Eritrea

Namnets ursprung och tidig historia

Namnet Eritrea härstammar från den grekiska benämningen för Röda havet, Erythra thalassa, vilket betyder det röda havet. Detta namn antogs formellt år 1890 när den italienska kolonin Italienska Eritrea bildades. Området har varit bebott i mycket lång tid. De tidigaste fynden från jordbrukarsamhällen i området är från cirka 8000 f.Kr. och tyder på nära förbindelser med civilisationerna i Nildalen. Arkeologiska fynd i Barkadalen, som daterats till samma tid, erbjuder de första konkreta bevisen på mänsklig bosättning i regionen. Flera av de idag erkända folkgrupperna i Eritrea anses ha varit de första att bo i området. Fossil som Madam Buya, som hittats i Eritrea, har daterats till en miljon år gammal och representerar en viktig länk i mänsklig evolution.

Under antiken var delar av Eritrea sannolikt en del av det mystiska landet Punt, som nämns i egyptiska handelsrekord från 2000-talet f.Kr. Omkring 300 f.Kr. uppstod riket Aksum, som omfattade nuvarande Eritrea och norra Etiopien. Aksum var ursprungligen ett judiskt kungarike men blev ett av de första i världen att anamma kristendomen redan under 300-talet. Det första klostret i Debre Sina byggdes under 400-talet och är ett av de äldsta kristna klostren i Afrika. Från 1100-talet till 1800-talet styrdes de centrala delarna av det eritreanska höglandet av det kristna kungariket Medri Bahri, som ofta växlade allianser mellan kristna och muslimska grannar.

Kolonialtiden och etiopiskt styre

Under slutet av 1800-talet började europeiska makter etablera sig i regionen. Efter att Suezkanalen öppnats köpte det italienska rederibolaget Rubattino mark runt byn Assab för att bygga en hamn. Italien köpte senare bolagets besittningar och expanderade längs kusten. År 1885 hissades den italienska flaggan i Massawa, ett steg som stöddes av britterna för att motverka franska ambitioner. Efter strider med det abessinska riket tillät den nye kejsaren Menelik II år 1889 italienarna att kontrollera områdena som idag utgör Eritrea. Den 1 januari 1890 blev området officiellt kolonin Italienska Eritrea. Italien uppmuntrade bosättare och drev en aggressiv expansionspolitik, med Asmara som planerad huvudstad för ett italienskt imperium. År 1941 hade kolonin cirka 760 000 invånare, varav 70 000 var italienska kolonialister. Samma år tvingades de italienska styrkorna bort och Eritrea hamnade under brittisk administration.

Efter andra världskriget bedömde FN att Eritrea skulle bli självständigt, en åsikt som Sovjetunionen delade. Etiopien, som saknade hamnar, pressade dock för en förening. USA och Storbritannien föreslog en kompromiss, och år 1952 ingick Eritrea i en federation med Etiopien. Under federationen påbörjades en undertryckning av den eritreanska kulturen. År 1961 utbröt väpnat motstånd, vilket inledde ett 30 år långt självständighetskrig. År 1962 upplöstes federationen ensidigt av Etiopien, som formellt annekterade Eritrea som sin fjortonde provins. Kriget fortsatte även efter att kejsardömet ersatts av ett militärråd 1974. Mot slutet av det kalla kriget slutade Sovjetunionen att stödja regeringen i Addis Abeba, vilket ledde till att president Mengistu Haile Mariam störtades i maj 1991. Efter en folkomröstning 1993, där ja-sidan vann överväldigande, erkändes Eritreas självständighet den 24 maj samma år.

Politik och samhälle efter självständigheten

Efter självständigheten 1993 utvecklades landet inledningsvis mot demokrati med fri press och en antagen konstitution. Det enda allmänna parlamentsvalet hölls den 8 juni 1993. Parlamentet valde därefter Isaias Afwerki till president, en post han har behållit sedan dess. Planerade val 1997 och 2001 sköts upp på grund av krig med Etiopien och har sedan dess aldrig hållits. Presidenten har uttryckt missnöje med västinfluerad demokrati och meddelade 2008 att han inte planerade att hålla val de kommande 30 till 40 åren. Eritrea beskrivs som en enhetlig enväldig presidentrepublik och en de facto totalitär diktatur, där presidenten även tillförsäkrat sig den lagstiftande makten och makten över domstolarna. Landets mänskliga rättigheter anses vara bland de sämsta i världen, något regeringen avfärdar som politiskt motiverat. Eritrea är medlem i Afrikanska unionen och Förenta nationerna samt observatörsstat i Arabiska ligan.

Eritrea är ett mångetniskt land med nio erkända etniska grupper. Ungefär hälften av befolkningen tillhör tigrinjafolket, medan tigre-folket utgör cirka 30 procent. Övriga grupper inkluderar saho, kunama, nara, afar, beja, bilen och arabisktalande. De mest talade språken är tigrinja, tigre och arabiska, medan tigrinja, arabiska och engelska tjänar som de tre arbetspråken. De flesta invånare talar språk från den afroasiatiska familjen. Ungefär hälften av befolkningen utövar islam och den andra hälften kristendom, med en liten minoritet som håller fast vid traditionella trosföreställningar.

Ekonomi och demografi

Eritreas ekonomi är en planekonomi som är starkt beroende av den eritreanska diasporan för att fungera. Diasporan skickar pengar till anhöriga och betalar även en tvåprocentig skatt till staten, ofta under hot om repressalier mot familjemedlemmar kvar i landet. Jordbruket, som var väl utvecklat under kolonialtiden, förstördes under självständighetskriget. Nästan 80 procent av befolkningen är beroende av jordbruket för sin försörjning. Under mitten av 2010-talet ledde många år av obligatorisk militärtjänstgöring, arbetslöshet, tortyr, mord och förföljelse till stora migrationsvågor till grannländer och Europa. Landet har en yta på cirka 117 600 kvadratkilometer och inkluderar Dahlakarkipelagen och flera av Hanish-öarna. Den utbredda kusten längs Röda havet sträcker sig drygt 100 mil.

Internationella relationer och konflikter

Eritreas relation till grannen Etiopien har varit central och problemfylld. År 1998 bröt ett nytt krig ut mellan länderna, som varade i två år fram till 2000. Gränsdragningarna efter kriget klarlades först 2007. Ett kallt krig följde fram till 2018, när en ny etiopisk premiärminister accepterade gränserna från 2007. Då skrevs ett fredsavtal och FN:s nio år långa vapenembargo mot Eritrea lyftes. Relationerna med andra stater i regionen har sedan dess förbättrats, med ökad transport och handel. Eritrea var en del av det mellanstatliga samarbetsorganet IGAD (Intergovernmental Authority on Development) men drog sig ur i december 2025, med anklagelser om att organisationen blivit ett verktyg mot länder som Eritrea.

Vanliga frågor om Eritrea

Var ligger Eritrea?

Eritrea är en stat i Östafrika, i regionen Hornet av Afrika. Landet har en omfattande kuststräcka längs Röda havet i nordost och öst. Det gränsar till Etiopien i söder, Sudan i väster och Djibouti i sydost. Huvudstaden är Asmara. Landets totala yta är cirka 117 600 kvadratkilometer, vilket inkluderar ögrupper som Dahlakarkipelagen.

Vilket språk talas i Eritrea?

Eritrea är ett mångspråkigt land med nio erkända etniska grupper som var och ett har ett distinkt språk. De mest talade språken är tigrinja och tigre. Tigrinja, arabiska och engelska fungerar som de tre officiella arbetspråken i landet. De flesta invånare talar språk som tillhör den afroasiatiska språkfamiljen, antingen från den etiopiska semitiska grenen eller den kusjitiska grenen. Det finns också några nilo-sahariskspråkande nilotiska etniska grupper.

Vad är Eritreas historia?

Området har en mycket lång historia med bosättningar från för minst 10 000 år sedan. Under antiken var det en del av riket Aksum, som antog kristendomen på 300-talet. År 1890 blev området den italienska kolonin Italienska Eritrea. Efter andra världskriget ingick det i en federation med Etiopien från 1952, men federationen upplöstes och Eritrea annekterades av Etiopien 1962. Detta utlöste ett 30 år långt självständighetskrig som slutade 1991. Eritrea fick sin internationellt erkända självständighet från Etiopien den 24 maj 1993 efter en folkomröstning.

Vilken religion har folket i Eritrea?

Befolkningen i Eritrea är ungefär lika delad mellan islam och kristendom. Ungefär hälften av invånarna utövar islam och den andra hälften utövar kristendom. Det finns också en liten minoritet som bekänner sig till traditionella inhemska trosföreställningar. Denna religiösa fördelning speglar landets långa historia med både kristna kungariken som Aksum och Medri Bahri samt muslimsk närvaro längs kusterna.

Hur styrs Eritrea idag?

Eritrea är en enhetlig enväldig presidentrepublik som beskrivs som en de facto totalitär diktatur. Isaias Afwerki har varit president sedan landets officiella självständighet 1993. Nationella parlamentariska och presidentval har aldrig hållits sedan det första valet 1993. Presidenten har tillförsäkrat sig både den lagstiftande makten och kontrollen över domstolarna. Landets mänskliga rättigheter anses vara bland de sämsta i världen. Regeringen har avfärdat sådana anklagelser som politiskt motiverade.

Vad har hänt mellan Eritrea och Etiopien?

Relationen mellan Eritrea och Etiopien har varit mycket spänd. Efter självständigheten 1993 bröt ett nytt krig ut 1998 som varade i två år. Gränsdragningarna efter kriget klarlades först 2007. Ett kallt krig följde mellan länderna fram till 2018, när en ny etiopisk premiärminister accepterade gränserna från 2007. Då undertecknades ett fredsavtal och FN:s vapenembargo mot Eritrea lyftes. Sedan dess har relationerna mellan Eritrea och andra länder i regionen förbättrats, med ökad handel och transport.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.