Barbarella

Filmens handling och universum

Barbarella utspelar sig i en oidentifierad framtid där jordens president skickar den unga rymdäventyraren Barbarella på ett uppdrag. Hennes mission är att hitta den ondskefulle vetenskapsmannen Durand Durand, som har uppfunnit ett fruktansvärt vapen kallat den positroniska strålen. Vapnet har potential att förstöra mänskligheten. Resan leder Barbarella till planetsystemet Tau Ceti, specifikt Planet 16, en plats fylld av faror och bisarra möten.

På planeten kraschlandar hon och tillfångatas av ett gäng barn som använder mekaniska dockor med vassa tänder mot henne. Hon räddas av Mark Hand, en vaktmästare som erbjuder henne transport. Under resan möter hon den blinde ängeln Pygar, som har förlorat viljan att flyga, och Professor Ping, som hjälper till med hennes skepp. Hennes slutgiltiga destination är den dekadenta staden Sogo, som vilar över den levande energin Mathmos.

I Sogo möter Barbarella den stora tyrannen, The Black Queen, och hennes concierge. Hon blir fängslad i en bur där fåglar attackerar henne, men räddas av Dildano, ledaren för det lokala motståndet. Efter att ha återvänt till Sogo fångas hon igen och utsätts för Excessive Machine, en maskin designad för att framkalla dödlig sexuell njutning. Barbarella överlever maskinen och får den att gå sönder. Conciergen avslöjar då att han är Durand Durand, som har åldrats kraftigt på grund av Mathmos. Durand vill störta The Black Queen och använder sitt vapen för att skicka Professor Ping och Dildano till en annan dimension. Som vedergällning släpper drottningen lös Mathmos för att förstöra Sogo. På grund av Barbarellas oskuld bildar Mathmos en skyddande bubbla runt henne och drottningen, och de flygs sedan i säkerhet av Pygar.

Produktion och utveckling

Producenten Dino De Laurentiis köpte filmrätterna till den franska serien och säkrade ett distributionsavtal i USA mellan Frankrikes Marianne Productions och Paramount Pictures. Han planerade att först filma den mindre kostsamma Danger: Diabolik för att hjälpa till att täcka produktionskostnaderna för Barbarella. De två filmerna delade flera medlemmar av cast och crew. Regissören Roger Vadim, som år 1966 uttryckt beundran för serier och särskilt deras vilda humor och omöjliga överdrifter, såg filmen som ett sätt att skildra en ny framtida moral. Han ville avbilda en värld där Barbarella inte känner skuld över sin kropp och göra något vackert av erotiken. Vadim såg science fiction som en genre där teknologin är allt och karaktärerna saknar psykologi, och han ville filma som om han var en reporter som anlände till en främmande planet.

Vadim försökte först casta flera andra skådespelerskor i huvudrollen innan han valde sin dåvarande fru, Jane Fonda. Författaren Terry Southern, som tidigare känt Vadim i Paris, skrev det initiala manuset efter att ha avslutat dialogarbetet för filmen Casino Royale. Han såg utmaningen i att skriva en science fiction-komedi baserad på en seriebok och tyckte särskilt om att skriva scenerna med den inledande stripteasen och de små robotleksakerna. Southern uppskattade att arbeta med Vadim och Fonda, men ansåg att De Laurentiis främst var inriktad på att göra en billig film, inte nödvändigtvis en bra. Manuset förändrades avsevärt under inspelningen, vilket ledde till att så många som sju andra författare kom att krediteras i den slutliga filmen. Bland de krediterade fanns Vadim, serieskaparen Jean-Claude Forest, Claude Brulé och Vittorio Bonicelli. Forest arbetade även med filmens produktionsdesign.

Teman och stil

Barbarella är en film som utmanar konventionella föreställningar om sexualitet och moral i science fiction-genren. Huvudkaraktärens värld är en där fysisk kontakt anses primitiv. När hon erbjuder sig att betala Mark Hand för hans hjälp, ber han istället om att ha sex med henne. Barbarella är förvirrad och förklarar att jordbor inte längre har intim fysisk kontakt, utan tar piller tills full rapport uppnås. Efter att ha provat den fysiska metoden med Hand erkänner hon att hon förstår varför det anses distraherande på Jorden. Denna fria och oskyldiga, men samtidigt naiva, syn på erotik var en central del av Vadims vision om en ny framtidsmoral.

Filmen är känd för sin visuellt påkostade och fantasifulla design, som hämtar inspiration från den ursprungliga serien. Scener som den med det överdrivna njutningsmaskineriet, kallat Excessive Machine, och de mekaniska leksakerna med rakknivsvassa tänder har blivit välkända. Stilen kombinerar en popart-estetik med en känsla av absurt och groteskt humor, vilket Vadim uttryckligen eftersträvade när han talade om seriers vilda humor. Filmens universum är fyllt av symbolik och bisarra kontraster, som den fromme, flygoförmögna ängeln Pygar och den ondskefulla, flytande energin Mathmos som livnär sig på onda tankar. Berättelsen rör sig mellan naivitet och dekadens, och utforskar teman om oskuld, makt och förstörelse.

Rollbesättning och ikonisk status

Jane Fondas porträtt av Barbarella blev en känd roll som bidrog starkt till hennes stjärnstatus. De mer eller mindre påklädda filmaffischerna med Fonda var en viktig del av filmens marknadsföring och bidrog till att göra henne känd. Hennes skildring av en kvinnlig hjälte som är både kraftfull och sexuellt självsäker var ny för sin tid. I övriga roller syns John Phillip Law som den blinde ängeln Pygar, Anita Pallenberg som den stora tyrannen The Great Tyrant, och Milo O'Shea i den dubbelrolliga skurken Concierge och Durand Durand. Marcel Marceau har en biroll som Professor Ping. I den engelska versionen av rollistan nämns även Claude Dauphin, David Hemmings och Ugo Tognazzi. Filmen fick ett särskilt starkt gensvar i Storbritannien, där den blev den näst mest inkomstbringande filmen under året. Skurkens namn, Durand Durand, inspirerade senare den berömda rockgruppen Duran Duran till sitt namnval, vilket gett filmen en varaktig plats i popkulturen.

Mottagande och arv

Samtidens filmkritiker berömde ofta Barbarellas visuella uttryck och cinematografi, men många ansåg att filmens berättelse blev svagare efter de inledande scenerna. Trots den blandade kritiken har filmen med tiden fått status som en kultklassiker och en popkulturell referens. Dess estetik och teman har påverkat senare verk inom science fiction och mode. Under lång tid har det funnits planer på nyinspelningar och uppföljare som aldrig har kommit till skott. Bland annat fanns det planer på en remake år 2009 med Rose McGowan i huvudrollen. Producer Dino De Laurentiis och regissör Roger Vadim hade från början uttryckt ett intresse för att skapa något i seriestil, och filmen Barbarella förblir ett resultat av den ambitionen. Filmen är ett tydligt tidstypiskt dokument från slutet av 1960-talet, som fångar periodens experimentella sinne och frigjorda attityder. Den kombinerar rymdäventyr med en distinkt visuell fantasi och en syn på sexualitet som var både kontroversiell och framsynt. Trots flera försök har inga planerade sequels, remakes eller andra anpassningar av Barbarella kommit till produktion.

Vanliga frågor om Barbarella

Vad handlar filmen Barbarella om?

Filmen följer rymdäventyraren Barbarella, som representerar jordens regering. Hon skickas till planetsystemet Tau Ceti för att hitta vetenskapsmannen Durand Durand, som har uppfunnit ett laserbaserat vapen kallat positronic ray som kan förstöra mänskligheten. Under sin resa kraschlandar hon på Planet 16, blir räddad av en Catchman vid namn Mark Hand och beger sig sedan till den dekadenta staden Sogo. Hennes äventyr involverar möten med olika figurer som den blinde ängeln Pygar och den ondskefulle conciergen, samt en kamp mot den levande energin Mathmos.

Vilka skådespelare medverkar i Barbarella förutom Jane Fonda?

Förutom Jane Fonda i titelrollen innehåller filmen en stor birollsbesättning. John Phillip Law spelar den blinde ängeln Pygar, medan Anita Pallenberg porträtterar The Great Tyrant, även känd som den svarta drottningen. Milo O'Shea spelar dubbelrollen som Concierge och den onde vetenskapsmannen Durand Durand. Den kände franske mimaren Marcel Marceau har rollen som Professor Ping. Ytterligare medverkande inkluderar Claude Dauphin, David Hemmings och Ugo Tognazzi.

Var och när spelades Barbarella in?

Inspelningen av Barbarella började omedelbart efter att en annan Dino De Laurentiis-producerad seriefilmatisering, Danger: Diabolik, var färdiginspelad. De två filmerna delade flera medlemmar av cast och crew. Filmen är en internationell samproduktion mellan franska Marianne Productions, italienska intressen och det amerikanska filmbolaget Paramount Pictures, som stod för distribution i USA. Exakta inspelningsplatser och en detaljerad inspelningsschema finns inte specificerade i de tillgängliga anteckningarna.

Bygger filmen Barbarella på en bok eller serie?

Ja, filmen Barbarella bygger direkt på den franska vuxenserien Barbarella, skapad av Jean-Claude Forest. Serien lanserades först 1962. Producenten Dino De Laurentiis köpte filmrättigheterna till serien och anställde sedan Roger Vadim för att regissera filmversionen. Jean-Claude Forest var inte bara originalet utan arbetade också med filmens produktionsdesign, och han är en av de sju författare som krediterats för manuset till den slutliga filmen.

Varför är filmen Barbarella så känd?

Barbarella är känd för flera saker. Dess visuella stil och scenografi har hyllats, även om samtida kritiker ofta ansåg att berättelsen var svag efter de inledande scenerna. Filmen blev en stor publikframgång, särskilt i Storbritannien. Dess filmaffischer med Jane Fonda, ofta minimalt klädd, bidrog starkt till att göra henne känd. Dessutom har filmens skurk, Durand Durand, gett inspiration till namnet på den berömda rockgruppen Duran Duran. Filmen har fått ett långvarigt kultrykte för sin skildring av ett sexpositivt framtidsuniversum.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.