Vätternrundan

Historia och ursprung

Vätternrundan grundades av läkaren och professorn Sten-Otto Liljedahl och cykelhandlaren Ewert Rydell, båda från Motala. Idén föddes efter att de själva kört två provrundor runt Vättern åren 1964 och 1965. Det första officiella loppet arrangerades 1966, då 334 personer fullföljde rundan. År 1983 passerade antalet fullföljare 10 000 för första gången, och 2015 fullföljde 19 532 cyklister loppet. Ursprungligen kördes loppet motsols runt sjön, vilket ansågs vara det säkraste i den dåvarande vänstertrafiken. År 1975 ändrades riktningen till det nuvarande medsolsvarvet, sju år efter införandet av högertrafik i Sverige. Sedan 2021 finns endast en cyklist kvar som har deltagit i samtliga lopp sedan starten och som därmed kan kallas pionjär.

Loppet har ställts in och flyttats vid ett par tillfällen på grund av omständigheter utanför arrangörernas kontroll. År 2020 ställdes hela evenemanget in på grund av coronaviruspandemin. Året därpå, 2021, flyttades loppet från sin vanliga tid i mitten av juni till början av september av samma anledning. Detta år genomgick också banan en betydande förändring. Den sista delen drogs om via mindre vägar från Askersund via Zinkgruvan och Godegård till Motala. Denna omdragning ökade trafiksäkerheten i loppets slutskede men gjorde samtidigt loppet 18 kilometer längre, från tidigare cirka 297 kilometer till dagens 315 kilometer. Initiativtagaren Sten-Otto Liljedahl var en läkare specialiserad på idrottsmedicin och utvecklade idén om loppet medan han tillbringade somrarna i Motala.

Loppets karaktär och genomförande

Vätternrundan är ett motionslopp och saknar därför officiell resultatlista och tävlingskaraktär i traditionell mening. Istället mäts varje deltagares egen tid med hjälp av ett datachip som fästs på hjälmen. Chippet registreras vid flera kontrollpunkter längs banan, och dessa tider publiceras sedan på loppets hemsida i en osorterad lista. Alla deltagare som genomför hela sträckan får en medalj och ett individuellt diplom med sina registrerade tider. För säkerhetens skull är privata stödbilar och personliga förrådsstopp förbjudna under loppet, och vid målgång erbjuds cyklisterna en måltid.

Startordningen är noggrant planerad för att hantera det stora deltagarantalet. Den första startgruppen ger sig av klockan 19:30 på fredagskvällen, och sista gruppen startar cirka 06:00 på lördag morgon. Cyklisterna startar i grupper om 60 till 70 personer med två minuters mellanrum. För att minska antalet omkörningar och öka säkerheten introducerades 2010 särskilda starttider för snabba grupper. Dessa cyklister, som syftar till att klara loppet på under nio timmar, startade mellan 09:30 och 10:30 på lördagen fram till 2014, och från 2014 startar de klockan 12:00. Loppet måste vara avslutat senast midnatt på lördag. År 2011 utnyttjade 720 cyklister möjligheten att starta i dessa snabba grupper.

Banan och dess utmaningar

Banan sträcker sig 315 kilometer runt Europas sjätte största sjö, Vättern, med start och mål i centrala Motala. Under rundan klättrar deltagarna sammanlagt 1994 höjdmeter. Banan är inte bara en fysisk utan också en tidsmässig utmaning, då det finns tre strikta tidsgränser som måste passeras. Deltagarna måste ha passerat depån i Jönköping senast klockan 11:30, depån i Hjo senast 16:00 och målet i Motala senast 24:00. Att klara dessa tidsgränser kräver en god planering och uthållighet. Banan mätte fram till 2019 omkring 297 kilometer innan den förlängdes 2021.

Längs banan finns nio depåer som erbjuder service till cyklisterna. Dessa är belägna i Ödeshög (43 km), Ölmstad (83 km), Jönköping (107 km), Fagerhult (138 km), Hjo (177 km), Karlsborg (207 km), Boviken (230 km), Askersund (256 km) och Godegård (284 km). Fram till 2019 ingick depåerna Hammarsundet (260 km) och Medevi (277 km), men dessa ersattes 2021 av Askersund respektive Godegård i samband med banomdragningen. På alla depåer serveras kalla och varma drycker samt enklare födoämnen som bananer och bullar. Tre mer rejäla måltider serveras under loppets gång: i Jönköping, i Hjo och vid målgången i Motala. Depåerna erbjuder också första hjälp och gratis massage.

Cykelveckan och övriga lopp

Vätternrundan är den största delen av ett större arrangemang som kallas Cykelveckan. Under denna vecka deltar sammanlagt cirka 38 000 personer i olika cykellopp. Utöver huvudloppet på 315 kilometer arrangeras ett antal andra distanser för olika målgrupper. Halvvättern är ett 150 kilometer långt lopp som hade premiär 2005 under namnet Grabbvättern, endast för män. Från 2007 är det öppet för alla och heter Halvvättern. Tjejvättern är ett 100 kilometer långt lopp endast för kvinnor, som startade 1991. Vätternrundan 100 kilometer, med premiär 2018, är öppet för alla och tillåter elassisterade cyklar.

För terrängcyklister finns MTB-Vättern på antingen 25 eller 50 kilometer. För de yngsta arrangeras Minivättern på 1 eller 2,5 kilometer för barn mellan 3 och 9 år. Från och med 2026 kommer ett nytt lopp att tillkomma: Vätternrundan Gravel. Detta är ett 120 kilometer långt lopp på varierat underlag, mestadels grus, som kommer att arrangeras i september. Dessa lopp tillsammans med huvudloppet bildar arrangemanget Cykelveckan, som lockar en bred publik. År 2011 fullföljde 3 686 personer Halvvättern och 6 015 personer fullföljde 100-kilometersloppet.

Säkerhet och internationell deltagande

Säkerheten för deltagarna har alltid varit en hög prioritet för arrangörerna av Vätternrundan. Förbudet mot stödbilar och den noggrant planerade startordningen med särskilda tider för snabba cyklister är exempel på åtgärder för att minska risken för olyckor. Ett speciellt säkerhetsföreskrift gäller för deltagare som ska köra bil hem efter loppet. På grund av risken för trötthetsrelaterade olyckor, inklusive dödsolyckor som inträffat, är det förbjudet att använda en bil inom sex timmar efter målgång. Polisen genomför stickprovskontroller för att efterlevnaden av denna regel. Att låta snabbare cyklister starta senare minskar antalet cyklister de måste köra om, vilket också minskar olycksrisken.

Vätternrundan har en stark internationell dragningskraft. Cirka 20 procent av deltagarna kommer från andra länder än Sverige. Under 2011 var till exempel cyklister från 37 olika nationer representerade på banan. Denna mångfald bidrar till loppets atmosfär och status som ett globalt motionsfenomen. Loppets popularitet gör också att anmälningarna sker i flera steg under hösten året före, och platserna tar ofta slut mycket snabbt. För 2012 års lopp begränsades antalet anmälningar till huvudloppet till maximalt 23 000 deltagare.

Organisation och registrering

Anmälan till Vätternrundan sker i flera steg under hösten året innan loppet äger rum. På grund av loppets enorma popularitet och begränsat antal platser tar dessa ofta slut mycket snabbt. Det maximala antalet startande i huvudloppet är begränsat till 23 000 cyklister. Eftersom loppet är ett motionslopp finns ingen officiell resultatlista, men alla deltagare får ett individuellt diplom med sina registrerade tider från datachippet. Detta chip, som är obligatorisk utrustning, fästs på hjälmen och registreras automatiskt vid passage av kontrollpunkter.

Vätternrundan är en del av den svenska klassikerserien En svensk klassiker, vilket är en kombination av fyra olika motionslopp. Loppet är också associerat med den skandinaviska serien av cykellopp som kallas Skandinavialoppet. Arrangörerna har uppmärksammat initiativtagarna, och 2011 avtäcktes en staty vid starten till minne av Sten-Otto Liljedahl. Hans arbete med att övervaka effekterna av träning, näring och ansträngning på deltagarna under provturen var en viktig del av loppets tidiga utveckling.

Vanliga frågor om Vätternrundan

När och var startade Vätternrundan?

Vätternrundan arrangerades för första gången år 1966. Initiativtagarna var läkaren Sten-Otto Liljedahl och cykelhandlaren Ewert Rydell, båda från Motala, efter att de själva kört provrundor 1964 och 1965. Det första loppet fullföljdes av 334 personer. Sedan dess har loppet vuxit till att bli världens största motionscykellopp med upp till 23 000 startande. Start och mål har alltid varit i centrala Motala. År 2011 avtäcktes en staty vid starten till minne av grundaren Sten-Otto Liljedahl.

Hur långt är Vätternrundan och vilken är bansträckningen?

Vätternrundan är 315 kilometer långt. Fram till 2019 var loppet cirka 297 kilometer, men en omdragning av den sista delen 2021 gjorde det 18 kilometer längre. Banan går medurs runt hela sjön Vättern med start och mål i Motala. Under rundan klättrar deltagarna 1994 höjdmeter. Banan passeras nio depåer, och det finns strikta tidsgränser vid depåerna i Jönköping, Hjo och vid målet som måste respekteras för att få fullfölja. Den nya bansträckningen från 2021 går via Askersund, Zinkgruvan och Godegård på mindre vägar.

Är Vätternrundan en tävling?

Nej, Vätternrundan är ett motionslopp, eller en cyklosportiv, och saknar officiell resultatlista och tävlingsklasser. Fokus ligger på att varje individ ska klara utmaningen på sin egen tid. Deltagarna bär ett datachip som registrerar deras passage vid kontrollpunkter, och dessa tider publiceras sedan på loppets hemsida. Alla som fullföljer får en medalj och ett diplom med sina tider. Arrangemanget är alltså inte en tävling i traditionell mening utan en personlig prestation, och det ingår i den svenska klassikerserien En svensk klassiker.

Vilka andra lopp arrangeras under Cykelveckan och hur många deltar?

Utöver huvudloppet på 315 kilometer ingår flera andra lopp i arrangemanget Cykelveckan, med sammanlagt cirka 38 000 deltagare. Dessa inkluderar Halvvättern på 150 kilometer som startade 2005, från början endast för män men öppet för alla sedan 2007. Tjejvättern på 100 kilometer är endast för kvinnor och startade 1991. Vätternrundan 100 kilometer, med premiär 2018, är öppet för alla och tillåter elassisterade cyklar. Det finns också MTB-Vättern för terrängcykel på 25 eller 50 kilometer, Minivättern för barn 3-9 år, och från 2026 kommer Vätternrundan Gravel på 120 kilometer att arrangeras i september. År 2011 fullföljde 3 686 personer Halvvättern och 6 015 personer 100-kilometersloppet.

Hur många har deltagit och fullföljt loppet genom åren?

Antalet deltagare har ökat dramatiskt sedan starten. Vid det allra första loppet 1966 fullföljde 334 personer. År 1983 nådde antalet fullföljare över 10 000 för första gången. En ny milstolpe nåddes 2015 då 19 532 cyklister fullföljde loppet. Det maximala antalet startande är begränsat till 23 000, vilket gör det till världens största motionsinriktade cykellopp. Sedan 2021 finns bara en enda kvarvarande pionjär som har deltagit i samtliga lopp sedan 1966. År 2011 passerade totalt 27 973 cyklister mållinjen över alla distanser under Cykelveckan.

Vad är historien bakom starttiderna, depåerna och säkerhetsreglerna?

Starttiderna är indelade för att hantera det stora deltagarantalet och öka säkerheten. De första grupperna startar fredag kväll klockan 19:30, och de sista lördag morgon runt 06:00. För snabba cyklister som vill klara loppet på under nio timmar infördes speciella starttider 2010, först på lördag förmiddag och från 2014 klockan 12:00 på lördagen. Längs banan finns nio depåer som erbjuder mat, dryck, första hjälp och massage. Tre av dem serverar en rejäl måltid. Viktiga säkerhetsregler inkluderar förbud mot stödbilar och ett förbud att köra bil inom sex timmar efter målgång på grund av trötthetsrisk, där polisen gör stickkontroller. Dessa åtgärder har införts efter att dödsolyckor inträffat.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.