Jan Guillou
Jan Oskar Sverre Lucien Henri Guillou är en svensk författare och journalist, född den 17 januari 1944 i Södertälje. Han är särskilt känd för sina spänningsromaner om underrättelseofficeren Carl Hamilton, som inleddes med Coq Rouge 1986, och för sin historiska romantrilogi om korsriddaren Arn Magnusson från 1998. Guillou blev rikskänd 1973 när han tillsammans med Peter Bratt avslöjade den hemliga underrättelseorganisationen IB, en händelse som ledde till den så kallade IB-affären och ett fängelsedom för spioneri. Han har även en lång karriär som kolumnist, främst i Aftonbladet, och har i omröstningar bland journalister framröstats som en av Sveriges viktigaste opinionsbildare.
Uppväxt och utbildning
Jan Guillou föddes 1944 i Södertälje. Hans far, Charles Guillou, var fransman och kom till Sverige som son till en handelsattaché vid den franska ambassaden. Modern, Marianne Botolfsen, var av norskt ursprung och kom från en välbärgad familj. Vid födseln fick Guillou franskt medborgarskap på grund av faderns nationalitet, men han blev svensk medborgare 1975. Föräldrarna skildes och fadern flyttade till Helsingfors med sin egen far. Guillou växte därefter upp med sin mor och hennes nye man i Saltsjöbaden och Näsbypark utanför Stockholm under privilegierade förhållanden.
Guillous skolgång blev kaotisk. Efter folkskola i Norrköping och Saltsjöbadens Samskola gick han på realskolan Vasa Real i Stockholm. Därifrån relegerades han på grund av misshandel, stöld och utpressning. Han skickades sedan till internatskolan Solbacka i Södermanland, där han gick i ett och ett halvt år. Han avslutade sin utbildning som dagelev på internatskolan Viggbyholmsskolan i Täby, där han tog studentexamen på latinlinjens modernspråkliga gren 1964. Därefter studerade han juridik på halvtid i två år vid Stockholms universitet.
Guillou har beskrivit sin styvfar som sadist och att han dagligen utsattes för systematisk misshandel i hemmet. Hans erfarenheter från denna tid och från internatskolan Solbacka låg till grund för den delvis självbiografiska romanen Ondskan från 1981. Sanningshalten i boken har ifrågasatts av bland andra Guillous mor, hans halvsyster, några lärare och skolkamrater, som menar att han ljuger om sin uppväxt. Guillou har bemött dessa anklagelser i flera sammanhang. Den kritiska bok där journalisten Paul Frigyes upprepade beskyllningarna drogs tillbaka av förlaget Norstedts.
Journalistisk karriär och IB-affären
Jan Guillou inledde sin journalistiska bana som reporter på tidskriften FIB aktuellt under 1960-talet. Denna tid utgör en del av underlaget för hans satiriska roman Det stora avslöjandet från 1974. Han övergick sedan till att skriva för olika vänster- och solidaritetsrörelsepublikationer, huvudsakligen för Folket i Bild/Kulturfront där Greta Hofsten var chefredaktör. IB-affären blev hans stora genombrott och samtidigt en kontroversiell händelse. År 1973 publicerade han tillsammans med kollegan Peter Bratt en serie artiklar som avslöjade IB, en hemlig del av den svenska militära underrättelsetjänsten. Artiklarna, baserade på information från före detta IB-anställden Håkan Isacson, beskrev organisationen som en hemlig enhet som samlade information om svenska kommunister och andra som ansågs vara säkerhetsrisker. Den opererade utanför det vanliga underrättelseverket och var osynlig i statsbudgeten. Artiklarna publicerade även namn och personnummer på påstådd personal under rubriken Spies.
Avslöjandet ledde till en stor politisk skandal, känd som IB-affären. Premiärminister Olof Palme, försvarsminister Sven Andersson och överbefälhavaren förnekar initialt organisationens existens och aktiviteter. Senare utredningar och memoarer har dock bekräftat delar av det Guillou och Bratt beskrev. En offentlig utredning publicerade 2002 en omfattande rapport om ärendet.
För sin roll dömdes Guillou, tillsammans med Bratt och Isacson, för spioneri efter en rättegång bakom stängda dörrar. Guillou dömdes ursprungligen till ett års fängelse, men straffet reducerades vid överklagan till tio månader. Han satt delar av straffet i isoleringscell, först på Långholmen fängelse i Stockholm och senare på Österåker. Guillou har själv uppgett att han tidigare, innan IB-avslöjandet, skrivit rapporter mot betalning åt KGB i syfte att infiltrera organisationen. Han hade även lyckats avslöja att CIA arbetat på liknande sätt, vilket gett stora rubriker. Guillou har även haft framgångar som undersökande journalist. År 1984 tilldelades han Stora Journalistpriset för ett TV-reportage i Magazinet som bidrog till resning och en friande dom för en man som 1981 dömts till åtta års fängelse för grov mordbrand. Mellan 2000 och 2004 var han ordförande i Publicistklubben.
Författarskap och bokförlag
Jan Guillou debuterade som författare 1971 med romanen Om kriget kommer. Hans stora genombrott kom med spänningsserien om den svenske underrättelseofficeren Carl Hamilton, som inleddes med Coq Rouge 1986. Serien har gjort honom till en av Sveriges mest lästa författare. En annan stor framgång blev den historiska romanserien om korsriddaren Arn Magnusson, vars första bok utkom 1998. Guillou har även skrivit den delvis självbiografiska och kontroversiella romanen Ondskan (1981). När den kom ut blev den mycket utskälld för sitt våldsamma innehåll. Guillou har också författat den omfattande romanserien Det stora århundradet, som skildrar 1900-talet i tio delar. Den första boken i den serien, Brobyggarna, kom ut 2011.
Utöver skönlitteraturen har Guillou författat ett antal fackböcker. Bland dessa återfinns intervjuboken Artister, reportagesamlingen Reporter, det historiska reportaget Häxornas försvarare och självbiografin Ordets makt och vanmakt. Förlagsverksamhet blev en ny gren av hans karriär. I slutet av 1990-talet lämnade han sitt tidigare förlag, Norstedts. År 2000 grundade han tillsammans med Sigge Sigfridsson, Liza Marklund och sin sambo (senare fru) Ann-Marie Skarp det framgångsrika Piratförlaget. Förlaget har blivit ett av Sveriges största.
TV- och medieframträdanden
Guillou har varit en framträdande profil inom svensk television. Han var programledare för det undersökande magasinprogrammet Magazinet i SVT mellan 1981 och 1984. Han ledde även Rekordmagazinet, de sista åren tillsammans med Göran Skytte, och det populära samhällsprogrammet Grabbarna på Fagerhult tillsammans med Leif GW Persson och Pär Lorentzon. Han har även medverkat i TV4:s nyhetsmagasin Kalla fakta.
Han har skapat och medverkat i dokumentärserier baserade på sitt författarskap. I januari 2004 visade TV4 Arns rike, en serie i fem delar om den historiska period då Arn Magnusson-böckerna utspelar sig. I december 2005 följde Häxornas tid, baserad på hans bok Häxornas försvarare. Tillsammans med författaren Henning Mankell spelade han sig själv i TV-serien Talismanen, som visades i TV4 under 2003.
Guillou har även deltagit i underhållningsprogram. Han har varit med i SVT-programmet På spåret två gånger tillsammans med sin fru Ann-Marie Skarp. Hösten 2020 deltog han i Filip och Fredriks frågesportsprogram Alla mot alla tillsammans med Alex Schulman. På ett tidigare stadium medverkade han även i Git Perssons musikvideo till låten Du förför mig, som tävlade i Melodifestivalen 1986.
Politisk och samhällsengagemang
Under 1960- och 1970-talen var Jan Guillou knuten till den då kommunistiska organisationen Clarté. Han var även under cirka sex månader medlem i det då Clarté närstående Sveriges kommunistiska parti, men uteslöts sedan han under en utlandstid inte betalat sin månatliga medlemsavgift. I dag beskriver han sig endast som socialist. Internationellt engagemang har präglat hans skrivande. Guillou har under lång tid engagerat sig i Israel-Palestina-konflikten, där han intagit en tydligt Palestinavänlig och Israelkritisk hållning. Han har beskrivit sionismen som i grunden rasistisk och har upprepade gånger liknat staten Israel vid den forna apartheidregimen i Sydafrika. I en debattartikel 1977 skrev han att han trodde Israel skulle upphöra att existera före Harmagedon. Han har även kritiserat verksamheten hos Svenska kommittén mot antisemitism. Guillou intervjuades en gång av Ahmed Rami för Radio Islam, något han senare förklarade med att han inte varit klar över att intervjun skulle användas för antisemitiska syften.
Han har även engagerat sig i andra fall, som 1977 då han for till Köpenhamn för att tala för den mexikanske studenten Jaime Okosuno, som riskerade utvisning från Danmark misstänkt för spionage för Kuba. Kolumner och inrikes debatt har varit en viktig del av hans arbete sedan början av 1990-talet, då han började skriva regelbundet för Aftonbladet. Han är känd för att föra fram kontroversiella åsikter. Han har hävdat att svensk terroristlagstiftning präglas av rasism mot människor av arabisk härkomst. Han har länge skrivit om det så kallade styckmordsmålet och är övertygad om att två läkare utsatts för ett justitiemord. Han har också kritiserat mediebranschen för att ersätta erfarna programledare med yngre kvinnor, vilket han menar gör reportage mindre trovärdiga. I sina krönikor refererar han ofta till Dagens Nyheter som Sveriges malligaste morgontidning. Guillou tog ställning mot en minnesstund för offren för 11 september-attackerna vid Bokmässan 2001, som han kallade hyckleri och osmaklig med hänvisning till USA:s krig i Vietnam och Irak. Han är en stark förespråkare för upphovsrätten och uttryckte 2009 skarp kritik mot Piratpartiets politik, som han menade skulle leda till att alla bokhandlar försvann och ingen tryckte böcker, en kulturell katastrof. I sin TV-serie Arns rike tog han även ställning för den så kallade Västgötaskolan, teorin om att Sveriges vagga stod i Västergötland och inte i Uppland.
Familj och privatliv
Jan Guillou har haft två långvariga relationer. Han levde först tillsammans med författaren och översättaren Marina Stagh, med vilken han har två barn: sonen Dan, född 1970, och dottern Ann-Linn, född 1972. Ann-Linn Guillou är journalist och feministisk kommentator och lever i registrerat partnerskap med Sandra Andersson, dotter till filmregissören Roy Andersson. Guillou är nu gift med förläggaren Ann-Marie Skarp, född 1952, dotter till överste Åke Skarp och Märta Kugelberg. Tillsammans med henne, Liza Marklund och Sigge Sigfridsson grundade han Piratförlaget 2000. Guillou har bott i en lägenhet på Östermalm i Stockholm under större delen av sitt vuxna liv. Han har också en landsortsbostad i Flybo i Östhammars kommun i norra Roslagen, dit han brukar åka för att skriva sina böcker.
Vanliga frågor om Jan Guillou
Vilka är Jan Guillous mest kända böcker?
Jan Guillous mest kända böcker är romanserien om underrättelseofficeren Carl Hamilton, vars första del Coq Rouge utkom 1986. En annan mycket populär serie är den historiska trilogin om korsriddaren Arn Magnusson, som började ges ut från 1998. Den delvis självbiografiska romanen Ondskan från 1981, som skildrar livet på en internatskola, blev också mycket uppmärksammad och kontroversiell. Guillou har även författat den tiodelade romanserien Det stora århundradet, där den första boken Brobyggarna kom ut 2011. Bland hans facklitterära verk återfinns intervjuboken Artister och reportagesamlingen Reporter.
Vad är IB-affären och vad hade Jan Guillou för roll i den?
IB-affären var en stor politisk skandal 1973 då Jan Guillou tillsammans med journalisten Peter Bratt avslöjade en hemlig organisation inom den svenska underrättelsetjänsten, Informationsbyrån (IB), som riksdagen inte kände till. Avslöjandena gjorde Guillou rikskänd. Eftersom avslöjandena ansågs skada rikets säkerhet dömdes Guillou, Bratt och deras källa Håkan Isacson senare till fängelse för spioneri. Guillou hade innan detta även skrivit rapporter mot betalning åt KGB, enligt honom själv i syfte att infiltrera organisationen. Han hade också tidigare avslöjat att CIA arbetade på liknande sätt i Sverige.
Vilka TV-program har Jan Guillou varit med i?
Jan Guillou har varit programledare för flera SVT-program, däribland Magazinet mellan 1981 och 1984 och Rekordmagazinet, där han under de sista åren samarbetade med Göran Skytte. Han var även med i programmet Grabbarna på Fagerhult tillsammans med Leif GW Persson och Pär Lorentzon samt i TV4:s Kalla fakta. TV4 visade två av hans dokumentärserier, Arns rike 2004 och Häxornas tid 2005. Guillou spelade sig själv i TV-serien Talismanen 2003 och har deltagit i På spåret två gånger med sin fru Ann-Marie Skarp. Hösten 2020 medverkade han i Filip och Fredriks frågesportsprogram Alla mot alla.
Vad har Jan Guillou för politiska åsikter?
Jan Guillou beskriver sig som socialist. Under 1960- och 1970-talet var han knuten till den kommunistiska organisationen Clarté och var under en kort period medlem i Sveriges kommunistiska parti. Han har en lång historia av Palestinavänligt och Israelkritiskt engagemang, där han liknat Israel vid apartheidregimen i Sydafrika och beskrivit sionismen som i grunden rasistisk. I sina kolumner i Aftonbladet har han ofta fört fram kontroversiella åsikter, som kritik mot svenska terroristlagar för rasism och anklagelser om justitiemord i vissa uppmärksammade rättsfall. Han har även varit stark kritiker mot USA:s utrikespolitik.
Vad är bakgrunden till romanen Ondskan?
Romanen Ondskan från 1981 är delvis självbiografisk och bygger på Jan Guillous egen uppväxt och skoltid. Guillou uppger att hans styvfar var sadist och utsatte honom för systematisk misshandel hemma. Han relegerades från Vasa Real i Stockholm på grund av misshandel, stöld och utpressning och skickades sedan till internatskolan Solbacka i Södermanland. Erfarenheterna från Solbacka och förhållandet till fadern ligger till grund för romanens handling. Sanningshalten i boken har ifrågasatts av bland andra Guillous mor, hans halvsyster och några lärare och skolkamrater, som menar att han ljuger om sin uppväxt. Guillou har bemött dessa påståenden i flera sammanhang.
Vad är Piratförlaget och vilken roll har Jan Guillou i det?
Piratförlaget är ett svenskt bokförlag som Jan Guillou grundade år 2000 tillsammans med Sigge Sigfridsson, Liza Marklund och sin sambo, förläggaren Ann-Marie Skarp. Guillou lämnade förlaget Norstedts i slutet av 1990-talet för att starta det nya förlaget. Piratförlaget har blivit ett av Sveriges största bokförlag. Guillou är fortfarande aktiv i förlaget, som han äger tillsammans med sin nuvarande fru Ann-Marie Skarp. Förlaget ger ut ett brett spektrum av litteratur, inklusive Guillous egna böcker.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.
