Mariefred

Historia och ursprung

Mariefreds historia börjar på 1370-talet med byggandet av en borg på en udde vid Mälaren, som kallades Gripsholm. Denna borg utvecklades senare till det nuvarande Gripsholms slott. Namnet Mariefred härstammar från ett kartusianerkloster som började uppföras 1493 på platsen för dagens kyrka. Klostret fick namnet Pax Mariae, vilket betyder 'Marias fred', och den omkringliggande bebyggelsen ärvde detta namn. Klosterkyrkan invigdes 1504 i samband med Sten Sture den äldres begravning där, även om hans kvarlevor senare flyttades till Strängnäs domkyrka. År 1498 förlänades Gripsholm med underlydande till klostret. År 1526 drogs klostret in i samband med reformationen och revs senare, och Gustav Vasa förvärvade borgen Gripsholm samma år. År 1537 påbörjade han bygget av ett slott på platsen, vilket kom att prägla stadens utveckling under århundradena. Mariefred fick stadsrättigheter av kung Karl IX den 12 juni 1605.

Under Gustav III:s tid upplevde Mariefred en blomstringsperiod. För att stimulera näringslivet beviljades skattefrihet för fabriksanläggningar, och kungen anlade själv ett större bränneri vid Gripsholm. Denna verksamhet sysselsatte omkring 280 personer och varade in på 1860-talet. Staden drabbades av flera svåra bränder under 1600-talet, på 1620-talet, år 1640 och år 1682 då kyrkan brann ner. År 1682 fanns det 85 tomter inom stadens gränser. Trots detta har den gamla stadskärnan bevarats väl och är en av landets mest välbevarade trähusstäder med plankinhägnade gårdar, vilket skrivs om i reseguider. Efter branden 1682 har bebyggelsen i stor utsträckning skonats från rivningar, vilket gör Mariefred till ett välbevarat exempel på en gammal småstad.

Gripsholms slott och dess inflytande

Gripsholms slott har varit en central kraft i Mariefreds utveckling sedan Gustav Vasa lät bygga om den medeltida borgen på 1530-talet. Slottets närhet och det kungliga hovlivet gynnade samhället genom donationer. Kungamakten gjorde donationer till stadens borgare, som exempelvis rätten att bruka två skogsområden söder och norr om staden. Dessa donationer reglerades i stadens privilegiebrev från 1605. Slottet var inte bara en kunglig bostad utan också en plats för industri, som med Gustav III:s bränneri. Idag är slottet en av ortens främsta sevärdheter och hyser Statens porträttsamling. Den gamla ladugårdsbyggnaden som tillhörde slottet inrymde från 1996 Grafikens hus, ett internationellt centrum för grafisk konst, innan den förstördes i en brand 2014.

Stadsbild, bebyggelse och bevarande

Mariefreds ursprungliga stadskärna är liten och omgavs historiskt av Kärnbo socken och Mälaren. Stadsplanen från 1759 är fortfarande i huvudsak densamma. Entrén till den historiska staden markeras av en gammal tullport, och huvudgatan, Storgatan, leder rakt ner mot vattnet där det fanns en sjötull. Efter branden 1682 har bebyggelsen i stor utsträckning skonats från rivningar, vilket gör Mariefred till ett välbevarat exempel på en gammal småstad. Under perioden 1876 till 1891 fanns en gymnasieförberedande skola i staden, kallad Mariefreds pedagogi. Samtidigt som många andra städer expanderade under 1800-talets industrialisering, stagnerade Mariefred, vilket främst syntes i befolkningsutvecklingen. Denna utveckling delade den med andra gamla städer som Gränna, Sigtuna, Skanör och Trosa, som kom att förbispringas av den industriella utvecklingen och förbli charmfulla, slumrande idyller.

Kommunikationer och transport genom historien

Mälaren har alltid varit en livsviktig förbindelseled för Mariefred, med segelskutor och transporter över isen. Under 1800-talet utvecklades staden som en hamnstad. År 1821 besökte ångfartyget Yngve Frey staden med 200 passagerare, och samma år kom ångskonerten Stockholm med turister till Gripsholm. År 1834 byggdes en ångbåtsbrygga vid Kölnholmen, och 1873 etablerades en reguljär ångbåtstrafik med turlistor för varje säsong. En lastkaj byggdes mellan 1898 och 1902. Den nuvarande ångbåtsförbindelsen med Stockholm upprätthålls av S/S Mariefred, som har trafikerat rutten varje säsong sedan 1903. Järnvägstrafik till Mariefred öppnades 1895 på en bana från Läggesta, som var en bibana från Norra Södermanlands Jernvägsaktiebolags sträckning mellan Södertälje och Eskilstuna. Denna trafik lades ner 1964, och året efter anlade Östra Södermanlands Järnväg en smalspårig museibana med 600 millimeters spårvidd på sträckan, efter att banan avelektrifierats och spårvidden ändrats från normalspår.

Näringsliv och industri genom tiderna

Mariefreds näringsliv har präglats av lantbruk i omgivningarna och stadens behov av hantverk och handel. Ett gästgiveri, idag känt som Gripsholms värdshus, öppnades redan 1609. I närheten fanns flera tegelbruk, bland annat vid Kalkudden nordost om staden. På 1700-talet inrymde lokalerna som nu hyser värdshuset en stoff- och strumpfabrik. Ett kronobränneri anlades 1777 intill slottet, och dess lokaler användes senare till kemisk fabrik och folkhögskola. Under 1900-talet fanns borstfabriker, metallfabriker och från 1950-talet Textil AB Sanetta, en fabrik för sanitetsprodukter med upp till 200 anställda, som senare såldes till Holmens bruk. År 1963 etablerades Mariefredsverken AB, som senare blev Mavab, en tillverkare av modulbyggda hus. Under andra världskriget internerades tre polska u-båtsbesättningar strax utanför staden.

Skogsdonationer och markanvändning

Genom två donationer, daterade 24 april 1590 och 12 juni 1605, fick Mariefreds invånare rätt att bruka två skogsområden. Den första donationen, av hertig Karl (senare Karl IX), gällde torpet Sämskarboda vid nuvarande Hedlanda gård och ett skogsområde söder om staden. Den andra gåvan, som reglerades i stadens privilegiebrev från 1605, gällde ett skogsområde öster om sjön Södra Kärrlången, norr om staden. Privilegiebrevet bekräftade också den tidigare gåvan av den södra skogen. Donationen av den norra skogen bekräftades ytterligare genom ett kungligt brev 1789. Dessa skogsområden var allmänningar som nyttjades gemensamt av stadens borgare. Den södra skogen skiftades 1785 och den norra 1799. De första fasta bosättningarna i dessa skogsområden etablerades på 1780-talet respektive 1820-talet.

Kultur, sevärdheter och film

Förutom Gripsholms slott och dess porträttsamling har Mariefred flera andra sevärdheter. Grafikens hus, ett internationellt centrum för grafisk konst, låg i slottets gamla ladugårdsbyggnad fram till att den förstördes i en brand 2014. Strax intill finns en ruin av Kärnbo kyrka. Gripsholms värdshus är Sveriges äldsta värdshus med anor från 1609 och har utsikt över Mälaren och slottet. Stadens hembygdsmuseum finns i Callanderska gården, ett sekelskifteshem i en färgaregård från mitten av 1700-talet. Vid stadens västra utkant ligger naturreservatet Hjorthagen, ett inhägnat område med gamla ekar och fritt strövande dovhjortar. Mariefred har varit en populär plats för film- och TV-inspelningar. Scener från filmer som 'Victoria', 'Ingenjör Andrées luftfärd' och 'Jag är Maria' har spelats in här. Flera filmer baserade på Astrid Lindgrens böcker har också filmats här, som 'Kajsa kavat', 'Pippi Långstrump', 'Ronja Rövardotter' och 'Rasmus, Pontus och Toker'. TV-serierna 'Livet i Fagervik' och den tyska 'Inga Lindström' har delvis spelats in i centrala Mariefred.

Evenemang och årliga traditioner

Mariefred har ett livfullt evenemangskalender. Första lördagen i juni varje år hålls Ångans dag, som firar ångkraftens betydelse för staden. Då gästas staden av flera ångbåtar och veteranbilar, och museijärnvägen kör extraturer med flera ånglok. I staden har det arrangerats riddardagar med tornerspel, jazz- och gatumusikfestivaler. En årligen återkommande Bellmansdag hyllar skalden. Sedan 2014 har Nordiska Mästerkapen i Food Truck arrangerats här, med tävlingar i kategorier som bästa kötträtt, vego, fisk och skaldjur, dessert, burgare och mest miljömässigt hållbara food truck.

Administrativ historia och kända personer

Mariefreds stad bildades 1605 som en utbrytning ur Kärnbo socken. Vid kommunreformen 1862 blev den en stadskommun. År 1952 införlivades Kärnbo och Taxinge socknar/landskommuner, och den tidigare stadskärnan utgjorde därefter en liten del av stadskommunens yta. Stadskommunen upplöstes 1971 och Mariefred ingår sedan dess i Strängnäs kommun. Kyrkligt har orten hört till Mariefreds församling sedan 1605, och dessförinnan till Kärnbo församling. Rättsligt ingick orten i Mariefreds rådhusrätts domkrets till 1948, därefter i Livgedingets domsagas tingslag till 1971, och ingår nu i Eskilstuna tingsrätts domsaga. Flera kända personer har kopplingar till Mariefred. Den tyske författaren Kurt Tucholsky är begravd på stadens kyrkogård. Sångerskan Lisa Ekdahl växte upp här, skådespelaren Dolph Lundgren har ett sommarhus i Kalkudden, och ishockeyspelaren Mikael Samuelsson, medlem i Triple Gold Club efter att ha vunnit Stanley Cup, OS och VM, är född i Mariefred.

Vanliga frågor om Mariefred

Var ligger Mariefred och hur stor är orten?

Mariefred är en tätort i Strängnäs kommun i Södermanlands län. Den ligger vid Mälaren, cirka 65 kilometer väster om Stockholm, eller ungefär 50 kilometer enligt andra uppgifter. Trots sin relativt låga folkmängd på 7 121 invånare (2023) betraktas den ofta som en stad på grund av sina historiska stadsprivilegier från 1605. Statistiska centralbyrån räknar dock endast orter med över 10 000 invånare som städer. Mariefred är belägen i en region med rik historia och naturskönhet.

Vad kan man se och göra i Mariefred?

Den främsta sevärdheten är det kungliga Gripsholms slott, som hyser Statens porträttsamling. Andra attraktioner inkluderar Sveriges äldsta värdshus, Gripsholms värdshus från 1609 med utsikt över Mälaren, och naturreservatet Hjorthagen med dovhjortar och gamla ekar. Stadens hembygdsmuseum finns i Callanderska gården, ett sekelskifteshem. Museijärnvägen Östra Södermanlands Järnväg erbjuder turer med smalspåriga tåg och har ett järnvägsmuseum med en fin samling av 600 mm smalspåriga personvagnar. Mariefred är också känd som en välbevarad trähusstad, perfekt för promenader i den historiska stadskärnan med dess plankinhägnade gårdar.

Hur kommer man till Mariefred?

Det finns flera sätt att ta sig till Mariefred. Den mest kända och pittoreska förbindelsen är ångbåten S/S Mariefred, som trafikerar rutten från Stockholm varje säsong sedan 1903. Historiskt har sjöfarten varit avgörande, med reguljär ångbåtstrafik etablerad 1873. Med bil eller lokalbuss är Mariefred lätt att nå via väg. Det finns reguljär busstrafik med Sörmlandstrafiken till järnvägsknutpunkten Läggesta och till grannorten Stallarholmen. Det går även vissa direktbussar mellan Mariefred och Strängnäs. Järnvägstrafik fanns historiskt mellan 1895 och 1964.

Vad är historien bakom namnet Mariefred och dess tidigare namn?

Namnet Mariefred härstammar från ett kartusianerkloster som började byggas 1493 på platsen för dagens kyrka. Klostret fick det latinska namnet Pax Mariae, som betyder 'Marias fred'. Bebyggelsen som växte upp runt klostret kom att kallas Mariefred. Klostret drogs in 1526 i samband med reformationen och revs senare. Vid kyrkan finns framgrävda rester av det gamla klostret och en minnessten över Sten Sture den äldre från 1905. Platsen hette tidigare Gripsholm, efter den borg som Bo Jonsson Grip lät bygga på 1370-talet och som senare blev kungligt slott.

Vilka filmer har spelats in i Mariefred?

Mariefred har varit inspelningsplats för många filmer och TV-serier. Exempel på långfilmer inkluderar Bo Widerbergs 'Victoria' (1979), Jan Troells 'Ingenjör Andrées luftfärd' (1982) och 'Jag är Maria' (1979). Flera filmer baserade på Astrid Lindgrens böcker har också filmats här, som 'Kajsa kavat' (inspelad i den gamla stadskärnan), 'Pippi Långstrump', 'Ronja Rövardotter' (vitsippstagningarna spelades in i Hjorthagen) och 'Rasmus, Pontus och Toker' från 1956. TV-serierna 'Livet i Fagervik' och den tyska 'Inga Lindström' från 2000-talet har delvis spelats in i centrala Mariefred.

Finns det några årliga evenemang i Mariefred och vilka är de?

Ja, Mariefred har flera återkommande evenemang. Det mest kända är kanske Ångans dag, som hålls första lördagen i juni och firar ångkraftens betydelse med ångbåtar, veteranbilar och museitåg som kör extraturer med flera ånglok. Andra evenemang inkluderar återkommande riddardagar med tornerspel, jazz- och gatumusikfestivaler, och en årlig Bellmansdag som hyllar skalden. Sedan 2014 har Nordiska Mästerkapen i Food Truck arrangerats här, en tävling mellan matbilar i kategorier som bästa kötträtt, vego, fisk och skaldjur, dessert, burgare och mest miljömässigt hållbara food truck.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.