Knivsta

Historisk utveckling från stationssamhälle

Knivstas historia som samhälle är nära förknippad med järnvägen. Norra stambanan invigdes förbi orten år 1866, och året innan hade Knivsta station uppförts på mark tillhörig Särsta gård. Under de första decennierna var utvecklingen blygsam. En handelsbod och skjutsverksamhet etablerades för att betjäna resande och lokalbefolkning. En viktig händelse inträffade 1899 när Knivsta Sågbolag Rosenlund & Co bildades. Bolaget uppförde ett sågverk år 1900 och ett tegelbruk 1906 öster om järnvägen. Dessa industrier kom att bli grunden för stationssamhällets tillväxt. För att göra arbetsplatsen mer attraktiv började sågverket sälja tomter till sina arbetare för egnahemsbyggen. Vid 1930 hade ett femtiotal tomter sålts och bebyggts, vilket skapade en liten villastad med bostadshus och uthus.

Utbildning kom till orten 1909 då sågverket sålde mark till socknen för att bygga skolor. En småskola uppfördes 1910 och en folkskola för äldre årskurser 1920. Under samma period började markägare stycka av mark för olika intressenter. Längs sjön Valloxens strand byggdes sommarnöjen av medlemmar ur Uppsalas borgerskap. I samhällets södra utkant etablerades den ideella föreningen Margarethahemmet 1916, och senare kom landstinget att etablera sig i området. Detta institutionella stråk kom att fungera som en gräns mellan tätort och landsbygd under många år.

Industriell expansion och stadsplanering

Med Knivsta Sågbolags expansion växte även andra industrier i rask takt. Exempel på verksamheter var monteringsfärdiga hus, så kallade Knivstahus, metallförädling och licensmontering av T-Ford-bilar. Den ökande inflyttningen skapade ett behov av planering. Under 1920-talet anlade sågverket ett arbetarområde väster om spåret, och arbetet med en första stadsplan inleddes. Den stora depressionen efter Kreugerkraschen 1932 innebar dock ett avbräck för den svenska ekonomin och försenade stadsplanearbetet i nästan ett årtionde.

Efter andra världskriget kom ett uppsving i tillverkningsindustrin, och stadsplanearbetet återupptogs. År 1947 klubbades stadsplanen igenom, vilket inledde en period av hektisk byggaktivitet. Nya affärslokaler och lägenhetshus uppfördes i centrum, och egnahemsområden växte fram österut. En ny faktor i planeringen var bilismen. I den nya stadsplanen planerades en motorväg som skulle dela samhället i två delar. Vägen kom slutligen att läggas längre österut, men spåren av den planerade sträckningen kan fortfarande ses i bebyggelsen. Apoteksvägen, som var tänkt som matarväg till motorleden, blev en viktig artär. Denna period markerade slutet för Knivsta som pastoral lantbruksidyll och den definitiva förvandlingen till en industriort. Samhället fick också viktiga funktioner som en centralskola och vårdlokaler.

Omvandling till pendlarsamhälle

Slutet på 1960-talet och åren därefter innebar en stor omvälvning för Knivsta med kraftig tillväxt både geografiskt och befolkningsmässigt. Andelen tjänstemän ökade gradvis och kom att överstiga antalet arbetare. En viktig förändring skedde 1971 när Knivsta storkommun uppgick i Uppsala kommun, och området samtidigt överfördes från Stockholms län till Uppsala län. Efter sammanslagningen inleddes ett ambitiöst byggnadsprogram. Till skillnad från många andra svenska orter skedde inte Knivstas mest intensiva tillväxt under miljonprogrammet, utan under de femton åren efter uppgåendet i Uppsala kommun. Ur storregionens perspektiv fanns ett stort behov av pendlingsbara, stadsnära småhus, och Knivsta med sina goda kommunikationer sågs som en idealisk plats.

Den västra sidan av järnvägen utvecklades nu i takt med bilsamhällets framväxt, något som befästes med byggandet av Gredelbyleden som med en bro sammanlänkade samhället över järnvägen. Under 1980- och 1990-talen avvecklades de industriella verksamheterna successivt. Sågverkets ägare, Fagerlidkoncernen, gick i konkurs, och verksamheten lades ner 1999. Detta markerade slutet för samhällets gamla industriella hjärta. Mellan 1970-talet och millennieskiftet förvandlades Knivsta från ett mindre industrisamhälle till ett utpräglat pendlarsamhälle riktat mot tjänstesektorn. För att möta det ökande behovet av boende började man planera för det nya bostadsområdet Alsike, där arbetena inleddes 1989.

Återbildandet av Knivsta kommun

Perioden efter att Knivsta uppgått i Uppsala kommun hade gett samhället en stor uppgång tack vare sitt läge mellan Stockholm och Uppsala och nära Arlanda. Samtidigt hade närheten till Uppsala lett till en upplevd underprioritering av offentlig service och en brist på lyhördhet för lokala behov. Detta födde en stark önskan om större självbestämmande, vilket ledde till en rörelse för att återbilda en egen kommun. Efter årsskiftet 2002/2003 blev Knivsta återigen en egen kommun. En förnyelse av centrumområdet, som inletts före utbrytningen, fick nu ny kraft. Under åren 2013 till 2015 uppfördes ny bostads- och affärsbebyggelse på den tidigare sågverkstomten, inklusive ett nytt kommunhus. Därmed placerades samhällets nya hjärta på resterna av den verksamhet som en gång bildat grunden för dess tillväxt. Sedan utbrytningen har tillväxttakten ökat ytterligare, vilket gör Knivsta kommun till en av de snabbast växande i landet. Knivsta förblir en utpräglad pendlarkommun, där en majoritet av de vuxna invånarna pendlar ut varje dag.

Samhällets struktur och service

Knivsta har ett mindre centrum med kommunhus, bibliotek, banker, affärer, restauranger och caféer samt järnvägsstationen. Under 2013 och 2014 byggdes delar av det gamla stationsområdet om för att förbättra förutsättningarna för resor. En ny brandstation uppfördes under samma period i anslutning till Vattenfalls kraftanläggning och återvinningscentralen längs Gredelbyvägen, som är infartsvägen från E4. I anslutning till de centrala delarna finns också en sport- och simhall. Knivsta gamla kyrka, Sankt Stefanskyrkan, som härstammar från tidigt 1300-tal, ligger strax söder om samhället. Sankta Birgittakyrkan ligger mer centralt.

Kända personer och idrottsliv

Flera kända personer har kopplingar till Knivsta. Konstnären Carl Milles föddes på Örby Gård i Lagga. Andra är tonsättaren Emil Sjögren och konstnären Olof Thunman, som gett namn åt Knivstas största skola. Idrottsmannen Gösta 'Knivsta' Sandberg, som spelade bandy, fotboll och ishockey på elitnivå under 1950- och 1960-talen, kommer från orten. Många ishockeyspelare från Knivsta IK har senare blivit framgångsrika både i Sverige och utomlands. Komikern Soran Ismail är också från Knivsta. Idrottslivet i Knivsta är omfattande och organiseras genom klubbar som Knivsta IK, Knivsta CK, SK Vide, Lagga IF, Vassunda IF och Långhundra IF. Dessa klubbar, som tillsammans sysselsätter ett stort antal personer, är aktiva inom handboll, fotboll, bordtennis, skidor, bandy och flera andra sporter. Ytterligare organiserad idrott i orten inkluderar ridning, judo, skytte, cykling och simning.

Vanliga frågor om Knivsta

Var ligger Knivsta?

Knivsta är en tätort i Uppland och centralort i Knivsta kommun i Uppsala län. Orten ligger vid järnvägen Ostkustbanan, ungefär 48 kilometer norr om Stockholm och 19 kilometer söder om Uppsala. Den är belägen ett par kilometer väster om motorvägen E4, vid sjön Valloxen. Detta centrala läge mellan två storstadsregioner har varit en viktig faktor för ortens utveckling och tillväxt.

Vad är Knivsta känt för?

Knivsta är känt för att vara ett av de säkraste kommunområdena i Sverige, en ranking som det har hållit i mer än ett decennium. Historiskt har orten varit känd för sitt sågverk och sin industri, som lade grunden för samhällets tillväxt. Idag är det ett typiskt pendlarsamhälle med goda kommunikationer till både Stockholm och Uppsala. Knivsta är också känt för sin snabba befolkningsökning och för att vara en av de snabbast växande kommunerna i landet.

Vilken är Knivstas historia?

Knivstas historia som samhälle började med järnvägens ankomst. Norra stambanan invigdes 1866, och stationsbyggnaden uppfördes 1865. En verklig tillväxt kom med etableringen av Knivsta Sågbolag Rosenlund & Co 1899, som byggde ett sågverk och senare ett tegelbruk. Sågverket började sälja tomter till arbetare, vilket skapade de första bostadsområdena. Under 1900-talet växte orten som en industriort. Efter att ha uppgått i Uppsala kommun 1971 förvandlades Knivsta till ett pendlarsamhälle. År 2003 blev Knivsta återigen en självständig kommun och har sedan dess vuxit kraftigt.

Vad finns att se och göra i Knivsta?

I Knivsta centrum finns kommunhuset, bibliotek, banker, affärer, restauranger och caféer. Orten har en järnvägsstation och en sport- och simhall. Strax söder om samhället ligger Knivsta gamla kyrka, Sankt Stefanskyrkan, som byggdes på tidigt 1300-tal. Idrottslivet är livligt med många föreningar som erbjuder aktiviteter som fotboll, handboll, bandy, simning och ridning. Det historiska sågverksområdet har omvandlats till ett modernt centrum med bostäder och det nya kommunhuset.

Hur är befolkningsutvecklingen i Knivsta?

Knivsta är en av de snabbast växande kommunerna i Sverige. Tillväxten har varit särskilt stark sedan orten återbildade som egen kommun 2003. Den gynnsamma geografiska placeringen mellan Stockholm och Uppsala, samt närheten till Arlanda flygplats, har lockat många nya invånare. Knivsta är en utpräglad pendlarkommun, där en majoritet av de vuxna invånarna reser ut för arbete varje dag. Bostadsområdet Alsike har också varit en viktig del av denna expansion.

Vilka kända personer kommer från Knivsta?

Flera kultur- och idrottspersonligheter har kopplingar till Knivsta. Konstnären Carl Milles föddes i Lagga inom nuvarande kommun. Tonsättaren Emil Sjögren och konstnären Olof Thunman, som gett namn åt en skola, är andra exempel. Idrottsmannen Gösta 'Knivsta' Sandberg, som var aktiv i bandy, fotboll och ishockey på hög nivå, kommer härifrån. Många framgångsrika ishockeyspelare har sin bakgrund i Knivsta IK. Komikern Soran Ismail är också från Knivsta.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.