Von Platen

Släktens ursprung och tidiga historia

Von Platens ätt har en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1200-talets Pommern och ön Rügen. Stamfadern är Otto cum Plate, som nämns som rådsherre vid furstehovet på Rügen år 1255. Under medeltiden var flera personer som förde släktens vapen och namn verksamma i Sverige. En av de tidigaste var Claus Plate, som avled tidigast 1408. Han var troligen far till Magnus Plata, som sist dyker upp i svenska källor 1422 innan han möjligen återvände till Rügen. Magnus bror, Claus, deltog i Engelbrektsupproret och utnämndes till riksråd av kung Erik av Pommern. Hans ställning som riksråd erkändes dock inte av de efterföljande regenterna Kristoffer av Bayern eller Karl Knutsson. Denna Claus beseglade ett brev tillsammans med en Henric Plata, vars roll annars är okänd. De närmare släktskapsförhållandena mellan dessa medeltida Platen, liksom deras koppling till en Stötzleff Plata som var fogde i Östhammar, är inte klarlagda.

Det finns inga påvisbara samband mellan den uradliga ätten och två personer vid namn Erengisel Plata som förekommer i historiska källor. Den ene nämns i Erikskrönikan, medan den andre, som avled tidigast 1410, var kopplad till Hjortsberga socken i Småland. Den småländske Erengisel förde ett vapen med tre bjälkar, vilket skiljer sig från von Platens vapen. Släkten har genom historien använt varianter av namnet, som Plata eller Plate, innan den etablerade formen von Platen blev standard.

Naturalisering och adliga statusförändringar i Sverige

Von Platens släktgrenar etablerade sig formellt i den svenska adeln under 1700-talet. En gren naturaliserades i Sverige år 1751 under namnet von Platen och fick nummer 1922 i riddarhusets ättematrikel. Denna gren upphöjdes senare till friherrlig värdighet år 1815 enligt paragraf 37 och fick nummer 364. En annan, separat gren naturaliserades år 1778 under samma namn och fick ättenummer 2128. Denna gren upphöjdes redan 1797 till friherrlig status med nummer 313. Från den senare grenen härstammar Baltzar von Platen, som år 1815 enligt paragraf 37 upphöjdes till greve, vilket bildade den grevliga ätten von Platen med nummer 126. Denna grevliga ätt dog ut på svärdssidan år 1888 med Carl von Platen, sonson till den förste greven.

Förutom de introducerade grenarna finns det flera medlemmar av släkten von Platen vars förfäder bott i Sverige sedan 1700-talet men som aldrig introducerats på Riddarhuset. Dessa tillhör den så kallade ointroducerade adeln. I Tyskland existerar en grevlig gren vid namn von Platen zu Hallermund, som tillhör den högre adeln. Denna gren härstammar från en oäkta linje av Welf-ätten och erhöll grevlig värdighet av kejsar Leopold I år 1689.

Militära och statliga profiler

Släkten von Platen har producerat ett stort antal höga militärer och statstjänstemän genom seklerna. Under 1700-talet märks Baltzar Achates von Platen, som var militär och regementschef. Hans samtida, Philip von Platen, nådde graden fältmarskalk och tjänstgjorde som generalguvernör. Ytterligare framstående militärer från denna period inkluderar Achates von Platen, som var hovmarskalk och överstelöjtnant, och Fredrik von Platen, som var generalmajor.

Den kanske mest kände statsmannen i släkten är greve Baltzar von Platen, född 1766. Han gjorde karriär som amiral och tjänstgjorde som riksståthållare i Norge. Hans största och mest bestående insats var som drivande kraft bakom byggandet av Göta kanal, ett monumentalt infrastrukturprojekt som förband Vänern med Östersjön. Hans sonson, som också hette Baltzar von Platen, var diplomat och politiker. Senare generationer har fortsatt den militära traditionen med personer som generaladjutant Achates Carl von Platen, överste Carl Gustaf von Platen och militären Christofer von Platen.

Kultur, vetenskap och samhällsliv

Utöver de militära och statliga banorna har släkten von Platen även gjort betydande insatser inom kultur, litteratur och samhällsliv. Den mest namnkunnige kulturella profilen är den tyske greven och diktaren August von Platen-Hallermünde, känd för sin lyrik. Inom den svenska grenen märks Carolina von Platen, som var författare och en tidig feminist. Litteraturvetaren och författaren Magnus von Platen har bidragit till den svenska litteraturforskningen.

Släkten har även fostrat personer med betydande insatser i andra områden. Journalisten och författaren Gustaf von Platen var en offentlig profil. Godsägaren och industrimannen Vilhelm von Platen var verksam inom näringslivet, liksom entreprenören och filantropen Gunilla von Platen. Inom konsten har regissören och TV-producenten Christoffer von Platen samt skådespelaren Irma von Platen varit verksamma. Släkten har också haft en stark representation vid hovet, med flera hovstallmästare som Carl Eric von Platen och Carl Gustaf von Platen, och diplomater som Carl Gustaf von Platen och Carl Henrik von Platen.

Uppfinnare och innovatörer

Släkten von Platen har inte enbart varit verksam inom traditionella adliga yrken utan har även producerat innovatörer. Den mest framstående är Baltzar von Platen, född 1898, som var uppfinnare. Hans verk har bidragit till den tekniska utvecklingen, även om detaljerna om hans specifika uppfinningar inte anges i källmaterialet. Denna gren av släkten illustrerar hur adelsätter över tid kan anpassa sig och bidra inom nya kunskaps- och teknikområden.

Släktens fortlevnad och grenar

Von Platens släkt lever kvar i flera grenar både i Sverige och Tyskland. Den grevliga svenska ätten dog ut på manssidan år 1888, men de friherrliga och de ointroducerade grenarna fortlever. I Tyskland existerar den grevliga ätten von Platen zu Hallermund fortfarande i manlig linje. Släktens långa historia, som sträcker sig från medeltidens rådsherrar till moderna entreprenörer, diplomater och kulturarbetare, visar på kontinuitet och anpassningsförmåga. Medlemmarna har under århundraden tagit plats i samhällets centrum, från kungliga råd och slagfält till kanalbyggen, författarskap och uppfinnarverkstäder, vilket gör von Platen till en av Sveriges och Tysklands mångsidiga adelsätter.

Vanliga frågor om Von Platen

Vad är von Platen för släkt?

Von Platen är en uradlig tysk-svensk adelsätt med rötter i Pommern och på Rügen från 1200-talet. Släkten etablerades i Sverige under medeltiden och flera grenar naturaliserades formellt som svensk adel på 1700-talet. En gren naturaliserades 1751 och en annan 1778, och dessa har senare upphöjts till friherrlig och grevlig status. Släkten har producerat en lång rad höga militärer, statsmän, diplomater, kulturpersonligheter och uppfinnare genom historien, vilket gör den till en betydande och mångsidig adelsätt i Nordeuropa.

Vilken är den mest kände personen i släkten von Platen?

En av de mest kända är greve Baltzar von Platen, född 1766. Han var amiral, riksståthållare i Norge och är framför allt ihågkommen som den drivande kraften bakom byggandet av Göta kanal. En annan världskänd medlem är den tyske greven och diktaren August von Platen-Hallermünde, född 1796, som är känd för sin lyrik. Inom den svenska kulturen är författaren och feministen Carolina von Platen en betydande profil.

Finns släkten von Platen kvar idag?

Ja, släkten von Platen finns kvar i flera grenar. Den grevliga svenska ätten dog ut på manssidan år 1888, men de friherrliga grenarna och de grenar som tillhör den ointroducerade adeln lever vidare i Sverige. I Tyskland existerar den grevliga ätten von Platen zu Hallermund fortfarande i manlig linje. Släkten har alltså en levande närvaro i båda länderna.

Vad gjorde Baltzar von Platen (1766–1829)?

Baltzar von Platen var en framstående svensk amiral och statstjänsteman. Han tjänstgjorde som riksståthållare i Norge. Hans främsta och mest bestående gärning var att vara huvudansvarig för konstruktion och byggande av Göta kanal, ett av 1800-talets största infrastrukturprojekt i Sverige som skapade en farbar vattenväg mellan Västkusten och Östersjön. Hans insatser har gett honom en permanent plats i svensk historiebok.

Varifrån kommer släkten von Platen och hur kom den till Sverige?

Släkten har sitt ursprung i det historiska området Pommern och på ön Rügen i nuvarande Tyskland. Den tidigaste kända stamfadern, Otto cum Plate, var rådsherre vid furstehovet på Rügen år 1255. Medlemmar av släkten blev verksamma i Sverige redan under medeltiden, med personer som Claus Plate och hans söner som nämns i svenska källor från 1400-talet. Olika grenar naturaliserades sedan formellt som svensk adel på 1700-talet, samtidigt som andra grenar förblev aktiva i Tyskland.

Vilka andra yrken finns representerade i släkten förutom militärer?

Utöver den starka militära traditionen har släkten von Platen en bred yrkesrepresentation. Det finns författare som Carolina von Platen och Magnus von Platen, en diktare i August von Platen-Hallermünde, och en journalist i Gustaf von Platen. Inom konsten finns en regissör och en skådespelare. Släkten har också haft diplomater, hovstallmästare, godsägare, industrimän som Vilhelm von Platen, entreprenörer som Gunilla von Platen och en uppfinnare, Baltzar von Platen (1898–1984).

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.