Halloween

Etymologi och ursprungliga betydelser

Namnet Halloween kommer från den skotska varianten av All Hallows' Eve, vilket betyder aftonen före Alla helgons dag. Uttrycket All Hallows syftar på alla helgon. Ordet har alltså en kristen bakgrund och betyder helgonens afton. Denna benämning kan spåras tillbaka till 1500-talet. I fornengelska skrevs uttrycket för alla helgons dag på ett annat sätt. Halloween anses vara en hybrid mellan den förkristna keltiska högtiden Samhain och den kristna allhelgonaaftonen.

Den keltiska och kristna historien

Den keltiska högtiden Samhain har varit belagd sedan 800-talet e.Kr. och firades från kvällen den 31 oktober till dagen den 1 november. Högtiden markerade slutet på skördesäsongen och början av vinterhalvåret. Enligt folktron var osynliga krafter i rörelse och de dödas själar kunde återvända till jorden under denna natt. Druider tände stora bål, och hushåll släppte sina eldar för att sedan tända dem igen med glöd från dessa gemensamma brasor. En annan tradition var att bära med sig ljusförsedda rovor med utskurna ansikten, så kallade jack-o'-lanterns. Enligt sägnen representerade dessa den fördömde smeden Jack, som var dömd att irra på jorden.

Under 400-talet började Irland och Skottland kristnas. Kristna missionärer valde ofta att anpassa och införliva förkristna traditioner istället för att utplåna dem. Påve Gregorius III flyttade under 700-talet firandet av alla helgons dag från maj till den 1 november. Kvällen innan, den 31 oktober, blev därmed allhelgonaafton. Kyrkan försökte även införa alla själars dag den 2 november år 998 för att ge ett kristet alternativ för att minnas de döda. Trots dessa försök lyckades man aldrig helt ersätta det folkliga halloweenfirandet.

Halloween når Nordamerika

Under 1800-talet, speciellt under 1840-talets svältår, emigrerade miljontals irländare till USA. De tog med sig traditionen att fira Halloween. Det är dock en förenkling att säga att halloween i USA enbart formats av irländsk påverkan. Andra influenser inkluderar den brittiska Guy Fawkes Night, som firades den 5 november med bus, eldar och fyrverkeri. Även nederländska, tyska och skotska immigranter bidrog med sina sedvänjor som påminde om halloween, som att gå utklädd från dörr till dörr.

I slutet av 1800-talet, påverkade av rationalismen, började vissa samhällsskikt se halloween som en vidskeplig tradition. Firandet förändrades därför till att bli mer av en ljusets och glädjens fest snarare än en högtid kopplad till häxor och gengångare. Under denna period var halloween också en helg för unga förälskade par. Under 1920-talet började organisationer som Lions och scoutrörelsen anordna halloweenparader för att göra firandet tillgängligt för alla och flytta det ut på allmän plats.

Modernisering och etablering som barnhögtid

Efter att ha flyttats ut på gatorna uppstod problem med bus och störande beteenden under halloween. I New York krossades exempelvis över tusen fönster under firandet 1939. Under andra världskriget försökte myndigheter i Chicago förbjuda halloween med motiveringen att landet hade viktigare saker att fokusera på. Efter kriget återuppstod ett våldsamt firande, vilket ledde till att många städer började anordna kontrollerade karnevaler och fester för att minska kaoset. Det var under 1950-talet som halloween etablerades som en av de stora högtiderna i USA och åter blev en högtid främst för barn. Traditionen med trick-or-treat, att gå från dörr till dörr och fråga om bus eller godis, lanserades framgångsrikt på nytt under detta decennium.

Denna aktivitet har likheter med den äldre kristna traditionen souling, där människor, ofta barn, gick runt och bad för de döda i utbyte mot så kallade soul cakes. Soul cakes var bakverk som ofta märktes med ett kors och kunde läggas på gravar. Shakespeare nämner souling i sin komedi The Two Gentlemen of Verona från 1593. Under souling bar man ofta lyktor gjorda av urholkade rovor, som senare utvecklades till jack-o'-lanterns.

Halloween i Sverige

Halloweenfirande är ett modernt fenomen i Sverige. Det omnämndes sporadiskt under 1950- och 1960-talen, till exempel då ordningspolisen tillkallades vid ett firande i Stockholm 1961. Läroböcker i engelska kunde innehålla kapitel om högtiden. En mer organiserad lansering skedde i början av 1990-talet. Hard Rock Cafe i Stockholm samarbetade 1990 med Buttericks för att fira halloween under en hel vecka. Skräcktemat blev det dominerande i Sverige, och försäljningen av masker och tillbehör ökade kraftigt 1991 och spreds till Göteborg och Malmö de följande åren.

År 1995 hade halloween blivit mer allmänt accepterat. Ett viktigt genombrott kom 1997 när Svenska Köpmannaförbundet tog beslut att aktivt försöka införa halloween som en ny tradition för att stimulera handeln. Därefter ökade fenomenet snabbt under slutet av 1990-talet och in på 2000-talet, med fester för alla åldrar. Enligt en undersökning från 2010 planerade fyra av tio svenskar att fira halloween, och år 2019 svarade varannan svensk att de skulle fira på något sätt. Den svenska halloweenmarknaden omsatte cirka en miljard kronor år 2009. Halloween infaller alltid den 31 oktober i Sverige, även om vissa väljer att fira en annan dag för praktiska skäl.

Traditionella aktiviteter och symboler

Den mest kända halloweentraditionen är trick-or-treating, där barn klär ut sig i spökkostymer och går från hus till hus för att fråga om bus eller godis. Denna aktivitet påminner om den sekulära svenska påsktraditionen med påskkärringar. Andra populära aktiviteter är att snida pumpalyktor, så kallade jack-o'-lanterns. Ursprungligen gjordes dessa av rovor, enligt traditionen för att representera den irrande smeden Jack eller för att hålla onda andar borta. Att tända brasor är en annan tradition med rötter i den keltiska seden att tända stora bål under Samhain.

Äppeldykning är ett traditionellt spel där man försöker få upp äpplen ur en balja med vatten utan att använda händerna. Spådomslekar har också varit förknippade med halloween. Andra vanliga inslag är att besöka spökhus, berätta spökhistorier och titta på skräckfilm. För vissa kristna är halloween en tid att besöka kyrkan och tända ljus på gravarna, medan det för andra är en helt sekulär högtid. Historiskt sett avstod vissa kristna från kött på allhelgonaafton, vilket ledde till traditionella vegetariska rätter som äpplen, potatisplättar och soul cakes.

Vanliga frågor om Halloween

När firas Halloween?

Halloween firas varje år den 31 oktober. Detta datum är fast och gäller över hela världen, inklusive i Sverige. Högtiden är aftonen före den kristna helgdagen Alla helgons dag, som infaller den 1 november. Väljer man att fira halloween i Sverige kan det dock ibland ske en annan dag av praktiska skäl, eftersom högtiden kan infalla på vilken veckodag som helst. Halloween markerar början på den kristna liturgiska perioden Allhallowtide, som är ägnad åt att minnas de döda.

Varifrån kommer Halloween?

Halloween har sitt ursprung på de brittiska öarna, särskilt Irland och Skottland. Högtiden anses vara en hybrid mellan den förkristna keltiska högtiden Samhain och den kristna allhelgonaaftonen. Under 1800-talet, särskilt under 1840-talets svältår, emigrerade många irländare till Nordamerika och tog traditionen med sig. Genom amerikanskt inflytande spreds halloween sedan vidare till många andra länder runt om i världen. Andra immigranter, som nederländare, tyskar och skottar, bidrog också till att forma halloweenfirandet i USA.

Vad betyder ordet Halloween?

Ordet Halloween kommer från den skotska varianten av All Hallows' Eve, som betyder 'Alla helgons afton'. Hallow är ett gammalt ord för helgon eller helig. Namnet har alltså en kristen bakgrund och syftar på kvällen före den kristna högtiden Alla helgons dag, som firades den 1 november. Benämningen kan spåras tillbaka till 1500-talet. Uttrycket All Hallows kan hittas i fornengelska, och ordet Halloween är en sammandragning av Hallows' Evening.

Vad är skillnaden mellan Halloween och Allhelgonadagen?

Halloween och allhelgonadagen är inte synonymer, trots att namnen och tidpunkten är liknande. Halloween den 31 oktober har sitt ursprung i en blandning av keltiska och kristna traditioner och har utvecklats till en sekulär högtid med fokus på utklädning och skräck. Allhelgonadagen den 1 november är en kristen helgdag dedikerad till att minnas alla helgon. Båda högtiderna anknyter dock till döden och att minnas de döda. Halloween är inte synonymt med den i Sverige uppmärksammade allhelgonadagen och allhelgonahelgen.

Vad är traditionen 'bus eller godis'?

'Bus eller godis', eller trick-or-treat, är en halloweentradition där barn klär ut sig i spökkostymer och går från dörr till dörr i sitt kvarter. De frågar sedan grannarna om de väljer 'bus eller godis'. Om de får godis går de vidare, annars kan de utföra ett spratt. Traditionen liknar den svenska påsktraditionen med påskkärringar. Dess ursprung kan spåras till den kristna traditionen souling, där människor gick runt och bad för de döda i utbyte mot bakverk kallade soul cakes. Soul cakes delades ut under Allhallowtide, den period då man minns de döda.

När blev Halloween populärt i Sverige?

Halloween började nämnas i Sverige under 1950- och 1960-talen, men det var först i början av 1990-talet som en större lansering skedde. År 1990 samarbetade Hard Rock Cafe i Stockholm med Buttericks för att fira halloween under en vecka. Försäljningen av halloweenrelaterade produkter ökade kraftigt 1991 och spreds till Göteborg och Malmö de följande åren. Ett stort genombrott kom 1997 när Svenska Köpmannaförbundet aktivt började pusha för högtiden för att stimulera handeln. Under 2000-talet etablerades halloween som en vanlig högtid i Sverige, och 2019 svarade varannan svensk att de skulle fira på något sätt.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.