Pommern

Geografi och natur

Pommern sträcker sig längs Östersjökusten från ungefär Mecklenburgbukten i väster till Gdańskbukten i öster. Området genomkorsas av floden Oder, som delar det i två huvudsakliga delar: Vorpommern i väster och Hinterpommern i öster. Landskapet är till största delen en lågslätt som ingår i den nordtyska låglandsplatån. Södra delarna är dock kulliga och tillhör den baltiska sjöplatån, med höjder som når upp till 256 meter över havet. Området är rikt på sjöar, skogar och mossmarker, en bildning från den senaste istiden.

Kuststräckan skiljer sig markant mellan de båda huvuddelarna. Vorpommerns kust är mycket uppbruten med många halvöar som Darss och Zingst, samt en rad öar som Rügen, Usedom, Wollin och Hiddensee. Bakom dessa öar går vikar, så kallade haff eller bodden, djupt in i landet, som det omfattande Stettiner Haff. Hinterpommerns kust är däremot jämn och rak, kantad av en nästan oavbruten rad av dyner. Bakom dessa dyner ligger en serie strandsjöar som tidigare varit vikar men som avspärrats från havet, som Lebasjön och Jamundsjön. Geologiskt dominerar istidsbildningar som moräner och åsar, medan urberget ligger djupt nedanför. På ön Rügen finns kritformationer som syns vid Jasmund och Arkona.

Namn och indelningar

Namnet Pommern har slaviskt ursprung och kommer från 'Pomore' eller 'Po more', vilket betyder 'det vid havet belägna'. Det tyska namnet är Pommern och det polska Pomorze. Området nämns första gången i ett kejserligt dokument från år 1046, som refererar till 'Zemuzil dux Bomeranorum', Zemuzil, hertig av pommeranerna. Benämningen återfinns också i krönikor från 1000- och 1100-talen.

Pommern har traditionellt delats in efter tyskt språkbruk i Vorpommern (främre Pommern) i väster och Hinterpommern (bortre Pommern) i öster. Den östligaste delen, kring Gdańskbukten, kallas ofta Pommerellen eller Pomerelia och räknas i tysk och svensk litteratur normalt inte till Pommern i snäv mening. På polska används ofta indelningen Västpommern (Zachodniopomorskie) och Östpommern, där den senare inkluderar Pomerellen. Dessa administrativa gränser sammanfaller inte alltid med de historiska. Det polska Västpommerns vojvodskap omfattar till exempel hela den polska delen av Vorpommern men bara västra två tredjedelar av Hinterpommern, medan den östra tredjedelen ingår i Pommerns vojvodskap.

Förhistoria och antik tid

Människor har bott i Pommern sedan istiden drog sig tillbaka för omkring 10 000 år sedan. Arkeologiska fynd visar på en serie förhistoriska kulturer i området, som Erteböllekulturen, Trattbägarkulturen och Snörkeramisk kultur. Från omkring 600 f.Kr. finns spår av Jastorfkulturen, som förknippas med germansk bosättning. Under den romerska perioden beskrivs hela Pommern som bebott av germanska stammar och kan betraktas som ett kärnområde för germanerna vid den tiden.

Vendtiden och slavisk dominans

Under folkvandringstiden, från omkring 500 e.Kr., expanderade slaviska folk in i Pommern från öster och kom att dominera området under perioden 500–1000 e.Kr. Germanerna kallade dessa inflyttade kollektivt för 'Wenden' eller 'Vender', och nordborna i Skandinavien gav området namnet Vendland. De slaviska folken själva använde inte denna beteckning utan hade egna grupperingar. Bland de slaviska stammarna i området fanns obotriter i väster, liutizer, raner på ön Rügen, kasjuber i öster vid Gdańskbukten, samt sorber och heveller i södra Pommern.

Kristendomen kom till Pommern redan på 800-talet, men det var först med biskop Otto av Bambergs missionsresor 1124 och 1128 som den stadgades. Under denna tid fanns blomstrande handelsplatser, som Julin på ön Wollin, som också identifierats med den mytomspunna staden Vineta. Pommern utgjorde en del av ett större vendiskt konungarike innan det fick egna furstar. År 1062 blev Świętobór (Svantibor) furste över Pommern. Vid hans död 1107 delades landet mellan hans söner, där de äldre fick det västra Pommern och de yngre den östra delen, Pommerellen.

Tysk kolonisation och medeltida furstendömen

En vändpunkt inträffade år 1181 då Pommerns furste hyllade kejsaren i Lübeck, vilket markerade början på områdets inträde i den tyska rikskretsen. Samtidigt började ett stort inflöde av tyska kolonister. Den slaviska befolkningen assimilerades eller tynade bort successivt. Pommerns medeltida historia präglades av strider med grannstater som Brandenburg och med hansestäderna. Förhållandet till Brandenburg var särskilt komplext, tills ett fördrag i Grimnitz 1529 gjorde Pommern till ett riksomedelbart hertigdöme men samtidigt gav Brandenburgs fursteätt rätt till tronföljd om den pommerska ätten dog ut.

Huset Grip (Greifen) regerade i Pommern. Efter periodvisa delningar samlades landet åter under Bogislav X, som regerade i 50 år till 1523. Efter hans sons död 1531 delades det åter, denna gång mellan linjerna Pommern-Stettin och Pommern-Wolgast. Trots delningen införde båda linjerna reformationen gemensamt, och en lantdag i Treptow 1534 antog Bugenhagens kyrkoordning. En ytterligare indelning fastställdes 1569 genom Jasenitzfördraget, som etablerade skillnaden mellan Vorpommern (Wolgast-delen) och Hinterpommern (Stettin-delen). Denna indelning följde inte Oder som naturlig gräns, utan vissa områden öster om floden lades till Vorpommern och vice versa.

Trettioåriga kriget och svensk tid

Under Trettioåriga kriget blev Pommern en krigsskådeplats. Staden Stralsund, belägrad av kejserliga trupper, ingick i juni 1628 ett förbund med den svenske kungen Gustav II Adolf, vilket gav Sverige en fast punkt i regionen. Den 10 juli 1630 ingicks ett 'evigt' förbund mellan Sverige och den pommerske hertigen Bogislav XIV. Innan året var slut hade svenska trupper ockuperat hela landet, och Sveriges kung blev den verklige härskaren.

När den sista fursten av ätten Grip, Bogislav XIV, dog barnlös den 10 mars 1637, uppstod en tronföljdskris. Brandenburg gjorde anspråk på området baserat på fördraget från 1529 och fick kejsarens investitur 1638. Sverige, som militärt kontrollerade Pommern, vägrade dock att lämna det. Efter förhandlingar fastställdes den slutliga uppdelningen genom Westfaliska freden 1648. Sverige erhöll Vorpommern med Stettin och en landsträcka öster om Oder samt ön Wollin. Brandenburg fick Hinterpommern. Den svenska delen kom att kallas Svenska Pommern och förblev under svensk kontroll fram till 1815, då det efter Napoleonkrigen tillföll Preussen.

Pommern efter 1945

Efter andra världskrigets slut 1945 omfördelades territorierna i Centraleuropa. Pommern öster om Oder-Neisse-linjen tillföll Polen, medan den västra delen förblev tysk. Den tyska befolkningen i de nu polska områdena fördrevs eller flydde. Idag är Vorpommern delat mellan det tyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern och den polska delen av Västpommerns vojvodskap. Hinterpommern ligger i huvudsak inom Polens nuvarande Västpommerns och Pommerns vojvodskap. Sedan 1995 ingår delar av Pommern tillsammans med angränsande regioner i Tyskland, Polen och Sverige i ett euronregion-samarbete som bär namnet Pomerania.

Vanliga frågor om Pommern

Var ligger Pommern och hur är det indelat idag?

Pommern är ett historiskt landskap vid Östersjöns södra kust i Centraleuropa. Idag är området delat mellan nordöstra Tyskland och nordvästra Polen. Den tyska delen ingår huvudsakligen i förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern, medan den polska delen omfattar Västpommerns vojvodskap, Pommerns vojvodskap och norra delen av Kujavien-Pommerns vojvodskap. Regionen sträcker sig ungefär från Mecklenburgbukten i väster till Gdańskbukten i öster. Den historiska indelningen i Vorpommern (väster) och Hinterpommern (öster) speglas fortfarande i geografin och namngivningen.

Vad betyder namnet Pommern och var kommer det ifrån?

Namnet Pommern har slaviskt ursprung och kommer från ordet 'Pomore' eller 'Po more'. Detta betyder 'vid havet' eller 'det vid havet belägna', vilket direkt refererar till regionens läge längs Östersjökusten. Det tyska namnet är Pommern och det polska Pomorze. Namnet dokumenterades första gången år 1046 i ett kejserligt dokument som nämner 'Zemuzil dux Bomeranorum', alltså Zemuzil, hertig av pommeranerna. Namnet återfinns också i medeltida krönikor som Adam av Bremens från omkring 1070 och Gallus Anonymus från omkring 1113.

Vad är skillnaden mellan Vorpommern och Hinterpommern?

Vorpommern (främre Pommern) är den västra delen av Pommern, medan Hinterpommern (bortre Pommern) är den östra delen. Oderfloden utgör ungefärlig gräns mellan dem, men den historiska indelningen från 1569 följde inte floden exakt. Vorpommern har en uppbruten kust med många öar och vikar, medan Hinterpommerns kust är rakare. Den östligaste delen, Pomerellen (Pomerelia), räknas ofta separat. Terminologin skiljer sig mellan tyskt och polskt språkbruk, där 'Västpommern' på polska kan syfta på både Vor- och Hinterpommern tillsammans, medan det på tyska endast betyder Vorpommern.

När tillhörde Pommern Sverige?

En del av Pommern tillhörde Sverige under perioden 1648 till 1815, känt som Svenska Pommern. Detta etablerades genom Westfaliska freden 1648, som avslutade Trettioåriga kriget. Sverige fick Vorpommern med staden Stettin, en landremsa öster om Oder och ön Wollin. Svensk kontroll varade fram till Napoleonkrigen, då området vid Wienkongressen 1815 tillföll Preussen. Under den svenska tiden var Pommern en viktig besittning som gav Sverige inflytande och inkomster från Östersjöhandeln.

Vilka folk har bott i Pommern genom historien?

Pommern har haft flera skiftande befolkningar. Efter istiden bosatte sig förhistoriska kulturer. Under antiken var området germanskt. Från omkring 500 e.Kr. expanderade slaviska folk (som obotriter, raner och kasjuber) in och dominerade under vendtiden. Från 1100-talet och framåt började en omfattande tysk kolonisation, och den tyska kulturen och befolkningen kom att dominera fram till 1900-talet. Efter 1945 blev de områden som tillföll Polen i huvudsak polskt bebodda.

Vad hände med Pommern efter andra världskriget?

Efter 1945 delades Pommern längs Oder-Neisse-linjen. Alla områden öster om denna linje tillföll Polen. Den tyska befolkningen i dessa områden fördrevs eller flydde västerut. Den västra delen av Pommern förblev en del av Tyskland och ingår idag huvudsakligen i förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern. Den polska delen är indelad i vojvodskapen Västpommern och Pommern.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.