Världsmästerskapen i friidrott

Bakgrund och tillkomst

Idén om ett eget världsmästerskap i friidrott fanns länge innan det realiserades. Från 1913 fungerade de Olympiska spelen som de inofficiella världsmästerskapen för friidrott. Detta var praxis i över 50 år, men på slutet av 1960-talet växte önskemålet bland många medlemmar i IAAF om att ha en separat mästerskapstävling. Vid ett IAAF-rådsmöte i Puerto Rico 1976 godkändes idén om ett friidrotts-VM skilt från OS. Beslutet togs delvis som ett svar på att den Internationella olympiska kommittén (IOK) tagit bort herrarnas 50 km gång från programmet för Olympiska spelen 1976 i Montreal, trots att grenen funnits med sedan 1932. IAAF valde då att arrangera en egen världsmästerskapstävling i grenen, ungefär en och en halv månad efter OS.

Efter anbud från både Stuttgart i Västtyskland och Helsingfors i Finland, beslutade IAAF-rådet att tilldela det första fullskaliga mästerskapet till Helsingfors. Tävlingen skulle hållas 1983 på Helsingfors Olympiastadion, samma arena som använts vid olympiska sommarspelen 1952. De första gemensamma världsmästerskapen i friidrott med alla grenar anordnades därför i Helsingfors 1983. Innan dess hade man dock hållit två begränsade världsmästerskap. Det första var 1976, som endast bestod av herrarnas 50 km gång. Det andra hölls 1980 och innehöll endast två nygodkända damgrenar som inte fanns med i OS-programmet det året: 400 meter häck och 3 000 meter. Fram till och med 1980 betraktades de olympiska mästarna också som regerande världsmästare, men den praxisen upphörde med starten på de separata mästerskapen.

Utveckling och förändringar

Vid sitt debutarrangemang 1983 deltog 1 333 idrottare från 153 länder. Tävlingen hölls från början vart fjärde år. Denna frekvens ändrades 1991, då man övergick till en tvåårscykel, vilket innebär att mästerskapen sedan dess arrangeras vartannat år på udda år. Tävlingens omfattning har växt stadigt. Vid mästerskapen i Paris 2003 deltog 1 679 idrottare från 198 länder, och sändningarna nådde ut till 179 länder. Över åren har även programmets sammansättning förändrats genom tillägg av nya grenar, främst för damer.

En rad specifika grenar har lagts till i programmet under mästerskapens historia. År 1987 lades damernas 10 000 meter och 10 km gång till. Damernas tresteg kom till 1993. År 1995 ersattes damernas 3 000 meter av 5 000 meter. Under 1999 lades damernas stavhopp och släggkastning till, och damernas 20 km gång ersatte 10 km gången. Damernas 3 000 meter hinder kom med 2005. År 2017 lades damernas 50 km gång till i programmet. Den mixade 4 x 400 meter stafetten introducerades 2019. En senare förändring skedde 2022, då herrarnas och damernas 50 km gång ersattes av 35 km gång. Fram till 2005 var de största skillnaderna mellan herr- och damprogrammet herrarnas 50 km gång samt att damerna hade 100 meter häck och sjukamp istället för herrarnas 110 meter häck och tiokamp.

Världsrekord och framstående idrottare

Totalt har 37 världsrekord satts eller tangerats vid världsmästerskapen. Av dessa har 19 satts av män, 15 av kvinnor och 3 i den mixade stafetten. Det första världsrekordet som sattes under ett VM kom redan vid det första mästerskapet 1983, då Jarmila Kratochvílová från Tjeckoslovakien sprang 400 meter på 47,99 sekunder i damfinalen. En topp noterades under mästerskapen 1993, då hela fem världsrekord sattes. Världsrekorden har blivit mindre vanliga över tid, och i vissa upplagor som 1997, 2001, 2007 eller 2013 sattes inga alls. Det senaste världsrekordet sattes i herrarnas stavhoppsfinal 2025, då svensken Armand Duplantis hoppade 6,30 meter.

De mest framgångsrika nationerna när det gäller att sätta världsrekord är USA med femton rekord, följt av Jamaica och Storbritannien med fyra vardera. Den individuella idrottaren som satt flest världsrekord vid mästerskapen är den jamaicanske sprintern Usain Bolt med fyra rekord. Amerikanen Carl Lewis satte tre världsrekord. Jonathan Edwards har den särskilda bedriften att ha förbättrat sitt eget världsrekord två gånger under samma mästerskap. Det finns 49 idrottare som har vunnit minst sex VM-medaljer, och 28 idrottare som har deltagit i minst nio upplagor av tävlingen.

Medaljligor och poängtabeller

World Athletics för officiella medalj- och placeringsstatistik över mästerskapen. Den all-time medal table uppdateras efter varje mästerskap, senast efter 2025. I placeringstabellen tilldelas poäng till de åtta bästa i varje final, där första plats ger åtta poäng ner till en poäng för åttonde plats. Vid oavgjorda resultat delas poängen. Alla poäng avrundas till närmaste heltal på IAAF:s webbplats. Tabellerna inkluderar historiska poäng från idrottare som tävlade för nuvarande eller tidigare nationer under specifika förhållanden.

Till exempel inkluderas poäng från idrottare från Östtyskland och Västtyskland under mästerskapen 1976, 1980, 1983 och 1987 i Tysklands totala poängsumma. Under perioderna 2017 och 2019 tävlade ryska idrottare som auktoriserade neutrala idrottare (ANA). Deras vinster inkluderades inte i den officiella medaljtabellen, men deras poäng i placeringstabellen räknades med i en notering. Det finns listor över idrottare med flest vinster och flest medaljer. Dessa listor inkluderar ibland medaljer som vunnits i stafetter där idrottaren endast deltog i försöksheaten. Fetstil i dessa listor används för att markera aktiva idrottare och den högsta medaljsumman per kategori.

Ekonomi, sponsring och framtida tävlingar

Världsmästerskapen har under perioden 2019 till 2022 varit sponsrade av Qatar National Bank. Denna sponsorship har beskrivits som en del av Qatars mjuka makt-politik. När det gäller framtiden har World Athletics meddelat en ny tävling. År 2024 tillkännagav organisationen att en ny biennal tävling, kallad World Athletics Ultimate Championship, skulle startas. Denna tävling ska endast innehålla upp till 16 av världens högst rankade idrottare per disciplin och kommer att hållas vart jämnt år från och med 2026. Detta innebär ett tillägg till, och inte en ersättning för, de befintliga världsmästerskapen som fortsätter på udda år.

World Athletics arrangerar även separata världsmästerskap för vissa andra utomhusevenemang, inklusive terränglöpning och halvmaraton, samt inomhus- och åldersgruppsmästerskap. Dessa tävlingar är distinkta från det huvudsakliga utomhus-VM för seniorer. Den nya Ultimate Championship kommer att vara en annan separat tävling med ett mycket exklusivt deltagarfält jämfört med det traditionella mästerskapets bredd. Den traditionella tävlingen fortsätter att vara ett av världens största sportevenemang med bredd och djup i deltagandet.

Betydelse och sammanhang

Världsmästerskapen i friidrott betraktas som ett av de tre största sportevenemangen i världen, efter olympiska sommarspelen och världsmästerskapet i fotboll. Tillsammans med OS representerar mästerskapen den högsta nivån av seniorinternationell utomhustävling i friidrott på världsplan. Tävlingen omfattar alla grenar i friidrott, inklusive maratonlöpning och gångtävlingar. Mästerskapens historia speglar utvecklingen av friidrotten som sport, med en ökande global deltagande och medieuppmärksamhet.

Från att ha varit en tävling som samlade drygt 1 300 idrottare från 153 nationer har den vuxit till att samla närmare 1 700 idrottare från nästan 200 länder. Övergången från en fyraårscykel till en tvåårscykel 1991 ökade mästerskapens frekvens och synlighet ytterligare. Tillkomsten av nya grenar, särskilt för kvinnor, har gjort programmet mer jämställt över tid. Mästerskapen fungerar som en viktig plattform för att sätta världsrekord och kröna världsmästare mellan olympiaderna.

Vanliga frågor om Världsmästerskapen i friidrott

När och var hölls de första världsmästerskapen i friidrott?

De första fullskaliga världsmästerskapen med alla grenar hölls 1983 i Helsingfors, Finland, på Helsingfors Olympiastadion. Innan dess arrangerades två mindre, begränsade mästerskap. Det första var 1976 och bestod enbart av herrarnas 50 km gång, och arrangerades som svar på att grenen tagits bort från OS-programmet för 1976. Ett andra begränsat mästerskap hölls 1980 och innehöll endast två nygodkända damgrenar: 400 meter häck och 3 000 meter. År 1976 arrangerades 50 km gång-VM i Malmö, Sverige, och 1980 arrangerades de två damgrenarnas VM i Sittard.

Hur ofta arrangeras friidrotts-VM och har detta ändrats?

Världsmästerskapen i friidrott arrangeras vartannat år på udda år. De första fullskaliga mästerskapen 1983 hölls vart fjärde år. Denna fyraårscykel behölls fram till 1991, då man övergick till en tvåårscykel. Den nya tävlingen World Athletics Ultimate Championship, som tillkännagavs 2024, kommer att hållas vart jämnt år från och med 2026, men detta är en separat tävling med färre deltagare. World Athletics arrangerar också andra världsmästerskap, som inomhus-VM och terräng-VM, med olika frekvenser. De Olympiska spelen fungerade fram till och med 1980 samtidigt som världsmästerskap.

Vilka nya grenar har lagts till i VM genom åren?

Flera nya grenar, främst för damer, har lagts till sedan starten. År 1987 lades damernas 10 000 meter och 10 km gång till. Damernas tresteg lades till 1993. År 1995 ersattes damernas 3 000 meter av 5 000 meter. Under 1999 tillkom damernas stavhopp och släggkastning, och 20 km gång ersatte 10 km gången för damer. Damernas 3 000 meter hinder kom med 2005. Damernas 50 km gång lades till 2017, men ersattes sedan 2022 av 35 km gång. Den mixade 4 x 400 meter stafetten introducerades 2019. Även herrarnas 50 km gång ersattes av 35 km gång 2022.

Vilket land har satt flest världsrekord under VM?

Amerikanska idrottare har satt flest världsrekord vid världsmästerskapen, med totalt femton rekord. På andra plats kommer Jamaica och Storbritannien, som båda har satt fyra världsrekord vardera. Totalt har 37 världsrekord satts eller tangerats under mästerskapens historia. Av dessa har 19 satts av män, 15 av kvinnor och 3 i den mixade 4 x 400 meter stafetten. Det första rekordet sattes 1983 av Jarmila Kratochvílová och det senaste 2025 av Armand Duplantis. Vissa mästerskap, som 1993, hade särskilt många rekord med fem stycken, medan andra upplagor som 1997, 2001, 2007 och 2013 inte hade några.

Vem är den idrottare som satt flest världsrekord under VM?

Den jamaicanske sprintern Usain Bolt har satt flest individuella världsrekord vid världsmästerskapen, med totalt fyra rekord. På andra plats kommer den amerikanske idrottaren Carl Lewis, som satte tre världsrekord. Det första världsrekordet under ett VM sattes av Jarmila Kratochvílová från Tjeckoslovakien, som sprang 400 meter på 47,99 sekunder 1983. Det senaste rekordet sattes 2025 av svensken Armand Duplantis i stavhopp. Jonathan Edwards är noterbar för att ha förbättrat sitt eget världsrekord två gånger under samma mästerskap. Världsrekorden har blivit mindre vanliga i takt med att tävlingens historia har expanderat.

Vad är skillnaden mellan VM och OS i friidrott och hur förhåller de sig till varandra?

Världsmästerskapen i friidrott och de Olympiska spelen representerar båda den högsta nivån av seniorinternationell utomhustävling i friidrott. Fram till 1980 fungerade OS som de inofficiella världsmästerskapen, och OS-mästarna ansågs som regerande världsmästare. Sedan starten på de separata världsmästerskapen 1983 är de två tävlingarna distinkta evenemang. VM arrangeras av World Athletics (tidigare IAAF) vartannat år på udda år, medan OS arrangeras av IOK vart fjärde år. VM anses vara ett av världens tre största sportevenemang tillsammans med OS och fotbolls-VM. World Athletics arrangerar också andra mästerskap som inte ingår i OS, som inomhus-VM, terräng-VM och halvmaraton-VM.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.