Alice Cooper
Alice Cooper är en amerikansk sångare och låtskrivare född som Vincent Damon Furnier den 4 februari 1948 i Detroit, Michigan. Hans karriär sträcker sig över sex decennier och han är en föregångare inom genrer som skräckrock och glamrock. Han är mycket uppmärksammad för sina teatraliska och chockerande liveshower som drar inspiration från skräckfilmer och innehåller spektakulära effekter som giljotiner och levande ormar. Med hits som <strong>I'm Eighteen</strong>, <strong>School's Out</strong> och <strong>No More Mr. Nice Guy</strong> har han sålt över 50 miljoner skivor världen över.
Ursprung och tidig bandverksamhet
Alice Cooper föddes som Vincent Damon Furnier i Detroit och växte upp i en familj som flyttade mycket, bland annat till Los Angeles och Phoenix, Arizona. Hans far, Ether Moroni Furnier, var evangelist och präst i The Church of Jesus Christ. Under high school-tiden på Cortez High School i Phoenix bildade Furnier år 1964 tillsammans med några klasskamrater från cross country-laget ett band inför en talangtävling. Gruppen kallade sig först The Earwigs och imiterade Beatles. Efter framgången bestämde de sig för att bli ett riktigt band, bytte namn till The Spiders och lärde sig spela på instrument köpta från en pantbank. Bandet fick en lokal hit med singeln Don't Blow Your Mind år 1966. Efter att ha bytt medlemmar, med Michael Bruce på gitarr och Neal Smith på trummor, flyttade de till Los Angeles och bytte namn till Nazz. När de upptäckte att Todd Rundgren redan använde det namnet, var de tvungna att hitta på ett nytt.
Skapandet av Alice Cooper-personan
År 1968 antog bandet namnet Alice Cooper. Namnet valdes för att det lät oskyldigt och kontrasterade mot den image de ville bygga. Vincent Furnier har sagt att inspirationen kom från Bette Davis rollfigur i filmen Vad hände med Baby Jane?, och från Anita Pallenbergs karaktär i filmen Barbarella. Bandmedlemmarna, varav flera var konststudenter, inspirerades också av surrealistisk konst. Efter ett dåligt mottagande i Los Angeles blev de upptäckta av managern Shep Gordon, som såg potential i deras chockerande verkan. Bandets klassiska lineup bestod nu av Vincent Furnier på sång, Glen Buxton på leadgitarr, Michael Bruce på rytmgitarr, Dennis Dunaway på basgitarr och Neal Smith på trummor. De skrev kontrakt med Frank Zappas skivbolag Straight och gav ut två album, Pretties for You och Easy Action, som fick ett ljummet mottagande.
Flytten till Detroit och kommersiellt genombrott
År 1970 flyttade bandet till Detroit, där deras sound och show genast gick hem bättre. Här började de teatraliska och gotiska elementen ta form, med inslag av blod, död och feminint smink designat av Cindy Smith, syster till Neal Smith och senare gift med Dennis Dunaway. En vändpunkt kom med en incident där en publikmedlem kastade en levande höna på scenen. Cooper kastade tillbaka den, och fågeln slets i stycken av publiken. Händelsen, som manager Shep Gordon senare påstods ha arrangerat, ledde till ryktet om Hönsdödar-Alice och skapade en kontroversiell image. Samma år började bandet samarbeta med producenten Bob Ezrin, som blev avgörande för deras sound. Genombrottet kom 1971 med albumet Love It To Death och hitsingeln I'm Eighteen. Året därpå slog de igenom internationellt med albumet School's Out, där titelspåret blev en megahit. Deras första konsert i Sverige ägde rum i Lund den 21 november 1972.
Storhetstid och bandets splittring
Bandets kommersiella höjdpunkt nåddes 1973 med albumet Billion Dollar Babies, som toppade listorna i både USA och Storbritannien. Albumet innehöll hits som Billion Dollar Babies, Hello Hooray och No More Mr. Nice Guy. För singeln Elected spelade de in en av historiens första musikvideor. Världsturnén blev känd och möttes ofta av försök att förbjuda deras shower, vilket bara ökade intresset. Scenshowen nådde nya höjder med sofistikerade specialeffekter där Cooper blåste halshuggen i en giljotin, hängdes i en galge och satte sig i en elektrisk stol. Numret The Ballad Of Dwight Fry, uppkallat efter en skräckfilmsskådespelare, blev en klassiker. Bakom kulisserna led bandet av stora alkoholproblem och inre slitningar. Journalisten Bob Greene dokumenterade konflikterna i boken Billion Dollar Baby under 1973. Efter det mindre framgångsrika albumet Muscle of Love splittrades bandet 1974. Samlingsalbumet Alice Cooper's Greatest Hits släpptes samma år.
Solokarriär och personliga utmaningar
Efter splittringen fortsatte de andra medlemmarna som Billion Dollar Babies, medan Vincent Furnier officiellt bytte namn till Alice Cooper och inledde en solokarriär. Hans första soloskiva, Welcome to My Nightmare från 1975, är ett konceptalbum som beskriver en mardrömslik resa. Det betraktas av många som hans mästerverk och innehöll hits som Only Women Bleed, Department Of Youth och Steven. Skivan spelades in med musiker från Lou Reeds band och inleds av en monolog av skräckfilmslegenden Vincent Price i låten The Black Widow. Cooper fortsatte med albumen Goes To Hell och Lace and Whiskey. Hans alkoholproblem eskalerade och han vårdades på ett mentalsjukhus. Upplevelserna därifrån låg till grund för det kritikerrosade albumet From the Inside 1978, där sångerna baserades på personer han mötte under vårdtiden. Under denna period medverkade han också i filmer, som Mae Wests sista film Sextette.
Scenkonstnären och arvet
Alice Cooper anses vara en av grundarna av shock rock. Hans scenshower är storslagna teatraliska produktioner utformade för att chockera, med inspiration från skräckfilmer, vaudeville och garage rock. Rekvisitan har inkluderat levande ormar, giljotiner, elektriska stolar, monster och bödlar. Hans distinkta smink med mörk eyeliner och blekt ansikte har blivit en känd del av hans image. Han har beskrivits som den artist som först introducerade skräckbilder i rock'n'roll. Hans inflytande på efterföljande generationer av rock- och metalartister är omfattande. Band som KISS, W.A.S.P., Marilyn Manson, Trent Reznor, Lordi och Rammstein har nämnt honom som inspiration. Gene Simmons och Paul Stanley från KISS har sagt att det var Cooper som inspirerade dem att bära smink på scen. År 2011 valdes det ursprungliga bandet Alice Cooper in i Rock and Roll Hall of Fame.
Liv utanför scenen och filantropi
Bortom den skräckinjagande scenpersonan beskrivs Alice Cooper som vitsig och omtänksam. Han är en hängiven golfspelare och har skrivit om detta i sin självbiografi Golf Monster. Han har varit öppen med sina tidigare alkoholproblem. Genom sin Solid Rock Foundation, som han grundade, arbetar han med filantropi. Stiftelsen, baserad i Phoenix, Arizona, erbjuder gratis program inom musik, konst och yrkesutbildning för utsatta ungdomar. Hans karriär sträcker sig nu över sex decennier, och han har gett ut totalt 30 studioalbum och sålt över 50 miljoner skivor världen över.
Vanliga frågor om Alice Cooper
Vad hette Alice Cooper från början?
Alice Cooper föddes som Vincent Damon Furnier den 4 februari 1948 i Detroit i Michigan. Han tog officiellt artistnamnet Alice Cooper som sitt eget namn i juridisk mening efter att det ursprungliga bandet splittrades 1974. Namnet valdes delvis för att det påminde om klangen i Bette Davis rollfigur i filmen Vad hände med Baby Jane?. Han har en äldre syster som heter Nikki och hans far var präst.
Vilka var medlemmarna i det ursprungliga bandet Alice Cooper?
Det ursprungliga bandet Alice Cooper bildades i slutet av 1960-talet och bestod av fem medlemmar. Sångaren var Vincent Furnier, som senare tog namnet Alice Cooper. Bandet inkluderade gitarristerna Michael Bruce och Glen Buxton, basisten Dennis Dunaway och trummisen Neal Smith. Gruppen hade formats genom tidigare gymnasieuppsättningar som The Earwigs och Spiders innan de bytte namn till Alice Cooper.
Varför är Alice Cooper så känd för sina liveshower?
Alice Cooper är känd för sina storslagna och chockerande scenshower som innehåller omfattande teater och specialeffekter. Hans inspiration har hämtats från klassiska skräckfilmer. Showen har innehållit rekvisita som levande ormar, giljotiner, elektriska stolar, monster och bödlar. Ett syfte har alltid varit att skapa chockeffekter i påkostade liveshower, och hans välkända sminkning är en central del av framträdandena. Denna teatraliska stil har inspirerat många senare artister.
Vilket album anses vara Alice Coopers bästa?
Många anser att hans första soloskiva, Welcome to My Nightmare från 1975, är hans bästa album. Det är ett konceptalbum som beskriver en skräckfylld resa genom mardrömmar. Skivan backades upp av skickliga musiker och innehåller hits som Only Women Bleed och titelspåret. En minnesvärd sång är The Black Widow som inleds med en monolog av skräckfilmslegenden Vincent Price. Gitarristen Slash har uttryckt att detta album är hans favorit.
När och varför valdes Alice Cooper in i Rock and Roll Hall of Fame?
Gruppen Alice Cooper valdes in i Rock and Roll Hall of Fame år 2011. Detta erkännande gäller det ursprungliga bandet som var en föregångare inom skräckrock och glamrock. Bandet hade en stor inverkan på genren med sina teatraliska scenshower och hits som I'm Eighteen och School's Out. Deras arbete har inspirerat en lång rad rockstjärnor, vilket bidragit till deras status och plats i hall of fame.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.
