Den blomstertid nu kommer

Textens ursprung och utveckling

Texten till Den blomstertid nu kommer skrevs troligen på försommaren 1693. Den trycktes för första gången i juli 1694 under namnet Sommar-Wisa. Enligt en traditionell berättelse skall textförfattaren Israel Kolmodin, som var superintendent i Visby, ha fått inspirationen vid en promenad vid Hångers källa utanför Lärbro på norra Gotland. Vissa hymnologer betraktar dock denna historia som en myt och menar att texten har rötter i äldre, profan poesi. Nationalencyklopedin noterar att tillskrivningen till Kolmodin är en sen tradition och därför osäker, även om ett samtida prästbrev undertecknat av honom har identifierats med liknande tematik och struktur.

Psalmen trycktes i Den svenska psalmboken 1695 med tillägget "Een Sommarwisa" och tillskrevs då Kolmodin. Texten har bearbetats flera gånger genom historien. Johan Olof Wallin bearbetade de tre första verserna 1819, och hans version betonar naturen. I den svenska psalmboken från 1986 har psalmen fem strofer istället för de ursprungliga sex. Den senaste textbearbetningen gjordes av Britt G. Hallqvist 1979 och berörde de två sista verserna, med ett större fokus på omtanke för världens fattiga och svältande.

Musik och melodins historia

Melodin till psalmen är i F-dur och har taktarten 2/2. Den räknas som en svensk folkmelodi, vilket innebär att dess kompositör är okänd. Melodin är känd från 1693 och används även för flera andra psalmer i 1986 års psalmbok, såsom Som spridda sädeskornen, Som sol om våren stiger och Den blida vår är inne. Redan i 1697 års koralbok användes samma melodi till psalmerna Min Gud och Fader käre och den långa psalmen Migh giör stoor lust och glädie. Melodins ursprung är omdiskuterat, där vissa källor åberopat den tyska folkvisan Graf von Rom som en möjlig förlaga, medan andra hävdat anknytning till Åbo. Senare forskning har dock inte kunnat hitta utländska belägg för denna melodityp, vilket har lett till antagandet att den trots allt är av svenskt ursprung.

Publicering och spridning

Den blomstertid nu kommer har publicerats i ett stort antal psalm- och sångböcker genom seklerna. Efter första trycket i 1694 och 1695 års psalmböcker ingick den i 1701 års finska psalmbok i översättning av Erik Cajanus. Psalmen fanns med i 1819 års psalmbok under rubriken om årstiderna och har sedan dess varit en stående del av både svenska och finlandssvenska traditioner. Den ingick i Sionstoner 1889, Svenska söndagsskolsångböcker från 1908 och 1929, samt 1937 års psalmbok. I den ekumeniska delen av 1986 års svenska psalmbok har psalmen nummer 199 under rubriken Årstiderna. I Finland har den nummer 535 i den finlandssvenska psalmboken och nummer 571 i den finska psalmboken, båda under samma rubrik. Psalmen har även funnits med i Frälsningsarméns sångböcker, i sångboken Lova Herren 1988 och i många profana sångsamlingar, vilket vittnar om dess breda popularitet bortom den rent kyrkliga kontexten.

Kulturell betydelse och skoltradition

Psalmen har en särskild ställning som en av de mest välkända och omtyckta sångerna i Sverige och Finland, även bland sekulariserade människor. Detta beror främst på dess starka koppling till skolavslutningar före sommarlovet. I Sveriges skolor sjungs den, liksom I denna ljuva sommartid, som en avslutningsritual. Antalet strofer som sjungs varierar, men det är vanligt att endast en, två eller tre av de första verserna används. När bara de första verserna sjungs blir det religiösa innehållet otydligt, vilket bidrar till dess breda acceptans. I Finland sjungs psalmen på skolavslutningarna i både finska och svenska skolor, vanligtvis de tre första stroferna. På svenska i Finland sjungs ofta bara två strofer. Psalmen är sannolikt den mest kända psalmen i Finland över huvud taget. Översättningen till finska gjordes första gången år 1700 och psalmen heter där Suvivirsi eller Jo joutui armas aika. I Norge heter psalmen Den blomstertid nå kommer och i Danmark Nu blomstertiden kommer.

Inspelningar och moderna tolkningar

En tidig inspelning av psalmen gjordes av Engelbrekts kyrkokör i februari 1941, men den utgavs först 1951 på en grammofonskiva tillsammans med I denna ljuva sommartid. Sven Jerring dokumenterade 1938 en gudstjänst i Runö kyrka i Estland där psalmen Min Gud och Fader käre sjöngs till samma melodi som Den blomstertid nu kommer. I modern tid har psalmen fått nya tolkningar. År 2018 gjorde Miss Li en vintervariant vid namn Den vintertid nu kommer. År 2021 släppte influeraren Bianca Ingrosso ett nytt arrangemang av låten som fick namnet Blomstertid. Arrangemanget skapades av hennes bror, Benjamin Ingrosso. Dessa versioner visar hur den traditionella psalmen fortsätter att inspirera och anpassas till nya sammanhang.

Användning i film och litteratur

Psalmens första textrad, "Den blomstertid nu kommer", har gett namn åt flera verk. Alf Sjöbergs film från 1940 heter Den blomstertid. Bo Widerbergs film från 1995, Lust och fägring stor, har sin titel hämtad från psalmen andra textrad. Crazy Pictures film från 2018 heter också Den blomstertid nu kommer. Inom litteraturen är sista kapitlet i Sagan om Sune av Anders Jacobsson och Sören Olsson uppkallat efter psalmen och handlar om skolavslutning. Titeln på Marie-Chantal Longs barnbok från 2016 och Maria Richardssons ungdomsbok från 2017 är båda hämtade från psalmen. Richardssons uppföljare från 2019, Och allt blir återfött, tar sin titel från psalmen åttonde textrad. Även i barnboken Det går en mördare lös av Kalle Holmqvist heter det sista kapitlet Och allt blir återfött, där psalmen sjungs och förknippas med att livet går vidare.

Vanliga frågor om Den blomstertid nu kommer

Vem har skrivit texten till Den blomstertid nu kommer?

Texten tillskrivs traditionellt Israel Kolmodin, som var superintendent i Visby. Han skrev troligen texten på försommaren 1693. Det finns en berättelse om att han inspirerades vid en promenad vid Hångers källa på Gotland. Vissa forskare betraktar dock denna historia som en myt och menar att texten har sitt ursprung i äldre poesi. Tillskrivningen till Kolmodin anses av Nationalencyklopedin vara en sen och osäker tradition, även om ett prästbrev undertecknat av honom har liknande tematik.

När släpptes psalmen för första gången?

Texten trycktes för första gången i juli 1694 under namnet Sommar-Wisa. Den ingick sedan i Den svenska psalmboken 1695 med tillägget "Een Sommarwisa" och tillskrevs då Israel Kolmodin. Den första finska översättningen gjordes för 1701 års finska psalmbok av Erik Cajanus. Således har psalmen funnits i tryck i över trehundra år.

Varför är psalmen så kopplad till skolavslutningar?

Psalmen är starkt förknippad med sommaren och naturens återfödelse, vilket passar temat för skolavslutning och sommarlov. I Sverige och Finland har det blivit en tradition att sjunga den, ofta tillsammans med I denna ljuva sommartid, för att markera skolårets slut. I Sveriges skolor sjungs ofta bara en, två eller tre av de första verserna, vilka inte har ett tydligt religiöst innehåll. I Finland sjungs vanligtvis de tre första stroferna på både finska och svenska skolavslutningar.

Vilka moderna artister har gjort covers av låten?

År 2018 gjorde Miss Li en vintervariant av psalmen som heter Den vintertid nu kommer. År 2021 släppte influeraren Bianca Ingrosso ett nytt arrangemang av låten med titeln Blomstertid. Detta arrangemang skapades av hennes bror, Benjamin Ingrosso. Dessa versioner visar hur den traditionella psalmen har bearbetats i modern populärkultur.

Vilka filmer har fått sina titlar från psalmen?

Flera filmer har titlar hämtade från psalmen. Alf Sjöbergs film från 1940 heter Den blomstertid. Bo Widerbergs film från 1995 heter Lust och fägring stor, vilket är en rad ur psalmen andra vers. Crazy Pictures film från 2018 heter Den blomstertid nu kommer. Alla dessa titlar visar psalmens inflytande på svensk kultur bortom musikens värld.

I vilka psalmböcker finns Den blomstertid nu kommer idag?

I den svenska psalmboken från 1986 har psalmen nummer 199 under rubriken Årstiderna. I den finlandssvenska psalmboken från samma år är den nummer 535 under samma rubrik. I den finska psalmboken för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland från 1986 har den nummer 571, även där under rubriken Årstiderna. Psalmen finns också i många äldre och profana sångsamlingar, som Sångboken 1998 och Lova Herren 1988.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.