IK Viljan

Klubbens grundande och tidiga år

IK Viljan har sina rötter i föreningen IF Sport, som bildades den 27 maj 1914. Första årsmötet hölls tre månader senare. År 1919 gick IF Sport samman med IF Fram under det nya namnet IK Viljan. Den första tävling som den nya klubben arrangerade var en terränglöpning på Tosterön. Fotboll introducerades på programmet först 1928. Bandy hade kommit till klubben redan 1919, och 1928 tog man hem det första distriktsmärket i den sporten, vilket följdes av ytterligare sju distriktsmärken.

Klubbens hemmaarena, Vasavallen, invigdes av kung Gustaf V den 6 juni 1923 i samband med nationaldagsfirande, och då hölls friidrottstävlingar på platsen. Under 1920- och 1930-talen hade klubben framgångar i friidrott, då Kalle Österberg från IK Viljan var svensk rekordhållare i höjdhopp. År 1960 deltog långdistanslöparen Georg Flack från klubben i Finnkampen. Klubben nådde även det nationella seriesystemet i bordtennis 1964 och arrangerade bordtennisgalor under slutet av 1950-talet.

Bandyepoken och tidig fotboll

IK Viljan etablerade sig som en bandyklubb av rang. Säsongerna 1942 och 1943 spelade laget i Sveriges högsta division, allsvenskan. År 1948 gjorde två tidigare Viljanspelare, Gucko Jansson och Kalle Serrander, var sitt mål när Västerås SK vann SM-finalen i bandy. Klubben nådde åter allsvenskt kval 1950, men förlorade med 2-3 mot Tranås inför nästan 950 åskådare på Vasavallen, där Bosse Ed och Arne Söderberg stod för hemmalagets mål.

Fotbollen utvecklades parallellt. År 1955 fick klubben sin första ordentlige fotbollstränare, Gösta Eriksson. Drygt 800 personer såg en division 5-match mot Malmköpings IF samma år, en match som Bernt Jonsson senare beskrev som den bästa han kunde minnas. Perioden 1957 till 1958 innebar klubbens första sejour i division 3, men laget klarade inte att hålla sig kvar. Damverksamheten startade 1956 med bildandet av en damklubb, och 1971 gjorde damlaget entré i seriespel. Susanne Andersson blev historisk som den första målskytten i en 1-3-förlust mot Barva.

Samhällsengagemang och anläggningar

IK Viljan har lång tradition av att vara en central samhällsaktör i Strängnäs. Ett viktigt moment kom 1957 då klubben tog över arrangemanget av Strängnäs marknad från polisen. Marknaden hålls den andra lördagen i oktober varje år och lockade 2012 drygt 30 000 besökare. Intäkterna är en stor del av klubbens finansiering. Klubben förvärvade 1956 fastigheten Viljansgården på Västerviksgatan.

Arenautvecklingen har varit viktig. Vasavallen förblev klubbens huvudarena, och 1985 öppnades ett kansli bredvid den gamla träläktaren. För ungdomsfotbollen blev införskaffandet av Larslunda IP 1988 ett stort lyft. År 2010 togs en konstgräsplan på Vasavallen i bruk. Anläggningen Larslunda IP utvecklades ytterligare, och efter att omklädningsrummen brann ner den 1 april 2013 invigdes nya faciliteter där 2014 i samband med en stor ungdomscup.

Fotbollens modernare era och tränarroller

Fotbollen på herrsidan präglades länge av division 4. Efter att ha slutat tvåa fyra år i rad vann man till slut serien 2013 under tränarna Ronney Nyberg och Anders Pense och gick upp till division 3. Laget var obesegrat i 20 av 22 omgångar den säsongen. Det blev en treårig vistelse i trean med tre olika tränare innan nedflyttning 2016. Efter ytterligare en period i division 4 lyckades laget vinna serien 2019 under Anders Pense och avancerade åter till division 3 inför säsongen 2020.

Tränarbyten har varit frekventa. Christian Öhrn lämnade 2010 efter två andraplatser i rad, ersatt av Kjell Pettersson som i sin tur ledde laget till två andraplatser. Ronney Nyberg tog över 2013 och lyckades vinna division 4. I division 3 följde tränare som Anders Pense, Jesper Norberg och Johan Hansson. Semir Mehanovic tränade laget 2017 och 2018 med en tredje- och en andraplats. Kjell Silléns sejour 2019 varade bara två omgångar innan Anders Pense återvände.

Damfotbollens utveckling

Damfotbollen hade sin storhetstid på 1990-talet med en sejour i division 2 1997, men vistelsen där blev bara ettårig. Efter nedflyttning arbetade laget sig tillbaka. 2016 vann man division 3 Södermanland utan att förlora en match under tränaren Magnus Björk. Trots en stark höst säsongen 2017, då man under Johan Bennäs tog många poäng, åkte laget ur division 2 efter en förlust i sista omgången. Efter serieseger i division 3 2018 under Amine Bouatra och administrativa omläggningar i seriesystemet spelade laget i division 2 år 2019 under tränaren Kjell Pettersson. Säsongen 2018 hade tränats av Nina Staaf och Henrik Wieweg och slutade precis ovanför nedflyttningsstrecket, vilket ledde till en tvångsnedflyttning till division 3 som senare ändrades till en friplats tillbaka till division 2.

Internationella utbyten och stora evenemang

IK Viljan har haft ett omfattande internationellt utbyte, särskilt inom ungdomsfotbollen. År 1976 genomfördes den första utflykten till Ratzeburg i Tyskland, där juniorer deltog i en turnering ledd av Eddy Tegesjö och Moffen Ohlsson. Detta utbyte kom att fortsätta under många år, speciellt på junior- och veteransidan. 1969 reste herrlagets A-lag ända till Rumänien för ett träningsläger. Klubben har också haft förmånen att ta emot stora lag och landslag på Vasavallen.

År 1985 tränade det svenska fotbollslandslaget på arenan inför ett VM-kval mot Tyskland. Engelska Luton Town spelade 1988 och Queens Park Rangers 1991, båda med 4-0-seger. Flera landskamper har arrangerats, inklusive en juniorlandskamp 1981, en flicklandskamp mot Finland 1995 och en P15-landskamp 2002 som Sverige vann med 5-2. 2011 firade klubben då den Viljan-fostrade Sara Thunebro var lagkapten och vann VM-brons med det svenska damlandslaget.

Säsongshöjdare, cuper och publikrekord

IK Viljan har en rik historia av cuper och turneringsframgångar. ST-cupen, arrangerad av Södermanlands Fotbollsförbund, har vunnits flera gånger, första gången 1978 efter en 9-3-seger över IK City och tolfte gången 2013. TRT-cupen vanns två år i rad 1988 och 1989 med Johan Werner som tränare. Inför 100-årsjubileet 2014 arrangerade klubben en 100-årscup för damer med nio lag och en stor ungdomscup på Larslunda IP med 62 deltagande lag.

Klubbens eget medlemsblad, Viljansbladet, gavs ut första gången 1977. En annan viktig händelse var instiftandet av Bernt Jonssons minnesfond 2003, då Jonsson fyllde 75 år. Klubben bytte officiellt namn till IK Viljan Strängnäs år 2005 för att tydliggöra sin hemort. Publikrekord noterades i division 5 1981 då representationslaget vann 18 av 22 matcher, och 1983 lockade ett lokalderby mot Stallarholmen cirka 800 åskådare.

Upp- och nedflyttningar samt bandyns slut

Fotbollslaget har genomgått flera seriespelcykler. Andra uppflyttningen till division 3 skedde 1984 under tränaren Hasse Karlsson, där Urban Sjöström gjorde två mål i en avgörande match. Laget klarade kontraktet 1985 efter en stor seger mot Hanviken. Efter fem säsonger åkte laget ur division 3 1989. En återkomst 1991 följdes av omedelbar nedflyttning. 1993 sparkades laget ner i division 5, ett år då tränaren Benny Nordlund fick sparken, en historisk händelse i klubben.

Bandyverksamheten fick ett abrupt slut. Trots att laget klarade sig kvar i division 2 2004 tvingades IK Viljan i november samma år dra sig ur serien på grund av spelarbrist, exakt 90 år efter klubbens bildande. Det markerade slutet på en era. Klubben har firat flera jubileer. 1994 firades 80 år med en manifestation på Vasavallen, även om festen dämpades av en förlust mot Aspö IF. Höjdpunkten var 100-årsjubileet 2014, som också inkluderade en planerad landskamp på Vasavallen, den tredje landskampen på arenan i klubbens historia.

Vanliga frågor om IK Viljan

När och hur bildades IK Viljan?

IK Viljan har sitt ursprung i föreningen IF Sport, som bildades den 27 maj 1914. Första årsmötet hölls tre månader senare. År 1919 gick IF Sport samman med IF Fram och den nya föreningen fick namnet IK Viljan. Den första tävlingen som arrangerades under det nya namnet var en terränglöpning på Tosterön i Strängnäs.

Har IK Viljan spelat i högsta serien i någon sport?

Ja, IK Viljans bandylag spelade i Sveriges högsta division, allsvenskan, under två säsonger. Det var säsongerna 1942 och 1943 som laget befann sig på den högsta nationella nivån. I fotboll har herrlaget nått division 3, som är den tredje högsta serien i Sverige, vid flera tillfällen, bland annat 1957-1958, 1984, 1991 och 2014. Damlaget har spelat i division 2, som var en nationell serie, senast 1997.

Vad är Strängnäs marknad och vad har IK Viljan med den att göra?

Strängnäs marknad är en årlig marknad som hålls den andra lördagen i oktober. Arrangemanget togs över av IK Viljan från polisen år 1957 och klubben har sedan dess varit ansvarig för dess genomförande. Marknaden är en mycket viktig inkomstkälla för klubben. År 2012 uppskattades antalet besökare till drygt 30 000 personer.

Vilken arena är IK Viljans hemmaplan och vilka stora evenemang har hänt där?

Klubbens främsta hemmaarena är Vasavallen i Strängnäs. Arenan invigdes den 6 juni 1923 av kung Gustaf V. Där har inte bara klubblag spelat, utan arenan har också varit värd för landskamper, träningsläger för svenska landslaget och vänskapsmatcher mot engelska proffslag som Luton Town och Queens Park Rangers. En historisk bandykvalmatch 1950 lockade nära 950 åskådare. År 1983 lockade ett lokalderby mellan Stallarholmen och IK Viljan cirka 800 åskådare till Vikingavallen.

Vilka är några kända personer som har varit knutna till IK Viljan?

Klubben har fostrat flera idrottare som nått nationell och internationell nivå. I bandy gjorde Gucko Jansson och Kalle Serrander mål i en SM-final efter sina år i Viljan. I fotboll var Sara Thunebro, VM-bronsmedaljör och lagkapten för Sveriges damlandslag 2011, en produkt av klubben. Friidrottaren Kalle Österberg var svensk rekordhållare i höjdhopp under sin tid i IK Viljan. Stefan Johansson, känd som Nutte, blev ordförande i Södermanlands Fotbollsförbund 1998.

När firade IK Viljan 100 år och hur firades det?

IK Viljan Strängnäs firade 100 år som förening år 2014. Jubileet firades med flera evenemang. I januari arrangerades en 100-årscup för damer med nio deltagande lag. Den 9-10 augusti hölls en stor ungdomscup på Larslunda IP med 62 lag, vilket också var invigningen av de nya faciliteterna på anläggningen. Ytterligare en landskamp på Vasavallen var också planerad som en del av firandet, vilket skulle bli den tredje landskampen på arenan.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.