre fick uppdraget som arkitekt. Byggnadsarbetena avstannade helt 1709 på grund av det Stora nordiska kriget, som tog oerhörda svenska resurser i anspråk. Arbetena återupptogs först 1727, sex år efter krigets slut. När Tessin avled 1728 färdigställdes slottet under ledning av Carl Hårleman, som ritade många av de ursprungliga rokokointeriörerna. Slottet kunde tas i bruk 1754, då kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika flyttade in, men invändiga arbeten pågick ända in på 1770-talet.

Arkitektur och utformning

Slottet är ritat av Nicodemus Tessin den yngre i en stram romersk barockstil, med förebild i Palazzo Farnese i Rom. Byggnaden utgör kvarteret Tre Kronor och omges av Lejonbacken och Norrbro i norr, Logården och Skeppsbron i öster, Slottsbacken och Storkyrkan i söder samt yttre borggården och Högvaktsterrassen i nordväst. Exteriört har inga större ombyggnader företagits sedan färdigställandet, bortsett från anpassningar, nya inredningar, moderniseringar och fasadernas färgsättning. En omfattande fasadrenovering pågår sedan 2011 för att reparera vittringsskadade sandstensdetaljer, ett arbete som beräknas vara klart år 2050.

Den nuvarande slottsbyggnadens norra länga uppfördes redan 1692, på bara fem månader, som en del av det gamla slottet Tre Kronor. Denna nya länga hade samma strama barockstil som den har idag, i skarp kontrast mot det övriga renässansslottet. Konstnärer som David Klöcker Ehrenstrahl och Johan Sylvius bidrog med konstnärligt arbete vid norra längans färdigställande, särskilt till slottskyrkan. Ekonomigårdens medeltida murar från slottet Tre Kronor finns idag bakom Lejonbacken och i norra längans källare. Äldre murar återstår också i stora delar av norra längans fasadmurar längre upp.

Slottets inre och användning

Slottets interiör omfattar 1 430 rum, varav 660 har fönster. Förutom de kungliga bostadsvåningarna rymmer byggnaden representations- och festvåningar av olika slag, däribland Festvåningen, Stora gästvåningen och Bernadottevåningen. I slottet ligger också Rikssalen, Slottskyrkan, Gustav III:s antikmuseum, Skattkammaren med riksregalierna, Livrustkammaren och Museum Tre Kronor som visar källarvalv från den gamla borgen. Fram till 1878 fanns Kungliga biblioteket inrymt i den nordöstra flygeln, den så kallade Biblioteksflygeln, som idag hyser Bernadottebiblioteket. I Kansliflygeln återfinns Slottsarkivet.

Slottet är den svenske monarkens officiella residens, även om kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia vanligtvis bor på Drottningholm. Kungliga slottet används för representativa ändamål av kungen i hans egenskap av statschef. Här finns också kontoren för kungen, övriga medlemmar av den kungliga familjen och Kungliga Hovstaterna. Slottet utgör arbetsplats för cirka 200 fast anställda personer. Högvakten har bevakat slottet och kungafamiljen sedan 1523.

Tidigare förslag och norra längan

På ett samtida kopparstick från 1654 visades Jean de la Vallées förslag till ett nytt slott med ett frilagt, platåupphöjt kungaslott inklusive en ny bro över Norrström. Drottning Kristina genomförde ombyggnader av det gamla slottet, men inget nytt slott blev av under hennes tid. En karta från 1650-talet illustrerar de la Vallées förslag, som även medförde en ny reglering av Slottsbacken. Nicodemus Tessin den yngre gjorde kompletteringar med blyerts på denna karta, troligen vid 1600-talets slut, med en tidig skiss för norra fasadens västra flygel och de båda svängda flyglarna kring yttre borggården. Han planerade även stadsområdet väster om slottet med en stor fritrappa och en bred gata, förslag som aldrig genomfördes.

Innan branden 1697 fanns en plan för att slottet skulle ha formen av en slottsfyrkant utan flyglar i stram romersk barock, i princip med samma utseende på alla längor som den redan uppförda norra längan. Detta förslag finns inte bevarat, troligen för att Tessin inte vågade avslöja sina omfattande planer för den sparsamme kung Karl XI. Den nya norra längan och Lejonbacken finns avbildade på planscher i Suecia Antiqua et Hodierna, tryckta mellan 1695 och 1702. En ny slottskyrka invigdes julen 1696 i norra längan, men efter branden placerades Slottskyrkan och Rikssalen istället i södra längan. Inredningen från den första kyrkan finns delvis bevarad i den nuvarande Slottskyrkan.

Utmaningar med slottskyrkan och återanvändning

När den nya slottskyrkan skulle byggas i den norra längan 1696 ställdes arkitekten inför ett särskilt problem. Kyrkan skulle ersätta den gamla slottskyrkan som uppförts av Johan III och behövde få samma dimensioner för att passa in i de gamla murarna. Tessin ville samtidigt bibehålla den strama barockstilens regelbundenhet, där fönsterraderna skulle vara nästan absolut regelbundna. Lösningen blev att lägga till en mezzaninvåning med mindre kvadratiska fönster strax ovanför den nedre fönsterraden. Dessa mindre fönster finns kvar runt hela byggnaden idag som ett minne av den första slottskyrkan. Efter branden, när Tessin fick fria händer, placerades Slottskyrkan och Rikssalen istället i södra längan. Inredningen från den norra längans slottskyrka, inklusive bänkar och inventarier i silver, finns delvis bevarad i den nuvarande Slottskyrkan.

Sparsamhet och återanvändning var viktiga principer vid uppförandet av norra längan under den sparsamme kung Karl XI. Tessin lät därför de murar stå kvar som kunde återanvändas, vilket var ungefär hälften av de gamla. Väggarna i de före detta nordöstra och nordvästra fyrkantiga hörntornen är exempelvis än idag tjockare i denna del av slottets bottenvåning på grund av detta. Kvar från tiden före branden är också Karl XI:s galleri, som fortfarande står kvar i enlighet med Tessins plan. Denna sparsamhet gjorde också att bygget gick snabbt, och den nya längan var redan efter fem månader under tak.

Omfattning, museer och samlingar

Slottet är 42 000 kvadratmeter stort och innehåller en mängd olika funktioner och samlingar. Förutom de redan nämnda representationsvåningarna och bostäderna rymmer slottet flera viktiga institutioner. Livrustkammaren, som är ett av världens äldsta museer, finns här. Museum Tre Kronor är inrymt i de kvarvarande källarvalven från den gamla medeltida borgen och ger en direkt länk till platsens äldsta historia. Skattkammaren förvarar Sveriges riksregalier, de symboler som används vid kungliga ceremoniella tillfällen som kröningar och riksdagens öppnande. Gustav III:s antikmuseum är ett annat inslag, baserat på kung Gustav III:s samling av antika skulpturer. Slottet hyser också Bernadottebiblioteket, ett forskningsbibliotek med fokus på kungahusets och Sveriges historia, samt Slottsarkivet som förvarar handlingar från Kungliga Hovstaterna. Denna samling av museer och arkiv gör slottet till inte bara en kunglig bostad utan också ett viktigt kulturellt och historiskt centrum. Slottets omfattande utrymmen inkluderar även de olika gårdarna som Logården i öster och yttre borggården i nordväst, vilka är en del av den övergripande slottsanläggningen.

Ägande, förvaltning och framtid

Kungliga slottet ägs av Svenska staten genom Statens fastighetsverk, som svarar för fastighetsdrift och underhåll. Ståthållarämbetet förvaltar den kungliga dispositionsrätten, det vill säga rätten för kungen och hovstaten att använda slottet. Slottet tillhör de kungliga slotten i Sverige som står till kungen och Kungliga Hovstaternas förfogande. Sedan 2025 är Stockholms slott en del av Sveriges kulturkanon, vilket understryker dess nationella betydelse som kulturhistoriskt minnesmärke.

Den omfattande fasadrenovering som påbörjades 2011 är ett av de större underhållsprojekten i slottets moderna historia. Renoveringen innebär reparationer av vittringsskadade sandstensdetaljer, ett material som är utsatt för Stockholms klimat. Arbetet beräknas pågå under en lång period, med ett planerat slutdatum år 2050. Detta långsiktiga projekt visar på den kontinuerliga satsningen på att bevara byggnaden för framtida generationer, i linje med dess status som officiellt residens och del av kulturkanonen. Slottet förvaltas som en del av kronans slott, vilket innebär att det står till förfogande för kungen och det kungliga hovet.

Vanliga frågor om Stockholms slott

Var ligger Stockholms slott och hur ser omgivningen ut?

Stockholms slott ligger på Stadsholmen i stadsdelen Gamla stan i Stockholm, vid Norrström. Det har funnits på samma plats sedan senare hälften av 1200-talet. Slottet omges av Lejonbacken och Norrbro i norr, Logården och Skeppsbron i öster, Slottsbacken och Storkyrkan i söder samt yttre borggården och Högvaktsterrassen i nordväst. Platsen är alltså i hjärtat av Stockholms historiska stadskärna. Slottet gränsar också till Riksdagshuset, vilket understryker dess centrala roll i det svenska statslivet.

Vilka museer och sevärdheter finns på Stockholms slott?

På Stockholms slott finns flera museer och offentliga utställningsytor. Besökare kan se Gustav III:s antikmuseum, Skattkammaren med Sveriges riksregalier, Livrustkammaren och Museum Tre Kronor som visar källarvalv från den medeltida borgen. I slottet ligger också den praktfulla Slottskyrkan och Rikssalen. Förutom museerna kan man bevaka Högvaktens vaktskifte på yttre borggården. Slottets många fest- och representationsvåningar, som Festvåningen, Stora gästvåningen och Bernadottevåningen, ger en inblick i kungligt liv genom seklen.

Vem bor och arbetar på Stockholms slott idag?

Stockholms slott är den svenske monarkens officiella residens, även om kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia vanligtvis bor på Drottningholm. Kungliga slottet används för representativa ändamål av kungen i hans egenskap av statschef. Här finns kontoren för kungen, övriga medlemmar av den kungliga familjen och Kungliga Hovstaterna. Slottet utgör arbetsplats för cirka 200 fast anställda personer. Högvakten har bevakat slottet och kungafamiljen sedan 1523, och deras vaktskifte är en populär attraktion.

Hur gammalt är det nuvarande slottet och hur byggdes det?

Det nuvarande Stockholms slott började byggas efter att det medeltida slottet Tre Kronor förstördes i en brand den 7 maj 1697. Byggnadsarbetena pågick med avbrott på grund av det Stora nordiska kriget och avstannade helt 1709. Arbetena återupptogs först 1727, sex år efter krigets slut. Slottet kunde tas i bruk först 1754, då kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika flyttade in. Invändiga arbeten pågick dock ända in på 1770-talet. Således är den nuvarande byggnaden ungefär 270 år gammad i sin kärna, även om delar av norra längan är äldre, från 1692.

Vem var arkitekterna bakom Stockholms slott?

Det nuvarande Stockholms slott ritades av arkitekten Nicodemus Tessin den yngre. Han fick uppdraget efter den stora slottsbranden 1697. När Tessin avled 1728 övertogs färdigställandet av arkitekten Carl Hårleman, som också ritade en stor del av slottets ursprungliga rokokointeriörer. Stilen är en stram romersk barock, med Palazzo Farnese i Rom som en tydlig förebild. Tidigare förslag till om- och nybyggnad hade även gjorts av Jean de la Vallée på 1650-talet och Nicodemus Tessin den äldre, som blev slottsarkitekt 1661.

Vad är skillnaden mellan slottet Tre Kronor och dagens slott?

Slottet Tre Kronor var den medeltida borgen som tidigare stod på platsen. Det började kallas Tre Kronor från 1588, när tre öppna gyllene kronor sattes upp på det största tornet. Den 7 maj 1697 totalförstördes slottet Tre Kronor i en stor brand. Endast murarna längs den nyligen ombyggda norra längan, som uppfördes 1692, klarade sig och kunde repareras. På dessa gamla murar och grunden uppfördes sedan det nuvarande Kungliga slottet i barockstil. Lämningar från Tre Kronor finns bevarade i källarvalven och visas i Museum Tre Kronor, som är en del av dagens slott.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.