Janne Josefsson

Uppväxt och utbildning

Jan Christer Ragnar Josefsson föddes i Lundby församling på Hisingen i Göteborg. Familjen flyttade när han var sex år från Slättadamm till Biskopsgården på samma ö, ett flyttbeslut som orsakades av att fadern fått arbete på Volvo. Han växte upp med sina föräldrar, en äldre halvbror och en äldre syster. Josefsson studerade vid Handelshögskolan och tog examen från Journalisthögskolan år 1975.

Tidig politisk engagemang och bokutgivning

Under skiftet mellan 1960- och 1970-talen tillhörde Janne Josefsson den så kallade 68-vänstern. År 1976 utgav han tillsammans med Mats Zetterberg boken Behöver vänstern gå i terapi?. Boken presenterade djupintervjuer med nio aktiva personer inom vänsterrörelsen, vilket här definierades som allt vänster om socialdemokraterna. Intervjuerna handlade om hur de kommit in i rörelsen och vad som motiverade dem.

Bokens sista kapitel var starkt kritiskt mot den dåtida vänsterrörelsen. Författarna menade att den hade en torftig människosyn och att en revolution måste vara total och inrymma alla aspekter av det mänskliga livet, som känslor och privatliv. De kontrasterade detta mot vad de kallade en halv revolution som enbart fokuserade på politiska termer och ideologier. De kritiserade den människosyn som de ansåg att kommunismen hämtat från Ryssland och Kina, där en bra kommunist var den som var nyttig för partiet. Författarna föreslog att marxismen behövde kompletteras med en revolutionär psykologi, inspirerad av psykoanalytikern Wilhelm Reich. De ifrågasatte också föreställningen att avhoppare från vänstern valt en borgerlig väg, och menade istället att organisationerna själva tvingat ut dem genom att ha en ofullständig, enbart politisk, bild av människan.

Journalistisk karriärs början

Janne Josefsson började sin journalistiska bana som reporter på Sveriges Radios samhällsredaktion mellan 1975 och 1981. Därefter arbetade han på Radio Göteborg/Sjuhärad fram till 1987. Där producerade han, tillsammans med bland andra Lasse Brandeby och Frank Gunnarsson, det direktsända programmet Elfte timmen mellan 1981 och 1984. I programmet försökte han och Brandeby år 1983 ringa upp Chiles president Pinochet för att spela en sång av Víctor Jara, ett försök som delvis kan ha lyckats. Hans genombrott som granskande journalist kom 1987 när SVT sände hans reportage På rätt sida älven, som skildrade klassklyftorna i Göteborg. Efter denna period arbetade han en tid som frilansjournalist.

Framgångar och genombrott på TV

I början av 1990-talet inledde Janne Josefsson sin TV-karriär. Han gjorde ett stort antal reportage för programmet Striptease mellan 1991 och 2000, och för Fittja Paradiso mellan 1999 och 2000, med en uppföljare några år senare. År 2001 började han arbeta för Uppdrag granskning. Strax före valet 2002 sände han tillsammans med Lars-Göran Svensson ett reportage om dold rasism i valstugor. Reportaget fick stor uppmärksamhet och anses ha haft ett visst inflytande på valresultatet, särskilt genom att negativt påverka Moderaternas opinionssiffror. För detta reportage tilldelades han och Svensson Stora journalistpriset år 2002 i kategorin årets avslöjande. Han hade tidigare fått samma pris år 1998.

Senare verksamhet och reflektioner

År 2008 efterträdde Janne Josefsson Stina Lundberg Dabrowski som programledare för det direktsända samhällsprogrammet Debatt i SVT. Han ledde programmet fram till maj 2009. År 2019 gjorde han den egna serien Josefsson och pensionerades samma år från sin tjänst på SVT. Därefter började han skriva krönikor för Dagens Nyheter som frilans.

Från oktober 2021 har han ägnat sig åt att hålla föreläsningar och kurser. Hösten 2022 gav han ut sina memoarer, Rädd för sanningen, skrivna tillsammans med Mats Lerneby. I en intervju 2023 reflekterade han över sin journalistiska gärning. Han berättade att en person han granskat för 25 år sedan kontaktat honom och sagt att granskningen nästan lett till självmord. Josefsson sade att kritiker av journalistiken ofta har rätt i att granskningar kan vara ensidiga. Han förespråkade att man i arbetet skulle införa en funktion liknande en djävulens advokat för att internt ifrågasätta materialet grundligt. Han menade att journalisters roll som en slags åklagare, domare och skarprättare innebar ett otroligt ansvar. I samma intervju var han kritisk till att ingen journalistkollega hade ifrågasatt påståenden från Fatemeh Khavari om afghanska utvisningar.

Uppmärksammade reportage och handlingar

Janne Josefsson har blivit mycket uppmärksammad för flera samhällsreportage. Detta inkluderar reportagen om Göteborgskravallerna, gjorda tillsammans med Hannes Råstam, och granskningen 1998 av omständigheterna kring Osmo Vallos död. I december 2007 uppmärksammades han för ett reportage om Icas felaktiga datummärkning av kött på stormarknader i Stockholmsområdet. Förutom Stora journalistpriset har han belönats med Föreningen Grävande Journalisters Guldspade fem gånger. Hans återkomst till Fittja 2002 utsågs i programmet 100 höjdare till Sveriges trettonde roligaste ögonblick genom tiderna. I en opinionsundersökning 2009 ansåg de svarande att han var den tredje främste kunskapsspridaren bland kända personer, efter Barack Obama och Fredrik Lindström. I sitt Sommar i P1-program 2017 uppgav han att böcker som gallrats av ideologiska skäl i Botkyrka kommun brändes, vilket ledde till en debatt som främst handlade om hur böckerna hanterades efter gallringen.

Kritik och kontroverser

Janne Josefssons arbetsmetoder och reportage har väckt omfattande kritik. Under hans ledning fälldes Uppdrag granskning i Granskningsnämnden för att inte ha följt kravet på saklighet. Han har kritiserats för att utesluta information som inte passar, och för att klippa och klistra ihop uttalanden från olika sammanhang för att skapa en viss bild. Journalister som Jan Guillou, Åke Ortmark och Lars Adaktusson har riktat kritik mot hans metoder.

I en TV-intervju har han berättat att han som barn upplevde hur hans mor förnedrades när hon sökte socialhjälp. I en opinionsmätning i början av 2008 svarade 63 procent av svenskarna att de inte litade på Janne Josefsson. Trots detta var han den mest uppskattade journalisten i Medieakademiens förtroendebarometer 2013, där 11 procent av dem som uppgav en favorit valde honom. Han har också kritiserats för att ha genomfört svartbygge.

TV-medverkan och övrigt

Utöver sina egna program har Janne Josefsson medverkat i en rad andra TV-program. Detta inkluderar uppdrag för Uppdrag granskning, programmet Josefsson från 2019, Sverige möts 2020, Alla mot alla med Filip och Fredrik mellan 2019 och 2025, Let's Dance 2021, Secret Song Sverige 2022, Förrädarna 2023 och Seniorsurfarna 2026. Han utsågs år 2003 till gästprofessor i journalistik på Musikhögskolan i Piteå. Privat har han varit gift tre gånger och har tre söner. Sedan mitten av 1990-talet har han bott på ön Åstol i Bohuslän och har även en bostad i Göteborg.

Vanliga frågor om Janne Josefsson

Vilka är Janne Josefssons mest kända reportage?

Janne Josefsson är känd för flera uppmärksammade reportage under sin långa karriär. Hans genombrott som granskande journalist kom 1987 med SVT:s visning av reportaget På rätt sida älven, som skildrade klassklyftorna i Göteborg. År 2002 gjorde han tillsammans med Lars-Göran Svensson ett mycket uppmärksammat valstugereportage om dold rasism för Uppdrag granskning. Han har även gjort reportage om Göteborgskravallerna tillsammans med Hannes Råstam och granskat omständigheterna kring Osmo Vallos död 1998. Ytterligare ett uppmärksammat reportage var det om Icas felaktiga datummärkning av kött, som sändes i december 2007.

Hur många gånger har Janne Josefsson vunnit Stora journalistpriset?

Janne Josefsson har vunnit Stora journalistpriset två gånger. Den första gången var år 1998 och den andra gången år 2002. Priset 2002 delade han med Lars-Göran Svensson i kategorin årets avslöjande för deras valstugereportage om dold rasism. Utöver dessa två Stora journalistpriser har han även belönats med Föreningen Grävande Journalisters Guldspade vid fem tillfällen under sin karriär.

Vad handlar Janne Josefssons bok Behöver vänstern gå i terapi? om?

Boken Behöver vänstern gå i terapi? gavs ut 1976 och är skriven av Janne Josefsson tillsammans med Mats Zetterberg. Den presenterar djupintervjuer med nio personer aktiva i den breda vänsterrörelsen under 1970-talet. Bokens sista kapitel är starkt kritiskt mot den dåtida vänsterrörelsen och dess människosyn. Författarna argumenterar för att en revolution måste inrymma hela det mänskliga, inklusive känslor och privatliv, och inte enbart politiska termer. De föreslår att marxismen bör kompletteras med en revolutionär psykologi, inspirerad av Wilhelm Reich, och kritiserar idén att avhoppare från vänstern enbart gör borgerliga karriärval.

Varför har Janne Josefsson fått kritik?

Janne Josefssons journalistiska arbetsmetoder har under åren mött betydande kritik från kollegor och granskningsorgan. Under hans ledning blev Uppdrag granskning fällt i Granskningsnämnden för att ha brutit mot kravet på saklighet. Kritiker som Jan Guillou, Åke Ortmark och Lars Adaktusson har anklagat honom för att utesluta fakta som inte passar, och för att klippa och klistra ihop uttalanden ur olika sammanhang för att måla en viss bild. I en opinionsmätning 2008 svarade 63 procent av svenskarna att de inte litade på honom. Han har även kritiserats personligt för att ha bedrivit svartbygge.

Vad gör Janne Josefsson idag?

Janne Josefsson pensionerades från sin tjänst på SVT år 2019. Efter pensioneringen inledde han en frilansverksamhet som krönikör för Dagens Nyheter. Från och med oktober 2021 föreläser han och håller kurser. Under hösten 2022 gav han ut sina memoarer med titeln Rädd för sanningen, skrivna tillsammans med Mats Lerneby. Han har också fortsatt med sporadiska TV-medverkan, bland annat i program som Alla mot alla med Filip och Fredrik och Förrädarna.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.