Iggy Pop
Iggy Pop, egentligen James Newell Osterberg, är en amerikansk rocksångare, låtskrivare, musiker och skådespelare. Han föddes den 21 april 1947 i Muskegon, Michigan. Han blev först känd som frontfigur i det inflytelserika protopunkbandet The Stooges i slutet av 1960-talet. Han har sedan dess haft en lång och brokig solokarriär och hyllas ofta som en av punkens viktigaste föregångare. År 2022 mottog han Polarpriset.
Uppväxt och musikaliska rötter
James Newell Osterberg Jr föddes 1947 i Muskegon, Michigan. Hans far, James Newell Osterberg sr, var gymnasielärare och basebolltränare. Modern hette Louella Christensen. Familjen bodde i ett husvagnsområde i Ypsilanti. Hans musikaliska intresse väcktes tidigt, bland annat av industriella ljud från Michigans fabriker. Han började spela trummor i femte klass, först på improviserade redskap innan föräldrarna köpte ett trumset åt honom.
Under high school-tiden i Ann Arbor spelade han trummor i olika band, bland annat The Iguanas, vilket gav honom smeknamnet Iggy. Han påverkades starkt av blues och flyttade till Chicago för att lära sig mer om genren, där han fick hjälp av trumslagaren Sam Lay från Paul Butterfield Blues Band. Inspiration hämtade han också från band som The Doors och Jim Morrisons scennärvaro, samt från Mick Jagger och James Brown. Han besökte två Doors-konserter vid University of Michigan, där han imponerades av Morrisons beteende.
Genombrott med The Stooges
År 1967 återvände Iggy Pop till Ann Arbor och grundade tillsammans med bröderna Ron och Scott Asheton samt basisten Dave Alexander bandet The Psychedelic Stooges, senare kortat till The Stooges. Bandets första spelning var på en Halloween-fest i Detroit. Namnet Pop fick han efter en lokal figur vid namn Jim Popp, som han påstods likna efter att ha rakat ögonbrynen. Bandet fick skivkontrakt med Elektra Records och gav ut två album, The Stooges (1969) och Fun House (1970). Dessa album, med låtar som I Wanna Be Your Dog, 1969, TV-eye, Dirt och 1970 (I Feel Alright), blev kommersiella misslyckanden men fick senare stor betydelse för punkens utveckling. Bandets kaotiska och energiska liveframträdanden, där Iggy Pop ofta bar överkroppen och utförde självskadeande handlingar som att rulla sig i glasskärvor, blev kända. Han var en av de första att utföra en stage-dive. Efter att ha splittrats 1971 återförenades bandet med stöd av David Bowie, nu med James Williamson på gitarr och Ron Asheton på bas. De spelade in albumet Raw Power (1973) med Bowie som producent. Även detta album blev ingen kommersiell framgång, men spåret Search And Destroy blev en kultklassiker. The Stooges upplöstes igen 1974.
Samarbetet med David Bowie och solodebut
Efter Stooges upplösning kämpade Iggy Pop med ett allvarligt heroinmissbruk. Hans vän David Bowie stödde honom och tog med honom på sin Station To Station-turné 1976, vilket var Pops första möte med en storskalig professionell turné. För att övervinna sina missbruk flyttade de båda till Västberlin. I Berlin samarbetade de på Iggy Pops två första soloalbum, The Idiot och Lust for Life, båda utgivna 1977 på RCA. Bowie hjälpte till med skrivandet och produktionen, medan Pop vanligtvis bidrog med texterna. På Lust for Life finns den berömda låten The Passenger. Bowie spelade även keyboards på Pops efterföljande världsturné. Dessa album har hyllats och har haft stort inflytande på post-punk, elektronisk musik och industrial-genrer. Siouxsie Sioux beskrev The Idiot som en bekräftelse på att Iggy Pop var ett geni. Redan 1975 hade Pop spelat in material med gitarristen James Williamson, som släpptes 1977 som albumet Kill City. Under denna period lade han också in sig på ett mentalsjukhus för att bli kvitt sitt drogbehov.
1980-talet: Kriser och kommersiella framgångar
På 1980-talet hade Iggy Pop svårt att uppnå kommersiell framgång med sina soloalbum för Arista Records, som New Values (1979), Soldier (1980) och Party (1981). Hans ekonomiska situation räddades delvis av att David Bowie 1983 och 1984 spelade in egna versioner av låtarna China Girl och Tonight, som de skrivit tillsammans i Berlin. China Girl blev en megahit för Bowie. Royalties från dessa hits gav Pop möjlighet att klara upp sin ekonomi och slutligen bli av med sitt heroinberoende.
Hans stora kommersiella genombrott som soloartist kom 1986 med albumet Blah Blah Blah, producerat av Bowie och inspelat med Sex Pistols gitarrist Steve Jones. Skivan experimenterade med new wave-sound och blev hans enda produktion som sålde riktigt bra. Singeln Real Wild Child, en cover på en femtiotalssång, blev hans första brittiska Top 10-hit. Uppföljaren Instinct (1988) blev en besvikelse för skivbolaget, som hade väntat sig en liknande popskiva men i stället fick en återgång till ett mer råare Stooges-liknande sound. Hans enda amerikanska Top 40-hit som soloartist var duetten Candy med Kate Pierson från The B-52s 1990, från albumet Brick By Brick.
Senare karriär och återföreningar
Iggy Pops låt Lust for Life fick nytt liv 1995 när den användes som ledmotiv i storfilmen Trainspotting. En ny musikvideo spelades in med klipp från filmen. Hans musik har använts i många andra filmer, och han skrev själv ledmotivet till filmen Repo Man. Han har fortsatt att ge ut soloalbum under 2000- och 2010-talen, som Skull Ring (2003) med gäster som Sum 41 och Green Day, Post Pop Depression (2016) och Free (2019). The Stooges återförenades 2003 för turné, nu med basisten Mike Watt, och gav ut albumet The Weirdness 2007, producerat av Steve Albini. Bandet släppte även Ready to Die 2013. The Stooges blev invalt i Rock and Roll Hall of Fame 2010. År 2022 tilldelades Iggy Pop Polarpriset. Han har också samarbetat med andra artister, som att gästa Teddybears STHLMs album Soft Machine 2006 och New Orders skiva Music Complete 2015. Han har spelat konserter i Sverige, bland annat på Way out West i Göteborg 2010 och på Liseberg 2013.
Film- och tv-karriär
Utöver musiken har Iggy Pop haft en parallell karriär som skådespelare. Han har medverkat i ett flertal filmer, ofta i biroller eller cameoframträdanden. Bland de mest kända rollerna finns kriminellen Cry-Baby i John Waters film med samma namn, den döende indianen Nobody i Jim Jarmuschs Dead Man, och sig själv i Coffee and Cigarettes. Han hade även en cameoroll i Sid and Nancy och spelade i filmerna Hardware, The Color of Money, Revanschen och The Crow: City of Angels. År 2009 medverkade han i filmen Suck: The Movie tillsammans med Alice Cooper. Han har synts i tv-serier som Miami Vice, Tales from the Crypt, The Adventures of Pete & Pete och Star Trek: Deep Space Nine. Han medverkade även i skateboardaren Bam Margeras tv-serie Bam's Unholy Union. Hans kontroversiella framträdande i en pornografisk film 2002 har också noterats.
Arv och inflytande
Iggy Pop är allmänt erkänd som en viktig föregångare inom punk och garagerock. Hans råa energi, poetiska texter, distinkta röst och extrema scennärvaro har inspirerat otaliga band som The Ramones, Sex Pistols, Nirvana och många andra där animalisk energi är en drivkraft. Han har kallats för punkens gudfader. Hans musik har spritt sig över många genrer, från garagerock och punk till hårdrock, new wave, jazz, blues och elektronisk musik. Albumet Raw Power har haft stort inflytande på artister som Sex Pistols, the Smiths och Nirvana. The Idiot har varit en viktig inspirationskälla för post-punk, elektronisk och industrial-musik, och hyllats av artister som Depeche Mode, Nine Inch Nails och Joy Division. Många artister har gjort covers på hans musik, inklusive David Bowie, Red Hot Chili Peppers, Guns N' Roses, Siouxsie and the Banshees och bob hund. Han har beskrivits som en av rockhistoriens mest inflytelserika artister och har utnämnts till en av de 50 stora rösterna av NPR.
Vanliga frågor om Iggy Pop
Vilka är Iggy Pops mest kända låtar?
Iggy Pop har skapat flera musikaliska klassiker. Med The Stooges är låtar som "I Wanna Be Your Dog", "1969", "TV-eye" och "Search And Destroy" särskilt kända. Hans solokarriär innehåller stora hits som "Lust for Life" och "The Passenger" från 1977. Singeln "Real Wild Child" från 1986 blev hans första Top 10-hit i Storbritannien. Hans låt "China Girl", skriven med David Bowie, blev en megahit när Bowie spelade in en egen version 1983.
När och med vilket band fick Iggy Pop sitt genombrott?
Iggy Pop fick sitt genombrott med protopunkbandet The Stooges, som han grundade 1967 i Ann Arbor. Bandet bestod av Iggy Pop, bröderna Ron och Scott Asheton samt basisten Dave Alexander. De släppte två album, "The Stooges" (1969) och "Fun House" (1970), som initialt floppade kommersiellt. Dessa album fick dock senare en stor betydelse för punkrockens utveckling och innehåller många klassiska låtar.
Vilka är några av Iggy Pops viktigaste soloalbum?
Bland Iggy Pops viktigaste soloalbum finns "The Idiot" och "Lust for Life", båda utgivna 1977 och skrivna i samarbete med David Bowie. Albumet "Blah Blah Blah" från 1986, producerat av Bowie och inspelat med Steve Jones, blev hans enda produktion som sålde riktigt bra. "Brick By Brick" från 1990 producerades av Don Was och hade gäster från Guns N' Roses. Hans senaste album inkluderar "Post Pop Depression" (2016) och "Every Loser" (2023).
Hur gammal är Iggy Pop?
Iggy Pop föddes den 21 april 1947, vilket gör honom över sjuttio år gammal. Han har varit aktiv som musiker sedan 1960-talet. Trots sin ålder fortsätter han att vara verksam och släppte ett nytt album, "Every Loser", så sent som 2023. Hans långa karriär sträcker sig över flera decennier och olika musikstilar.
Vad är Iggy Pop känt för utöver musiken?
Utöver musiken är Iggy Pop också känd som skådespelare. Han har medverkat i ett flertal filmer, som "Cry-Baby", "Dead Man", "Coffee and Cigarettes", "Sid and Nancy" och "The Color of Money - Revanschen". Han har också synts i tv-serier som "Miami Vice" och "Star Trek: Deep Space Nine". Dessutom har hans låtar använts i många filmer, som "Lust for Life" i "Trainspotting", och han skrev ledmotivet till "Repo Man".
Vilka priser har Iggy Pop vunnit?
Iggy Pop har fått flera prestigefyllda utmärkelser. Han och The Stooges invaldes i Rock and Roll Hall of Fame år 2010. Han tilldelades ett Grammy Lifetime Achievement Award för sin solokarriär år 2020. År 2022 mottog han det svenska Polarpriset. Dessa priser erkänner hans långvariga och inflytelserika bidrag till musikvärlden.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.




