Marie Curie

Uppväxt och utbildning i Polen

Marie Curie föddes som Maria Salomea Skłodowska i Warszawa 1867, under en tid då Polen var en del av Ryssland. Hennes barndom präglades av familjens ekonomiska svårigheter och personliga tragedier. Hennes far, som var lärare i matematik och fysik, hade förlorat sin förmögenhet på dåliga investeringar. Hennes syster Zofia dog av tyfus 1876 och hennes mor avled i tuberkulos 1878. Trots dessa motgångar utmärkte sig den unga Maria i skolan genom sin exceptionella minnesförmåga och höga arbetsmoral. Eftersom kvinnor inte fick studera vid de vanliga universiteten i Polen, blev hon och hennes syster Bronisława involverade i det så kallade flygande universitetet, en patriotisk och hemlig undervisningsinstitution. För att försörja sig och hjälpa sin syster arbetade Maria som guvernant och lärare. Under denna tid påbörjade hon också sin praktiska vetenskapliga träning i ett kemilaboratorium som drevs av en kusin. Efter flera år av sparande kunde hon med ekonomisk hjälp från sin syster Bronisława slutligen realisera sin dröm om att studera i Paris.

Genombrott och forskning i Paris

Marie Skłodowska anlände till Paris 1891 och började studera vid Sorbonne under namnet Marie. Hon studerade under knappa förhållanden och arbetade hårt, ofta med brist på värme under vintern. Hon tog examen i fysik 1893 och i matematik 1894. Vid universitetet träffade hon den redan etablerade fysikern Pierre Curie, som hon gifte sig med 1895. Innan äktenskapet hade hon återvänt till Polen för att försöka inleda en karriär där, men nekades en plats vid Jagellonska universitetet i Kraków, ett beslut som tros ha haft sexistiska orsaker. Hon återvände därför till Frankrike. 1896 upptäckte Henri Becquerel ett nytt fenomen som Marie senare skulle mynta termen radioaktivitet för. Hon valde detta som ämne för sin doktorsavhandling och upptäckte att även torium var radioaktivt. Tillsammans med sin make Pierre började hon studera radioaktiva material, särskilt uraninit, som var mer radioaktivt än det uran de kunde utvinna ur det. De drog slutsatsen att uraniniten måste innehålla spår av ett okänt, mycket mer radioaktivt ämne. Den 25 december 1898 tillkännagav de existensen av detta nya ämne. Efter år av intensivt arbete lyckades de isolera två nya grundämnen från uraninit. Det första döpte de till polonium efter Maries hemland Polen, och det andra till radium på grund av dess höga radioaktivitet.

Vetenskapliga triumfer och Nobelprisen

Marie Curie blev filosofie doktor 1903. Samma år tilldelades hon, tillsammans med Pierre Curie och Henri Becquerel, Nobelpriset i fysik för deras forskning om radioaktivitet. Hon blev därmed den första kvinnan att erhålla ett Nobelpris. Nomineringsprocessen var dock problematisk. Initialt uteslöts hon från nomineringen av fyra medlemmar av den franska vetenskapsakademin, som endast nämnde Pierre Curie och Becquerel. Det svenska kommittémedlemmen Gösta Mittag-Leffler kontaktade Pierre, som klargjorde att ett pris utan erkännande av Maries nyckelroll skulle vara en travesti. Därefter lades hennes namn till. Efter Pierres död 1906 övertog hon hans lärartjänst vid Sorbonne och blev därmed universitetets första kvinnliga professor. 1911 tilldelades hon sitt andra Nobelpris, denna gång i kemi, för upptäckten av radium och polonium. Hon blev den första personen att vinna två Nobelpris och är fortfarande den enda kvinnan som gjort det, samt den enda personen som vunnit i två olika vetenskapliga kategorier. 1910 invaldes hon som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien i Sverige.

Personliga utmaningar och offentlig hetlevrad

Efter några år som änka inledde Marie Curie en kärleksrelation med den gifte forskaren Paul Langevin. När förhållandet blev känt i pressen utsattes hon för en omfattande och hatisk mediakampanj. Hon smutskastades dagligen, med antydningar som blandade kvinnoförakt och antisemitism, där det påstods att hennes efternamn Skłodowska var judiskt. Hon beskrevs som en utlänning som stulit en fransk kvinnas man. Till och med Nobelkommittén bad henne att hålla sig borta från prisceremonin 1911, ett förslag hon motsatte sig bestämt med motiveringen att privata angelägenheter och vetenskapliga meriter var åtskilda. Hon reste ensam till Stockholm och tog emot priset. Mediedrevet drabbade nästan enbart henne, inte Langevin, vilket speglade den tidens ojämna kvinnosyn och de utmaningar hon som kvinna mötte i den mansdominerade vetenskapen.

Praktiskt arbete och arvet från första världskriget

Under första världskriget ägnade sig Marie Curie åt praktiskt humanitärt arbete. Hon utvecklade mobila röntgenenheter för att kunna undersöka skadade soldater nära frontlinjen. Hon upprättade omkring 200 mindre röntgenanläggningar vid fältsjukhus. Detta arbete var nytt för militärmedicinen och räddade troligtvis tusentals liv. Efter kriget fortsatte hon att bygga upp sin vetenskapliga verksamhet. Hon grundade Curieinstitutet i Paris 1920, ett centrum för medicinsk forskning. 1925 blev hon chef och hedersprofessor vid det nyinrättade radiuminstitutet i Warszawa, som hon också hade medverkat till att etablera. Hennes forskning lade grunden för användningen av radioaktiva isotoper i behandlingen av tumörer.

Sista år och ett varaktigt arv

Marie Curie avled den 4 juli 1934 på Sancellemoz sanatorium i Passy, Frankrike, till följd av aplastisk anemi. Sjukdomen tros ha orsakats av den långvariga exponeringen för joniserande strålning under hennes forskning, som ofta utfördes i enkla laboratoriemiljöer utan kännedom om eller skydd mot strålningsriskerna. Hennes vetenskapliga arv är omfattande. Grundämnet curium (Cm) och måttenheten Curie (Ci) är uppkallade efter henne. 1995 blev hon den första kvinnan som begravdes för sina egna meriter i Panthéon i Paris. Hennes anteckningsböcker och till och med hennes kokböcker från 1890-talet är fortfarande så radioaktiva att de förvaras i blyfodrade lådor och anses farliga att hantera. Hennes liv och karriär har varit föremål för många biografier, däribland en skriven av hennes dotter Ève Curie. Hennes vetenskapliga pionjärinsatser och hennes mod att bryta barriärer för kvinnor inom vetenskapen har gjort henne till en global ikon.

Vanliga frågor om Marie Curie

Vad är Marie Curie mest känd för?

Marie Curie är mest känd för sin ny för sin tid forskning om radioaktivitet, en term hon myntade. Hon upptäckte de två radioaktiva grundämnena radium och polonium tillsammans med sin make Pierre Curie. Hon är också världsberömd för att vara den första kvinnan som vann ett Nobelpris, den första personen att vinna två Nobelpris och den enda personen som vunnit priset i två olika vetenskapliga kategorier, nämligen fysik (1903) och kemi (1911). Hennes arbete lade grunden för modern kärnfysik och medicinsk användning av strålning. Hon var också den första kvinnliga professorn vid universitetet i Paris.

Vilka Nobelpris vann Marie Curie?

Marie Curie vann två Nobelpris. År 1903 tilldelades hon Nobelpriset i fysik tillsammans med sin make Pierre Curie och Henri Becquerel för deras gemensamma forskning om radioaktivitetsfenomenet. År 1911 tilldelades hon Nobelpriset i kemi för upptäckten av grundämnena radium och polonium, genom isoleringen av radium och studiet av dess natur och föreningar. Med det andra priset blev hon den första personen någonsin att vinna två Nobelpris. Hon är också den enda personen som vunnit Nobelpris i två olika vetenskapliga fält.

Var kom Marie Curie ifrån?

Marie Curie föddes som Maria Salomea Skłodowska i Warszawa, Polen, den 7 november 1867. Vid den tiden var Polen en del av Kejsardömet Ryssland. Hon växte upp i en familj av lärare och genomgick sin tidiga utbildning i Warszawa, inklusive deltagande i det hemliga flygande universitetet eftersom kvinnor inte fick studera vid vanliga universitet. Hon flyttade till Paris 1891 för att fortsätta sina studier och kom sedan att bli naturaliserad fransyska, men hon behöll alltid en stark koppling till sitt polska hemland, vilket hon visade genom att döpa grundämnet polonium efter det. Hennes far var matematik- och fysiklärare, vilket påverkade hennes intressen.

Vad hände med Marie Curie under första världskriget?

Under första världskriget ägnade sig Marie Curie åt att organisera röntgentjänster för fältsjukhus. Hon utvecklade mobila röntgenenheter, ofta installerade i bilar, som kunde ta sig till frontlinjen för att undersöka skadade soldater. Hon upprättade omkring 200 mindre röntgenanläggningar. Detta arbete var pionjärinsatser inom fältmedicinen och röntgenteknik, och hon var ofta personligen involverad i att sköta och underhålla utrustningen. Hennes insatser under kriget visade på den praktiska tillämpningen av hennes vetenskapliga kunskaper. Detta arbete tros ha exponerat henne för ytterligare strålning, vilket kan ha bidragit till hennes senare sjukdom.

Hur dog Marie Curie?

Marie Curie dog den 4 juli 1934 på Sancellemoz sanatorium i Passy, Frankrike, i en ålder av 66 år. Dödsorsaken var aplastisk anemi, en sjukdom som förstör kroppens förmåga att producera nya blodceller. Det anses mycket troligt att sjukdomen orsakades av hennes långvariga exponering för höga nivåer av joniserande strålning under sin forskningskarriär. Hon arbetade under många år i enkla laboratoriemiljöer, ofta i ett skjul, utan adekvat skydd mot de radioaktiva materialen hon hanterade, eftersom riskerna med strålning inte var välkända på den tiden. Hennes laboratorieanteckningar är fortfarande radioaktiva och förvaras i blyfodrade lådor.

Vilket är Marie Curies arv idag?

Marie Curies betydelse är omfattande och mångsidig. Vetenskapligt är hon ihågkommen för att ha öppnat dörren till atomfysiken genom sin forskning om radioaktivitet. Grundämnet curium och måttenheten Curie är uppkallade efter henne. Institutionellt lever hennes arbete vidare i de två stora forskningsinstitut hon grundade, Curieinstitutet i Paris och radiuminstitutet (nuvarande Maria Skłodowska-Curie Institute of Oncology) i Warszawa. Socialt och kulturellt är hon förknippad med vetenskaplig excellens och för kvinnors kamp för erkännande inom vetenskapen. År 1995 hedrades hon som den första kvinnan att begravas i Paris Panthéon enbart för sina egna meriter. Polen utropade 2011 till Marie Curie-året.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.