Bonfire

De tidiga åren som Cacumen

Bandets rötter går tillbaka till 1972 i den bayerska staden Ingolstadt, där tonårige gitarristen Hans Ziller tillsammans med sin bror Karl och några vänner bildade gruppen Cacumen. Namnet, som betyder toppen av ett berg på latin, var hämtat från en skoluppgift. Under de första sex åren spelade bandet på lokala scener och byggde upp en fanskara i hemstaden. En viktig förändring kom 1978 när Claus Lessmann, en skolkamrat till Hans Ziller, anslöt som sångare. Lessmanns harmoniska röst passade perfekt in i gruppens sound.

Med denna uppsättning började Cacumen spela på större scener utanför Ingolstadt. 1979 gav de ut sin första singel, Riding Away, vilket ledde till ökade spelningar. Bandet skrev kontrakt med ett oberoende skivbolag och gav 1981 ut sitt självbetitlade debutalbum, som innehöll en ny version av Riding Away. Ytterligare ett album, Bad Widow, spelades in 1982 i Hanns Schmidt-Theissens studio. Schmidt-Theissen, som även spelade keyboard med bandet live, hjälpte dem att få ett skivkontrakt.

Framgångarna ökade och 1983 ersattes basisten Hans Hauptmann av Robert Prskalowicz. Denna formation blev den mest kända versionen av Cacumen. Ytterligare ett personbyte skedde 1985 när Prskalowicz och trummisen Hans Forstner lämnade bandet av tidsskäl. De ersattes av basisten Jörg Deisinger och trummisen Dominik Hülshorst. Samtidigt moderniserades bandets image till en mer typisk 80-tals hårdrockslook. Inför ett nytt skivkontrakt med BMG beslutades att byta namn, då Cacumen ansågs svårt att uttala och omarknadsföringsbar. Efter en brainstorm valdes namnet Bonfire, som officiellt antogs i maj 1986.

Genombrott och storhetstid som Bonfire

Som Bonfire gav bandet i juni 1986 ut sitt internationella debutalbum, Don't Touch the Light. Under inspelningen av uppföljaren året därpå avskedades trummisen Dominik Hülshorst på grund av musikaliska meningsskiljaktigheter. Albumet Fireworks släpptes 1987 som en kvartett, med Ken Mary från bandet Fifth Angel som studiomusiker på trummor. Detta album blev ett stort genombrott för bandet och finns i två versioner, en internationell och en nordamerikansk med ett annat omslag.

Bandet genomgick flera förändringar mellan det andra och tredje albumet. Edgar Patrik blev ny fast trummis i december 1987. I juli 1988 tvingades gitarristen Horst Maier-Thorn lämna bandet på grund av svår reumatism och ersattes av Angel Schleifer. En större kris uppstod 1989 när grundaren och gitarristen Hans Ziller avskedades från bandet på grund av meningsskiljaktigheter med skivbolaget och managementen kring hans familjeåtaganden. Bonfire fortsatte som kvartett och släppte albumet Point Blank 1989. De två första albumen var de enda som kommersiellt släpptes i Nordamerika. Trots avskedandet förblev Hans Ziller och Claus Lessmann goda vänner. När Ziller bildade sitt eget band, EZ Livin', ville han att Lessmann skulle skriva låtar och sjunga, men skivbolagets policy förbjöd detta. Mindre än tre år senare, i september 1992, lämnade även Lessmann Bonfire, delvis på grund av besvikelse över bandets riktning och svårigheterna att etablera sig på den nordamerikanska marknaden.

Kris, återförening och tyskspråkiga projekt

Efter Claus Lessmanns avgång stod Bonfire utan sin kända frontfigur. Efter att ha letat efter en ersättare tog Michael Bormann över som sångare i mars 1993. Bandet befann sig dock i en svår period. Grungegenren hade blivit populär, och deras skivbolag vägrade att släppa nytt material som inte innehöll Lessmanns sång. Ett livealbum med gamla inspelningar från Point Blank-turnén släpptes 1993. Det album som Bormann sjöng på lades på hyllan, och bandet spelade sin sista konsert i juli 1994 utan att officiellt splittras.

Under tiden Bonfire kämpade, återförenades Lessmann och Ziller 1992 i projektet Lessmann/Ziller. 1993 släppte de EP:n Glaub dran med texter på tyska, följt av några singlar. Projektet hade begränsad framgång. 1995 utvecklades Lessmann/Ziller till bandet Ex, som återigen inkluderade basisten Joerg Deisinger. Detta ledde fram till att Lessmann och Ziller officiellt återvände till Bonfire-namnet 1996. Återföreningen resulterade i albumet Feels Like Comin' Home 1996, som också gavs ut i en helt tysk version med titeln Freudenfeuer. Detta märkte början på en period där bandet ibland experimenterade med tyskspråkigt material, som senare skulle inkludera singlar som Schanzer Herz och en version av Deutsche Nationalhymne.

En ny era och fortsatt produktion

Från och med 1996 inledde Bonfire en produktiv ny era med Lessmann och Ziller i spetsen igen. Album som Rebel Soul, Fuel To the Flames och Strike Ten släpptes i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Bandet fortsatte att turnera flitigt, främst i Europa, och släppte ett antal livealbum och samlingsskivor. 2005 gav de ut DVD:n One Acoustic Night, som dokumenterade en akustisk spelning.

Studioalbum som Free, Double X och The Räuber, det senare med tydliga influenser från tysk rock och historia, visade på bandets vilja att utvecklas samtidigt som de behöll sin kärna. 2011 släpptes det tolfte studioalbumet, Branded. Bandet genomgick ytterligare en betydande förändring 2016 när sångaren Claus Lessmann efter många decennier lämnade bandet och ersattes av Alexx Stahl. Genom åren har Bonfires medlemslista varit lång, med många musiker som bidragit. Grundaren Hans Ziller har varit den enda konstanta medlemmen genom hela bandets historia, från Cacumen till Bonfire, och äger rättigheterna till namnet Bonfire. Andra långvariga medlemmar inkluderar basisten Uwe Köhler och trummisen Dominik Hülshorst, som båda har varit med under flera perioder.

Musikstil och arv

Bonfires musik kan beskrivas som klassisk europeisk hårdrock och heavy metal från 1980-talet, med tydliga melodier, kraftfulla gitarriff och harmonisång. Deras sound präglades tidigt av Claus Lessmanns karakteristiska och känslosamma röst samt Hans Zillers gitarrspel. Albumet Fireworks från 1987 anses av många fans vara en milstolpe inom genren och innehåller några av bandets mest ihågkomna låtar. Trots att de aldrig nådde samma kommersiella höjder som några av sina amerikanska samtida, har Bonfire byggt upp ett starkt rykte som ett energifyllt liveband med en stor och trogen fanskara, särskilt i Tyskland och Europa. Deras uthållighet är anmärkningsvärd, med en karriär som sträcker sig över fem decennier och ett omfattande diskografi som omfattar över ett dussin studioalbum, flera livealbum och samlingar. Bandets förmåga att återhämta sig från kriser, som splittringen i början av 1990-talet, och fortsätta producera musik har befäst deras status som en av Tysklands mest bestående hårdrocksakter.

Vanliga frågor om Bonfire

Vad hette Bonfire från början och varför bytte de namn?

Bandet hette ursprungligen Cacumen, ett namn som togs från en skoluppgift och betyder 'toppen av ett berg' på latin. De spelade under det namnet från bildandet 1972 fram till 1986. Namnbytet till Bonfire skedde efter att bandet skrivit kontrakt med BMG, då bolaget ansåg att namnet Cacumen var för svårt att uttala och inte tillräckligt marknadsföringsbar. Efter en brainstorm valdes det nya namnet Bonfire, som trädde i kraft i maj 1986.

Vilka är bandets mest kända album?

Bonfires mest kända album är deras tidiga släpp under sent 1980-tal, som 'Fireworks' från 1987 och 'Point Blank' från 1989. Deras första album under det nya namnet var 'Don't Touch the Light' från 1986. Albumet 'Fireworks' finns i två versioner, en internationell och en nordamerikansk. Deras debutalbum som Cacumen släpptes 1981 och följdes av 'Bad Widow' 1983.

Vem är den ende originalmedlemmen som är kvar i Bonfire?

Gitarristen Hans Ziller är den ende originalmedlemmen som fortfarande är aktiv i Bonfire. Han bildade bandet Cacumen 1972 tillsammans med sin bror Karl Ziller. Hans Ziller äger även rättigheterna till namnet Bonfire. Han lämnade bandet kortvarigt 1989 men återvände 1992 och har sedan dess varit en centralfigur.

Spelade Bonfire någonsin in musik på tyska?

Ja, Bonfire har släppt musik med texter på tyska. Under mitten av 1990-talet släppte sångaren Claus Lessmann och gitarristen Hans Ziller, i deras projekt Lessmann/Ziller, en EP och två singlar på tyska. Projektet utvecklades senare till bandet Ex. Som Bonfire släppte de 1996 albumet 'Freudenfeuer', vilket är den tyskspråkiga versionen av albumet 'Feels Like Comin' Home'.

Vilka är Bonfires nuvarande medlemmar?

Bonfires nuvarande medlemmar är gitarristerna Hans Ziller och Chris Limburg, basisten Uwe Kohler och trummisen Dominik Huelshorst. Sångaren är Alexx Stahl, som blev bandets sångare 2016. Tidigare sångare inkluderar Claus Lessmann, som var med från 1978 till 1992 och sedan återvände fram till 2015, samt Michael Bormann som var med 1993 till 1994. Bandet har haft många medlemsbyten genom åren.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.