Eslöv

Namn och tidig historia

Ortnamnet Eslöv har tolkats på flera sätt. En förklaring är att det är en sammansättning av 'äsir', som betyder åsbon, och 'lef' som betyder arvegods, vilket tillsammans skulle betyda åsbons arvegods. En annan, äldre tolkning menar att namnet kommer av egennamnet Æse och ordet lef. Den första skriftliga omnämnandet av Eslöv, då stavat Hæsleff, finns i ett dokument från 1100-talet som handlar om att ärkebiskop Eskil i Lund invigde högaltaret i Lunds domkyrka år 1145. Enligt en karta från 1717 låg den ursprungliga byn Eslöv i korsningen mellan dagens Västergatan och Remmarlövsvägen.

Järnvägens epok och stadens tillväxt

Eslövs moderna historia tog en dramatisk vändning med järnvägens ankomst. Den 4 oktober 1858 rullade de första tågen på Södra stambanan genom orten. Denna händelse blev startskottet för en snabb expansion. Ytterligare järnvägslinjer öppnade successivt: till Landskrona och Helsingborg 1865, till Ystad 1866, till Hörby 1897 och till Röstånga 1898. Genom detta blev Eslöv en betydande järnvägsknut, vilket kraftigt ökade handeln till och från orten. Spannmålshandeln vid stationen blev så livlig att den i folkmun kallades för Eslövs börs.

Den administrativa utvecklingen följde tätt på den ekonomiska tillväxten. År 1875 bröts Eslövs köping ut ur Sallerups landskommun. Köpingen utökades 1909 genom inkorporering av Västra Sallerups municipalsamhälle. Den 1 januari 1911 erhöll Eslöv stadsrättigheter. Staden fortsatte att växa genom ytterligare inkorporeringar av omkringliggande områden 1912, 1940 och 1952, vilket ökade stadens yta från sju till trettio kvadratkilometer. År 1971 uppgick stadskommunen i den nuvarande Eslövs kommun, med Eslöv som centralort.

Infrastruktur och samhällsutveckling

Utvecklingen av modern infrastruktur i Eslöv inleddes på allvar under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. De första telefonledningarna upprättades 1884, och vid årets slut fanns det trettio abonnenter. År 1905 stod vattentornet vid Kvarngatan, vattenverket vid Villavägen och gasverket vid Gasverksgatan klara. Gasverket avvecklades på slutet av 1950-talet och revs 1962. Ett nytt vattentorn på Fäladen togs i drift 1968 och ersatte det gamla. För elförsörjning utsågs en kommitté 1909, och den första transformatorstationen stod klar 1911. På 1920-talet byttes gaslyktorna i staden ut mot elektrisk belysning.

Vattenförsörjningen blev med tiden en regional fråga. AB Sydvatten bildades 1966 av städerna Malmö, Helsingborg, Lund, Landskrona och Eslöv, och flera omkringliggande kommuner anslöt sig senare. Bolmentunneln, som började byggas 1975 och togs i bruk 1987, för vatten från sjön Bolmen i Småland till reningsverket Ringsjöverket i Stehag. Inom hälso- och sjukvården fick Eslöv sin första läkare 1865, första apoteket öppnade 1870, och under 1900-talet etablerades tandvård, barnavårdscentraler och en jourläkarcentral. Den första brandbilen införskaffades 1920, och 1925 ersattes den frivilliga brandkåren av en yrkesbrandkår. Fjärrvärme anlades i staden 1985.

Stadsbild och arkitektur

Den första stadsplanen för Eslövs köping stadfästes 1876. Efter att stadsrättigheterna erhållits gjordes en ny stadsplan 1913 av stadsingenjör Erik Bülow Hübe, beräknad för upp till 50 000 invånare. Planen fastställdes 1917 och hade som riktlinje att industrier skulle förläggas öster om stambanan och bostadsbebyggelsen väster om den. På grund av brandrisk var byggande av trähus förbjudet fram till 1931, vilket i kombination med en blomstrande lokal tegelindustri under sent 1800-tal ledde till att många byggnader från tidigt 1900-tal är uppförda i karakteristiskt rött tegel.

Staden består av ett flertal stadsdelar. Centrum utgörs av de äldsta delarna, medan områden som Villastaden, öster om centrum, domineras av patriciervillor från sekelskiftet 1900. Andra bostadsområden som Rönneberga, Berga och Sallerup byggdes huvudsakligen under 1960- och 1970-talen. Bland Eslövs mer kända byggnader märks järnvägsstationen, det gamla vattentornet från 1905 och det nya från 1968. Lagerhuset, uppfört 1918, ritades av arkitekten Erik Gunnar Asplund. Medborgarhuset, ritat av Hans Asplund och invigt 1957, blev byggnadsminne 2001. Rådhuset vid Västerlånggatan byggdes ursprungligen 1892 som skolbyggnad och fungerade som rådhus från 1910 fram till 1982.

Näringsliv, industri och finansiell historia

Eslövs näringsliv har historiskt sett varit starkt kopplat till jordbruk och järnvägen. Redan på 1870-talet fanns ett varierat utbud av verksamheter i orten, inklusive två bryggerier, ett hästslakteri, sex brödbagerier och flera bokbindare, svarvare, tunnbindare och stenhuggare. Fyra officiellt registrerade industriföretag fanns då: Rencks Yllefabrik, Ljungbergs gjuteri, A. J. Wahlgrens garveri och Ättiksfabriken, som tillsammans sysselsatte omkring fyrtio personer. Spannmålshandeln blev en viktig del av näringslivet, och företaget Carl Engström startades 1865 och växte till att bli ett av Sydsveriges största inom spannmål, frö, foder och jordbruksmaskiner. Även AB Nils Johnson & Co, grundat 1868, var verksamt inom spannmål och trävaror, och utvecklade senare verksamheter som en snickerifabrik och ett glasbruk.

Bankväsendet etablerades med bildandet av Eslövs Sparbank 1866, främst tack vare läkaren Walter Ström och postexpeditören Carl Håkansson. Denna bank gick senare samman med Onsjö Härads Sparbank, som grundats 1861 vid Trollenäs slott och som hade ett kontor i Eslöv från 1902. Föreningen bildade Eslöv Onsjö Sparbank, som i sin tur senare slogs samman med Lundabygdens Sparbank och bildade Sparbanken Finn. Bland nutida större företag i Eslöv finns Orkla Foods Sweden (tidigare AB Felix), Saint-Gobain Sekurit AB (tidigare Trempex) och Smurfit Kappa Sverige AB (tidigare AB Skånewell).

Stadsdelar och offentliga platser

Eslöv är indelat i många tydliga stadsdelar med olika karaktär. Centrum utgör de centrala och äldsta delarna, avgränsade av gator som Storgatan och Västerlånggatan. Villastaden, belägen mellan centrum och Trollsjön, domineras av stora och små patriciervillor från tidigt 1900-tal. Bostadsområden som Rönneberga, Berga och Sallerup byggdes under senare delen av 1900-talet, där Rönneberga till exempel fick lamellhus 1970-1972 och Berga byggdes 1969. Andra områden inkluderar Backarna i söder, Elvkullen och Fridasro i nordväst, samt Östra Stationsområdet öster om järnvägen.

Staden har flera torg med olika historia. Stora torg, som ursprungligen var en av byns allmänningar och senare ett grustag vid järnvägsbygget, köptes 1873 av Christian E Nilsson från byns invånare. Torget användes under lång tid som handelsplats och salutorg. Föreningstorget i norra Eslöv ligger mellan Västerlånggatan och Kanalgatan, med ett polishus från 1966 och fontänskulpturen Vattenlek av Thure Thörn från 1972. Stinstorget vid Östra stationsområdet är ett sluttande torg med bänkar och planteringar som stod färdigt hösten 2006.

Kyrkor, domstolar och flygplats

Eslöv har flera kyrkobyggnader. Eslövs kyrka, ritad av arkitekt Carl Möller, invigdes 1891. Västra Sallerups kyrka ligger i Västra Sallerups kyrkby, och i staden finns även EFS-kyrkan och Österkyrkan. Den kyrkliga tillhörigheten har förändrats över tid. Eslöv tillhörde ursprungligen Västra Sallerups församling, som 1952 ombildades till Eslövs församling. Rättsväsendet har också haft en tydlig närvaro. Eslöv ingick i olika tingslag, och från 1916 till 1948 fanns Eslövs tingslag i Frosta och Eslövs domsaga. Efter 1971 ombildades detta till Eslövs domsaga, som 2002 gick upp i Lunds domsaga.

Eslöv har även en lokal flygplats, Eslöv Airport (ESME). Denna flygplats användes ursprungligen för posttransport, men utnyttjades också för militär utbildning under andra världskriget. Idag används den främst av privatpiloter och fallskärmshoppare. Flygplatsens existens kompletterar bilden av Eslöv som en kommunikationsknutpunkt, även om dess betydelse är mycket mindre än järnvägens historiska roll för stadens utveckling.

Vanliga frågor om Eslöv

Var ligger Eslöv och vilken region tillhör staden?

Eslöv är en stad i Skåne län i södra Sverige. Den är centralort i Eslövs kommun och ingår i Öresundsregionen samt Malmöregionen. Staden är belägen i det skånska slättlandskapet, vilket har varit en förutsättning för dess jordbruksrelaterade näringsliv. Den administrativa historien visar att orten ursprungligen tillhörde Sallerups socken och Harjagers härad.

Vad är Eslöv känt för historiskt och arkitektoniskt?

Eslöv är historiskt känt för att ha blivit en betydande järnvägsknut efter att Södra stambanan drogs fram 1858, vilket ledde till en explosionsartad tillväxt. Staden är också känd för sin välbevarade tegelarkitektur från tidigt 1900-tal, ett resultat av en lokal tegelindustri och ett förbud mot trähusbyggen på grund av brandrisk. Bland kända byggnader märks det gamla vattentornet från 1905, Lagerhuset ritat av Erik Gunnar Asplund och Medborgarhuset ritat av Hans Asplund. Dessutom har staden en stark tradition av spannmålshandel, med företag som Carl Engström och AB Nils Johnson & Co.

Hur gammal är staden Eslöv och när fick den stadsrättigheter?

Platsen omnämns första gången i skrift på 1100-talet under namnet Hæsleff i samband med en kyrklig handling. Den moderna stadens tillväxt började dock först på allvar med järnvägens ankomst 1858. Eslöv fick köpingsstatus 1875 och erhöll slutligen stadsrättigheter den 1 januari 1911. Stadens administrativa historia har präglats av successiva utvidgningar genom inkorporeringar av omkringliggande områden, som Västra Sallerups municipalsamhälle 1909 och delar av Borlunda socken 1912.

Vilka järnvägar går genom Eslöv och vilken betydelse hade de?

Eslövs utveckling som järnvägsknut inleddes med Södra stambanan som öppnade 1858. Ytterligare linjer etablerades sedan: till Landskrona och Helsingborg (Rååbanan) 1865, till Ystad 1866, till Hörby (senare förlängd till Kristianstad) 1897 och till Röstånga (senare förlängd till Klippan) 1898. Dessa förbindelser gjorde staden till en viktig knutpunkt för persontrafik och framför allt gods- och spannmålstransporter. Handeln ökade väsentligt, och stationen blev en livlig mötesplats för handel, så pass att den i folkmun kallades för Eslövs börs.

Vad finns det för sevärdheter och offentliga platser i Eslöv?

I Eslöv kan man se flera intressanta byggnader från stadens expansionsperiod. Det gamla vattentornet från 1905 är en landmärke, liksom det nyare från 1968. Lagerhuset, ritat av den berömde arkitekten Erik Gunnar Asplund, och det byggnadsminnesförklarade Medborgarhuset från 1957 är arkitektoniskt värdefulla. Stadsbilden präglas av tegelhus, och i Villastaden finns många välbevarade patriciervillor. Stadens parker, som Edelbergsparken (en före detta torvmosse) och Badhusparken, erbjuder grönområden. Torgen som Stora torg och Föreningstorget med sin fontänskulptur är centrala samlingsplatser.

Hur har Eslöv försörjts med vatten och annan infrastruktur över tid?

Eslöv fick sitt första vattentorn och vattenverk 1905. År 1968 ersattes detta av ett nytt vattentorn på Fäladen. På regional nivå bildades AB Sydvatten 1966 av Eslöv och flera andra skånska städer för att säkra vattenförsörjningen. Sedan 1987 försörjs området med vatten från sjön Bolmen i Småland via den långa Bolmentunneln till reningsverket Ringsjöverket i Stehag. Inom annan infrastruktur etablerades telefon 1884, elbelysning på 1920-talet, fjärrvärme 1985 och en yrkesbrandkår 1925.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.