Fittja

Historia och namn

Ortnamnet Fittja har medeltida ursprung och dokumenterades första gången år 1299 som 'In Fitiu'. Namnet innehåller det fornnordiska ordet 'fit', 'fitj' eller 'fittja', som betyder strandäng. Området tillhörde från början kyrkan, men övergick till kronan i samband med reformationen på 1500-talet, vilket gjorde brukarna till kronobönder. Under 1600-talet blev Fittja en viktig knutpunkt när den nya landsvägen söderifrån mot Stockholm drogs genom området. Denna förbättrade kommunikationen och ledde till att en gästgivargård öppnades på näset mellan Albysjön och Mälaren. Fittja blev också en centralplats för den civila förvaltningen och rättsväsendet. I en flygel till Fittja gård hölls ting från slutet av 1600-talet, och det största rummet fungerade som domstol under många decennier.

Under de första åren av 1970-talet genomgick Fittja en stor förändring när området byggdes ut med främst hyreshus. Denna utbyggnad inkluderade ett centrum och en tunnelbanestation som öppnade 1972. Gatunamnen i området vittnar idag om en svunnen tid, och här finns även verksamheten för Mångkulturellt Centrum. Under 1990-talet genomfördes en större ombyggnad av Fittja centrum. I polisens rapporter om utsatta områden klassificerades Fittja 2015 som ett riskområde. I rapporterna för 2017 och 2019 flyttades området upp till kategorin särskilt utsatt område.

Demografi och samhällsstruktur

Enligt siffror från 2017 uppgick folkmängden i Fittja till 7 697 personer. Andelen invånare som var utrikes födda var cirka 65,6 procent. Den totala andelen invånare med utländsk bakgrund, vilket inkluderar även personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, var betydligt högre och uppgick till 91,9 procent. Denna höga andel har varit en stabil trend under lång tid. Redan 1990 var 55,1 procent av befolkningen utrikes födda, en siffra som steg till 84 procent med utländsk bakgrund 1997 och 89,9 procent 2008. Enligt en uppgift från 2024 hade andelen invånare med utländsk bakgrund ökat ytterligare till 92,4 procent. Den demografiska utvecklingen har parallellt med områdets klassificering som utsatt lett till olika samhällsinsatser. Lokala aktörer har i samarbete med kommunen, polisen och fastighetsägare arbetat för att skapa en levande och tryggare stadsdel, med mål om att gator, platser och parker ska vara rena och trivsamma.

Fittja centrum och tunnelbanestation

Fittjas centrumanläggning är ett stort byggnadskomplex som uppfördes på 1970-talet samtidigt med den övriga bostadsbebyggelsen. Centrumet inrymer butiker och ett bibliotek. Inom gångavstånd finns också vårdcentral, apotek och två livsmedelsbutiker. Centrumet har dock också varit plats för problem som knarklangning. Vid ett reportage år 2019 omringades journalister och hotades, och det rapporterades att langarna använde barn ner till tolv års ålder som utkikar för att varna när polisen närmar sig. Tunnelbanestationen Fittja, som trafikeras av linje 13 på den röda linjen, togs i bruk den 1 oktober 1972. Det är en utomhusstation belägen vid Fittja centrum och består av en plattform och en biljetthall. Avståndet från Slussen är 17,5 kilometer. Stationen är konstnärligt utsmyckad med skulpturen 'Den knutna revolvern' av Carl Fredrik Reuterswärd från 1998.

Kulturmiljöer och sevärdheter

Fittja bro är en historisk bro över Fittjanäset som på 1600-talet blev en del av den nya landsvägen söderifrån mot Stockholm. Här har sedan länge sockengränsen, och senare kommungränsen, mellan Botkyrka och Huddinge gått. Huvudtrafiken till och från Stockholm gick över denna bro fram till 1950-talet då den nya Södertäljevägen, en del av dagens E4, byggdes. Fittja gård och dess värdshus har en betydande historia. År 1663 fick rådman Gustav Mattsson ett kungligt privilegium att inrätta en krog för de resandes skull. Värdshusets ägare skulle ta hand om resenärer, ordna med hästbyte och postbefordran. Bland de kända personer som har övernattat eller väntat på skjuts här finns Karl XII, Oscar I, Carl von Linné, skalderna Johan Runius och Carl Michael Bellman. Idag är den gamla gästgivargården säte för Mångkulturellt centrum, som grundades 1987 och samarbetar med flera universitet och museer.

Vid Albysjön i Fittja finns flera jättegrytor. Dessa cirkelrunda håligheter i berget bildades troligen för över 10 000 år sedan när smältvatten från inlandsisen forsade fram och med hjälp av medföljande stenar svarvade ut urholkningar. I forna tider trodde man att dessa håligheter hade fungerat som kokkärl för jättar. En annan viktig historisk näring var tegelindustrin. Både Slagsta och Fittja hade tegelbruk. Slagsta tegelbruk, ett av de äldsta i Mälardalen, omnämndes redan 1664 och lades ner 1915. Fittja tegelbruk, som hörde till Fittja gård, anlades på 1860-talet och låg ungefär där stormarknaden OBS! Fittja senare öppnade 1980. Detta tegelbruk hörde efter 1915 till Mälardalens tegelbruk och lades ner 1964. Gatunamn som Tegelbruksvägen och Tegelbruksbacken påminner om denna tidigare verksamhet.

Natur, fritid och nutida insatser

Fittja erbjuder närhet till vatten och har ett nyrenoverat badhus. Förbindelsen till Ekerö via vägar gör området till en plats med möjligheter för olika fritidsaktiviteter. I norra Botkyrka finns kulturspår, vilket är kortare promenadstråk med skyltar som berättar om kulturmiljöer i Norsborg, Hallunda och Fittja. Dessa spår är avsedda att göra områdets historia tillgänglig för alla. Det finns också fornminnen kvar i dagens Fittja, bland annat ett gravfält från yngre järnålder, beläget i en park strax väster om Fittja centrum. Lokala idrottsföreningar som Fittja IF är aktiva i området. Insatser för att förbättra den fysiska miljön har genomförts, till exempel har en hård och otrygg parkeringsplats omvandlats till ett välkomnande utomhusvardagsrum som ska skapa trygghet för alla invånare oavsett kön, ålder eller funktion. Målet för dessa och andra insatser är att Fittja ska vara en plats där människor vill bo, jobba och känna sig trygga.

Vanliga frågor om Fittja

Var ligger Fittja?

Fittja är en kommundel i norra Botkyrka kommun i Stockholms län. Området ligger vid gränsen till Stockholms kommun och är en del av Stockholms tätort. Det är beläget cirka 17 kilometer sydväst om Stockholms city, vid Albysjön och Mälaren. Historiskt har Fittja bro utgjort en viktig gräns mellan Botkyrka och Huddinge socknar, och idag går kommungränsen här. Fittja var en fristående tätort fram till och med år 1970.

Hur tar jag mig till Fittja med kollektivtrafik?

Fittja trafikeras av Stockholms tunnelbana på den röda linjen, linje 13 mot Norsborg. Stationen Fittja öppnade den 1 oktober 1972 och är en utomhusstation belägen direkt vid Fittja centrum. Avståndet från centrala Slussen är 17,5 kilometer. Stationen är konstnärligt utsmyckad med skulpturen 'Den knutna revolvern' av Carl Fredrik Reuterswärd från 1998. Resan med tunnelbanan är det vanligaste sättet att ta sig till och från området, och stationen består av en plattform och en biljetthall.

Vad finns det att se och göra i Fittja?

Fittja erbjuder flera kulturhistoriska sevärdheter. Fittja gård och det historiska värdshuset från 1600-talet är idag säte för Mångkulturellt centrum, som bedriver forskning och utställningar. Vid Albysjön finns flera jättegrytor, urholkningar i berget som bildades för över 10 000 år sedan av smältvatten från inlandsisen. Fittja bro är en historisk bro som var en del av den gamla landsvägen till Stockholm fram till 1950-talet. Området har också kulturspår, promenadstråk med informativa skyltar om lokal historia, och för rekreation finns närhet till vatten och ett nyrenoverat badhus.

Vad är historien bakom Fittjas namn?

Namnet Fittja har ett gammalt ursprung och dokumenterades första gången år 1299 som 'In Fitiu'. Ortnamnet innehåller ett fornnordiskt ord, 'fit', 'fitj' eller 'fittja', som betyder strandäng. Detta ord lever kvar i vissa svenska dialekter än idag. Namnet refererar alltså till områdets geografiska läge vid vatten och dess strandängar, vilket var en betydelsefull resurs under förhistorisk och historisk tid. Namnet återspeglar den naturmiljö som kännetecknade platsen långt innan den moderna bebyggelsen uppfördes.

Vilken är den demografiska sammansättningen i Fittja?

Fittja har en mycket hög andel invånare med utländsk bakgrund. Enligt siffror från 2017 var 65,6 procent av befolkningen utrikes födda. Den totala andelen invånare med utländsk bakgrund, vilket inkluderar även i Sverige födda med två utrikes födda föräldrar, var 91,9 procent. Denna andel har ökat över tid. 1997 var den 84 procent och 2008 var den 89,9 procent. Enligt en uppgift från 2024 hade andelen invånare med utländsk bakgrund ökat ytterligare till 92,4 procent. Den höga andelen invånare med utländsk bakgrund har bidragit till att området kallas mångkulturellt och har en stor moské.

Vad är Fittja känt för i modern tid?

I modern tid är Fittja mest känt för sin omfattade bostadsbebyggelse från 1970-talet, som främst består av hyreshus, och för sin tunnelbanestation. Området har också fått stor uppmärksamhet för sin socioekonomiska utveckling. Fittja har i polisens nationella rapporter klassificerats som ett utsatt område, från 2017 som ett särskilt utsatt område. Centrumet har rapporterats vara en plats för knarklangning, där langare har använt barn som utkikar. Samtidigt pågår omfattande samhällsinsatser från kommunen, polisen och lokala aktörer för att öka tryggheten och levande i stadsdelen, med mål om att skapa en plats där människor vill bo och jobba.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.