Idas sommarvisa

Ursprung och filmdebut

Idas sommarvisa skapades specifikt för filmen 'Emil och griseknoen' som hade premiär 1973. I filmen sjöngs sången av skådespelerskan Lena Wisborg, som spelade rollen som Ida. Astrid Lindgren, som skrev filmens manus, stod även för texten till sången. Musiken komponerades av Georg Riedel, som hade ett långvarigt samarbete med Lindgren. Sångens tre verser framfördes som en del av filmens handling och blev snabbt ihågkomna.

Texten handlar om att aktivt skapa sommarkänsla genom att få blommor att blomma och vatten att rinna i bäckarna. Den inleds med raden 'Du ska inte tro det blir sommar, ifall inte nån sätter fart'. Denna rad har tolkats på olika sätt, där vissa menar att den kan syfta på en gudomlig kraft som sätter igång sommaren, medan andra ser den som ett uttryck för mänskligt ansvar och glädje. Sången blev en omedelbar favorit bland barn och vuxna som såg filmen.

Inspelningar och listframgångar

Den första kända inspelningen av Idas sommarvisa gjordes av gruppen Thor-Erics redan 1976. Inspelningen som fick störst spridning och listframgång var dock den som gjordes av Small Town Singers. Deras version, med titeln 'Jag gör så att blommorna blommar', låg på Svensktoppen i hela tio veckor under perioden 15 juli till 16 september 1979. På listan nådde den som bäst en andraplats, vilket visar på dess breda popularitet.

Under 1980- och 1990-talen tolkades sången av flera etablerade artister. Lill Lindfors spelade in den på sitt album 'Världens bästa Astrid' från 1987. Rockbandet Ultima Thule gav ut en rockigare version på albumet 'Nu grönskar det' 1994. En särskilt uppmärksammad tolkning gjordes av hårdrocksgruppen Black-Ingvars på albumet 'Sjung och var glad med Black Ingvars' 1997. Deras hårdrocksarrangemang släpptes även som singel och gick in på den svenska singellistan, där den som högst nådde 49:e plats.

Plats i skol- och samhällsliv

Idas sommarvisa har fått en särskild plats i det svenska skollivet, särskilt i samband med skolavslutningar. Sången har blivit omtyckt och betraktas som ett populärt icke-religiöst alternativ till traditionella sommarpsalmer som 'Den blomstertid nu kommer' och 'I denna ljuva sommartid'. Dess tematik om sommarens ankomst och glädjen över naturens vaknande passar väl in i avslutningarnas tema. Sångens popularitet har gjort den till en del av den svenska kulturarvet för barn.

Den har publicerats i flera tongivande sångböcker, vilket befästat dess status. Första gången i tryck var i 'Barnvisboken' 1977 under titeln 'Du ska inte tro det blir sommar (Jag gör så att blommorna blommar)'. Senare har den ingått i 'Cantarellen' 1984, 'Barnens svenska sångbok' 1999 under rubriken 'Året runt', och i 'Hela familjens psalmbok' 2013 som nummer 104 under rubriken 'Hela året runt'. Dessa publikationer har säkerställt att sången lärs ut och sjungs av nya generationer.

Tolkningar och kulturellt arv

Idas sommarvisa har visat sig vara oerhört tolkningsbar och har getts ut i en mängd olika musikgenrer. Utöver de tidigare nämnda inspelningarna har sången tolkats av allt från jazzmusiker till metalband. En officiell musikvideo från filmen 'Emil i Lönneberga' har gjorts tillgänglig på Youtube, vilket sprider sången till nya generationer. Sången finns även tillgänglig på musikstreamingtjänster som Spotify.

Sångens enkla men kraftfulla budskap om glädje och förväntan har gjort den till en evig sommarfavorit. Den används ofta i pedagogiska sammanhang för att lära ut svenska och svensk kultur. Artister som Anders Widmark och Jan Johansson har också tolkat sången eller musik relaterad till den. Idas sommarvisa lever kvar som en stark symbol för sommarens ankomst och för Astrid Lindgrens bestående bidrag till svensk barnkultur.

Vanliga frågor om Idas sommarvisa

Vem skrev texten till Idas sommarvisa?

Texten till Idas sommarvisa skrevs av Astrid Lindgren. Hon skrev den specifikt för filmen 'Emil och griseknoen' som hade premiär 1973. Lindgren var redan en etablerad och älskad barnboksförfattare, och sången blev ett naturligt inslag i filmens berättelse. Hennes texter kännetecknas ofta av ett lekfullt och barnrätt perspektiv, vilket också märks i denna sång.

Vem komponerade melodin till Idas sommarvisa?

Melodin till Idas sommarvisa komponerades av Georg Riedel. Riedel hade ett långvarigt och fruktbart samarbete med Astrid Lindgren och stod för musiken till många av hennes filmer och sånger. Hans melodi till Idas sommarvisa är glad, lättsam och lätt att sjunga med, vilket har bidragit till sångens stora popularitet och spridning, särskilt bland barn. Sången har sedan dess spelats in av många olika artister i olika genrer.

Vem sjöng Idas sommarvisa i originalet från 1973?

I originalfilmen 'Emil och griseknoen' från 1973 sjöngs Idas sommarvisa av skådespelerskan Lena Wisborg. Hon framförde sången i rollen som Ida, systern till huvudpersonen Emil. Wisborgs framförande blev den första versionen av sången som allmänheten hörde, och den satte en standard för hur den kunde låta. Hennes tolkning är direkt kopplad till filmens bild av Ida.

När släpptes den första inspelningen av sången?

Den första kända inspelningen av Idas sommarvisa gjordes av gruppen Thor-Erics år 1976. Detta var tre år efter att sången hade debuterat i filmen. Inspelningen visade att sången hade ett liv utanför filmens ramar och att den var populär nog att spelas in av andra artister. Detta var början på en lång rad tolkningar av sången.

Vilken artist hade en hit med sången på Svensktoppen 1979?

Gruppen Small Town Singers hade en betydande hit med Idas sommarvisa på Svensktoppen år 1979. Deras version, som hette 'Jag gör så att blommorna blommar', låg på listan i tio veckor i rad under perioden 15 juli till 16 september. På Svensktoppen nådde den som högst en andraplats, vilket var en stor framgång och bevis på sångens breda appeal. Denna inspelning bidrog starkt till att göra sången till en allmän favorit.

Har Idas sommarvisa legat på den svenska singellistan?

Ja, en version av Idas sommarvisa har legat på den svenska singellistan. Hårdrocksgruppen Black-Ingvars släppte ett hårdrocksarrangemang av sången som singel från albumet 'Sjung och var glad med Black Ingvars' 1997. Denna singel gick in på den svenska singellistan och nådde som högst 49:e plats. Detta visar sångens mångsidighet och att den kan tolkas i helt olika musikstilar, från barnvisor till hårdrock.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.