Wiki söndag 15 november 2026
Nyfiken På

Svenska nöjesnyheter, film, musik och poddar, och ett uppslagsverk om rösterna och ansiktena bakom.

Lyssna på poddenNyfiken på med Kristin Kaspersen Spotify Apple

Ronja Rövardotter

Ronja Rövardotter är en svensk film som hade sin biopremiär i Sverige den 14 december 1984. Filmen regisserades av Tage Danielsson och är en adaption av Astrid Lindgrens roman med samma namn från 1981. Den handlar om rövardottern Ronjas uppväxt i Mattisborgen, hennes hemliga vänskap med Birk som är son till en rivaliserande hövding, och hennes kamp för att följa sitt samvete. År 1986 klipptes filmen även om till en TV-serie i tre delar på 50 minuter var, där man lade till material från inspelningen som inte kom med i den ursprungliga filmen.

Filmens handling och tematik

Filmen följer Ronja som växer upp i Mattisborgen där hennes far Mattis är hövding för ett rövarband. Natten hon föddes klövs borgen i två delar av ett blixtnedslag, en händelse som symboliserar en förändring. På samma sätt som det tidigare ointagliga rövarfortet försvagats har Ronjas ankomst som en blixt öppnat den tidigare hårdhudade rövarhövdingens hjärta. En djup faderskärlek blommar upp, vilket gör att det smärtar honom när hans dotter en dag ber om att få gå utom borgens trygga famn. Ronjas mor, Lovis, är mindre orolig, och efter att Mattis noggrant räknat upp vad Ronja bör akta sig för, får hon fri lejd att lära känna skogens skönhet och väsen. Lugnet i Mattisborgen bryts när den konkurrerande rövarhövdingen Borka plötsligt flyttar in i den andra delen av borgen som skapats av blixtnedslaget. Ronja blir dock i hemlighet vän med den jämnårige Birk, Borkas son.

När de två hövdingarnas konflikt sätts på sin spets tvingas Ronja att välja mellan att stödja sin far eller att följa sitt samvete. Hon väljer det senare och inte bara sviker Mattis utan avslöjar därmed sin vänskap med Birk. I och med det förskjuts Ronja av sin far Mattis som förkunnar att han inte längre har något barn. Ronja är, enligt honom, inte hans dotter längre.

Mot sin vilja lämnar Ronja Mattisborgen och flyr till Björngrottan tillsammans med Birk som har rymt. Där får de uppleva både glädje och överlevnadskamp i Mattisskogen. Samtidigt råder en fars kamp för att dels kunna släppa taget om sitt barn, men framför allt kunna släppa taget om den egna stoltheten. Hans inre utveckling handlar om att erkänna sina misstag och be sitt barn om förlåtelse.

Ronja och hennes pappa Mattis på Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby, 2014.
Foto: Albin Olsson / Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0)

Produktionens bakgrund och tillkomst

Astrid Lindgrens bok Ronja rövardotter kom ut 1981, men redan före detta hade Lindgren börjat tänka på en filmatisering med regissören Olle Hellbom. Det var meningen att Olle Hellbom skulle regissera filmen, och förproduktionen pågick. Under denna förproduktion, i juni 1982, avled Hellbom plötsligt. Först tänktes att Ronja-filmen dog med honom, men för mycket pengar hade redan satsats i projektet. Därför valdes en ny regissör, Tage Danielsson, att ta över och fullfölja filmen.

Inspelningens omfattning och lokaler

Filmen spelades in under en lång och omfattande period, från augusti 1983 till juni 1984. Inspelningen besökte följande landskap och områden: Jämtland, Dalsland, Bohuslän, Skåne, Stockholm och Oslo. Många, eller de flesta, av filmens scener spelades in kring berget Sörknatten i Dalsland. Scenerna från Mattisborgens ölkällare, den plats där Ronja och Birk träffas, filmades i Tykarpsgrottan i Ignaberga, Skåne. Vargklämman, som på vintern blir snöfylld, spelades in i Kungsklyftan eller Ramneklovan i Fjällbacka, Bohuslän. Det är viktigt att notera att Vargklämman inte ska blandas ihop med filmens Helvetesgap, vars scener spelades in på en helt annan plats.

Miljön där Mattis rider genom en ravin och letar efter Ronja är en bergsskärning i kalkbrottet vid Kalkbro i Södermanland. Glupafallet, platsen för Ronjas vårskrik, är Ristafallet i västra Jämtland, beläget vid Hålland cirka 17 kilometer från Åre. Scenen där Ronja och Birk hoppar i älven för att undkomma vildvittror spelades in vid Gaustafallet i norra Jämtland. Tvekampen mellan Mattis och Borka filmades vid Haga slottsruin i Hagaparken i Solna. Scenerna med vitsippetagning spelades in i Hjorthagen i Mariefred, Södermanland. Mattisskogen, en central miljö i filmen, porträtterades av Dalby Söderskog utanför Lund. De flesta av filmens sjöscener spelades in vid Blåsjön i Jämtland.

Stora Haga slottsruin
Foto: Holger Ellgaard / Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0)

Det omfattande produktionslaget

Filmen hade ett mycket stort och specialiserat produktionslag bakom kulisserna. Gunilla Bandolin arbetade som attributör. Per Åhlin hade ansvaret för kostymdesign och animationer. Anders Åberg stod för modellbygge, bland annat av Mattisborgen. Kompositören Björn Isfält skapade filmens originalmusik och Ulf Axén var scenograf.

Foto sköttes av Rune Ericson och Pelle Svensson från Trickfilm. Koreografin hanterades av Ivo Cramér. Jan Persson var filmens klippare. Ljudteknikerna var Christer Furubrand, Wille Kökeritz och Per Carleson. Animation gjordes av Per-Olof Olsson och Tonny Olsson.

Catti Edfeldt arbetade som regiassistent och Mona Haskel var scripta. Inspelningsledarna var Marianne Persson, Odd Ween och Eva Ivarsson. B-foto sköttes av Mischa Gavrjusjov med assistent Ole Fredrikhaug. Stillbildsfoto gjordes av Joakim Strömholm och Denise Grünstein.

Specialeffekter och foto hanterades av Per Åhlin, Per-Olof Ohlsson och Bengt Schöldström. Elektriker var Ulf Björck, Jo Banoun och Bent Rognlien. Passarna var Ragnar Waaranperä, Gunnar Bøvollen och Lasse Ulander. Björn Selander arbetade med Optisk Printer och Per Mørk med dekoren. Rekvisitörerna var Pontus Lindblad och Hakon Wislie.

Kläder sköttes av Lenamari Wallström, Bente Winther-Larsen och Per Åhlin. Sömmerskorna var Solveig Eriksson och Wiveca Dahlström. Sminket gjordes av Kaj Grönberg, Siw Järby och Per Hjort. Göran Carmback arbetade med ljudläggning, Daniel Alfredson med synkläggning och Berndt Frithiof med mixning. Per Åhlin hade även ansvar för animation och sekvensarbete.

Utgivningshistorik och format

Filmen Ronja Rövardotter hade sin biopremiär i Sverige den 14 december 1984. År 1986 klipptes den ursprungliga långfilmen om till en TV-serie i tre delar på 50 minuter vardera. I denna TV-version lades material till från filminspelningen som inte hade kommit med i den biografiska versionen, vilket gav en utökad berättelse. Filmen har sedan dess getts ut i flera olika hemmamedieformat. Den utgavs först på VHS 1992, och återigen 1998. På DVD kom filmen 2002. Den förlängda TV-versionen i tre avsnitt utkom på DVD 2009. Samma år, 2009, utkom filmen även på det moderna formatet Blu-ray Disc (BD).

Mattisborgen, Astrid Lindgrens värld
Foto: I99pema / Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)

Tekniska aspekter och design

Filmen Ronja Rövardotter kännetecknas av en noggrann och fantasifull visuell design. Scenografin under ledning av Ulf Axén, tillsammans med modellbygget av Anders Åberg som skapade Mattisborgen, var avgörande för att skapa filmens atmosfär. Kostymdesignen och animationerna av Per Åhlin bidrog till att förverkliga Astrid Lindgrens värld. Fotograferna Rune Ericson och Pelle Svensson från Trickfilm fångade de olika naturmiljöerna, från de djupa skogarna till de branta klyftorna. Specialeffekterna och det optiska arbetet, hanterat av bland andra Per Åhlin, Per-Olof Ohlsson, Bengt Schöldström och Björn Selander med Optisk Printer, var viktiga för att skapa filmens element, som blixtnedslaget och andra övernaturliga inslag. Ljudsidan var också mycket viktig. Förutom Björn Isfälts musik arbetade ljudteknikerna Christer Furubrand, Wille Kökeritz och Per Carleson med inspelningen, medan Göran Carmback, Daniel Alfredson och Berndt Frithiof senare arbetade med ljudläggning, synkläggning och mixning för att skapa en heltäckande ljudupplevelse.

Video: Hanna spelade Ronja Rövardotter – därför känner ingen igen henne längre | TV4 & TV4 Play (TV4, YouTube)

Vanliga frågor om Ronja Rövardotter

Vad handlar filmen Ronja Rövardotter om?

Filmen handlar om den unga Ronja som växer upp i Mattisborgen där hennes far Mattis är hövding för ett rövarband. Hon blir i hemlighet vän med Birk, son till den konkurrerande rövarhövdingen Borka som flyttar in i den andra delen av borgen. När konflikten mellan fädern sätts på sin spets tvingas Ronja välja mellan att stödja sin far eller följa sitt samvete, vilket leder till att hon förskjuts. Hon flyr då till Björngrottan tillsammans med Birk, medan hennes far Mattis kämpar med att släppa sin stolthet och be om förlåtelse.

Vem regisserade filmen Ronja Rövardotter och varför var det inte den ursprungliga regissören?

Filmen regisserades av Tage Danielsson. Den ursprungliga regissören var tänkt att vara Olle Hellbom, som under förproduktionen i juni 1982 avled plötsligt. Trots detta valdes Danielsson att regissera eftersom för mycket pengar redan hade satsats i projektet. Inspelningen pågick från augusti 1983 till juni 1984 på flera olika platser i Sverige och Norge.

Var spelades filmen Ronja Rövardotter in? Kan du ge några exempel på specifika platser?

Filmen spelades in på många olika platser i Sverige och Norge. Många scener spelades in kring berget Sörknatten i Dalsland. Scenerna från Mattisborgens ölkällare spelades in i Tykarpsgrottan i Ignaberga, Skåne. Vargklämman spelades in i Kungsklyftan eller Ramneklovan i Fjällbacka, Bohuslän. Glupafallet, där Ronja ger sitt vårskrik, spelades in vid Ristafallet i västra Jämtland. Tvekampen mellan Mattis och Borka spelades in vid Haga slottsruin i Hagaparken, Solna.

Finns Ronja Rövardotter på moderna hemmamedieformat som DVD eller Blu-ray?

Ja, filmen har getts ut på flera moderna hemmamedieformat. Den utgavs först på VHS år 1992 och återigen 1998. På DVD kom den år 2002, och den förlängda TV-versionen i tre avsnitt utkom på DVD 2009. Samma år, 2009, utkom filmen även på Blu-ray Disc (BD).

Vilka var några av de viktigaste personerna bakom kulisserna i filmen?

Flera personer var avgörande för filmens utseende och ljud. Björn Isfält stod för originalmusiken medan Rune Ericson och Pelle Svensson från Trickfilm var fotografer. Jan Persson gjorde klippningen och Ulf Axén var ansvarig för scenografin. Per Åhlin hade flera roller, bland annat som kostymdesigner och för animationer och specialeffekter. Anders Åberg gjorde modellbygget av bland annat Mattisborgen, och Gunilla Bandolin var attributör.

Källor och vidare läsning

Granskad av redaktionen på Nyfiken På. Senast uppdaterad 2026-10-24.

Relaterade artiklar

Alla filmer →