Elitloppet

Tävlingsupplägg och kvalificering

Elitloppet är ett inbjudningslopp där arrangören varje år bjuder in 16 hästar som utmärkt sig internationellt. För att nå final måste hästarna först tävla i ett av två kvalheat. De fyra bäst placerade hästarna i varje kvalheat går vidare till finalen, som körs några timmar senare samma dag. Placeringen i kvalheatet avgör i vilken ordning tränarna får välja startspår inför finalen, där bäst placering ger förtur. Sedan 1965 travas samtliga tre lopp över sprinterdistansen 1 609 meter med autostart, det vill säga med bilstart.

Vinnare av vissa utvalda internationella lopp blir direktkvalificerade till Elitloppet. En regeländring infördes 2018 som innebär att en kusk endast får köra en häst i ett kvalheat. Samma kusk måste köra hästen i både kval och final. Tidigare kunde en kusk köra i båda kvalheaten och sedan välja vilken häst han skulle köra i finalen. Ägare, tränare, skötare och uppfödare kan fortfarande ha flera hästar med i tävlingen. Mellan åren 1963 och 1985 kördes ett tröstlopp, Elitloppet Consolation, för hästar som deltagit i försöken men inte kvalat in till finalen.

Historisk utveckling och formatförändringar

Den första upplagan av Elitloppet kördes 1952 under namnet Solvallas Jubileumslopp för att fira banans 25-årsjubileum. Den västtyska hästen Permit segrade före svenska Frances Bulwark. Året därpå fick tävlingen namnet Internationellt Elitlopp och det svenska stoet Frances Bulwark vann med Sören Nordin i sulkyn. Under de första åren dominerade svenska hästar, men på 1960-talet kom franska stjärnor som den kända Roquépine, som vann två år i rad. På 1970-talet återkom svensk framgång med segrar för Dart Hanover 1972 och den populäre Ego Boy 1973, där ett skiljeheat krävdes för att separera Ego Boy och den amerikanska favoriten Flower Child.

Distansen och tävlingsformatet har varierat genom åren. Mellan 1952 och 1958 samt 1962 till 1964 var distansen 1 600 meter. Åren 1959 till 1961 kördes loppet över långdistans, först 3 200 meter 1959 och sedan 2 700 meter 1960 och 1961. Startmetoden byttes från voltstart till autostart 1962. Från 1952 till 1958 och 1973 avgjordes Elitloppet genom två heat följt av ett skiljeheat om inte samma häst vann båda. Sedan 1962, med undantag för 1973, har formatet med två kvalheat och en final använts. Antalet hästar i kvalheaten har varierat, men finalen har alltid haft åtta deltagare.

Förstapriset har ökat kraftigt från 30 000 kronor under de första fyra upplagorna till 5 miljoner kronor från och med 2022, vilket gör Elitloppet till världens mest penningstinna sulkylopp. Den totala prissumman för 2022 var 11,35 miljoner kronor. Tävlingen har varit en del av den europeiska grand circuit-travningen och ingår nu i dess efterföljare, UET Masters Series, vilket understryker dess internationella status. Denna utveckling från en lokal jubileumstävling till en global sportfest speglar loppets ökande betydelse.

Stora segrare och märkliga rekord

Nio hästar har vunnit Elitloppet två gånger. Dessa är Timoko, Varenne, Copiad, Mack Lobell, Idéal du Gazeau, Timothy T., Eileen Eden, Roquépine och Gelinotte. Timoko är ovanlig genom att ha vunnit med över två års mellanrum, 2014 och 2017. Italienske Varenne, som anses vara en av tidernas största travare, vann både 2001 och 2002 och satte i finalen 2002 ett nytt världsrekord på 1.10,2 för engelska milen runt tre svängar. Den franske hästen Horsy Dream noterade 2024 en segertid på 1.08,0, ett rekord som slogs 2026 när Allegiant, med Örjan Kihlström i sulkyn, travade på världsrekordtiden 1.07,1. Tidigare rekord inkluderar Nuncios 1.09,2 från 2016 och Timokos 1.09,0 från 2017, som tangerades av Ringostarr Treb 2018.

Kusken Stig H. Johansson har den största framgången i Elitloppets historia med sex segrar (1984, 1987, 1989, 1991, 1997, 2000). Han deltog även i 28 upplagor av loppet och tog sig till final 24 av dessa gånger. Örjan Kihlström har fem segrar, inklusive den rekordstarka 2026. Han blev 2016 den första svenska kusken att vinna två år i rad med olika hästar, Magic Tonight 2015 och Nuncio 2016. Johannes Frömming har fyra segrar medan Léopold Verroken och Björn Goop har tre vardera. Charlie Mills är den kusk med högst segerprocent, då han vann båda de upplagor han deltog i, 1956 och 1957.

Hästen Xanthe deltog flest gånger, sju år i rad mellan 1965 och 1971, med en femteplats i finalen 1966 som bästa resultat och en vinst i Elitloppet Consolation 1971. Tre hästar har tävlat i fem Elitloppsfinaler i rad: Nealy Lobell (1988-1992), franske Timoko (2013-2017) och Propulsion (2016-2020). Spring Erom är den äldsta debutanten någonsin, då han deltog för första gången 2017 vid 12 års ålder. Några avelshingstar har fått minst två avkommor som vunnit, som Quick Pay, Andover Hall och Speedy Crown, medan Timoko är den enda hittills som både vunnit själv och blivit far till en segrare, Etonnant.

Kontroverser och dopingfall

Elitloppet har drabbats av flera uppmärksammade doping- och regelöverträdelser. I 2006 års upplaga diskvalificerades både förstamålade franske Jag de Bellouet och tvåan Lets Go efter positiva dopningstest för diclofenac respektive etacrynic acid. Segern tillföll därför svenske Conny Nobell. Även 2016 års trea, Un Mec d'Héripré, fälldes för dopning med kobolt. Dessa händelser beskrevs av dåvarande generalsekreteraren i Svensk Travsport som en tragedi för tävlingen.

En stor skandal utlöstes 2020 kring hästen Propulsion. Efter hans seger det året uppdagades att han hade nervsnittats innan import till Sverige 2015, vilket är förbjudet enligt svenska regler. Alla hans 45 starter i Sverige, inklusive segern i Elitloppet 2020, ogiltigförklarades och prispengar återkrävdes. Undersökningen visade att exportcertifikatet från USA angav nervsnittningen, men detta hade inte uppmärksammats av Svensk Travsport vid importen. Propulsions tränare Daniel Redén ansågs vara strikt ansvarig men bedömdes inte ha brutit mot reglerna med avsikt. Ärendet lämnades till disciplinnämnden för eventuella påföljder.

Elitloppshelgen och övriga tävlingar

Elitloppet är höjdpunkten under en hel travgala som kallas Elitloppshelgen, som arrangeras sista helgen i maj. Under lördag och söndag sista helgen i maj arrangeras tävlingar på Solvalla som lockar ett stort publikantal, över 53 000 besökare noterades 2008. Under helgen spelas bland annat V75 och V85-finaler, vilket gör evenemanget till ett av Sveriges absolut största sportevenemang. Flera andra prestigefyllda lopp ingår i programmet under helgen. Dessa inkluderar Harper Hanovers Lopp, Sweden Cup, Speedrace, Elitkampen, Fyraåringseliten, Treåringseliten, Fyraåringseliten för ston, Lady Snärts Lopp, Lärlingseliten och Montéeliten. Denna samling av topptävlingar lockar inte bara storpublik utan även de bästa hästarna, tränarna och kuskarna från hela världen till Stockholm.

Internationell prägel och nationsstatistik

Elitloppet har en stark internationell karaktär med deltagare och segrare från många länder. Enligt svensk statistik ligger Frankrike och Sverige i topp med 25 segrar vardera. Italiens travare har vunnit tio gånger, följt av Tyskland (inklusive Västtyskland) med fem segrar. USA har tre segrar medan Norge och Kanada har två vardera. Denna nationsfördelning speglar tävlingens status som en världscup inom travsporten. Tävlingen har varit en del av den europeiska grand circuit-travningen och ingår nu i dess efterföljare, UET Masters Series. Den internationella dragningskraften har varit tydlig sedan 1960-talet då franska hästar började dominera, och har fortsatt med stjärnor från hela världen som den italienska legenden Varenne och amerikanska Mack Lobell som vann 1988 och 1990. Segrarna från olika nationer visar på tävlingens globala attraktionskraft och höga standard.

Vanliga frågor om Elitloppet

När och var körs Elitloppet och hur många besöker det?

Elitloppet avgörs alltid sista söndagen i maj på Solvalla travbana i Stockholm. Tävlingen har hållits här sedan den första upplagan 1952. Evenemanget är en del av en helg med trav som kallas Elitloppshelgen, där det även körs lopp på lördagen. Helgen lockar ett stort antal besökare, med över 53 000 personer som besökte Solvalla under de två dagarna 2008. Detta gör Elitloppshelgen till ett av Sveriges största sportevenemang.

Hur kvalificerar sig hästar till Elitloppet och hur går tävlingen till?

Elitloppet är ett inbjudningslopp där arrangören bjuder in 16 hästar baserat på deras internationella meriter. Vinnare av vissa utvalda stora lopp blir direktkvalificerade. De 16 inbjudna hästarna delas sedan in i två kvalheat. De fyra bäst placerade i varje kvalheat går vidare till finalen som körs 2-3 timmar senare samma dag. Alla lopp travas över 1 609 meter med autostart. Tidigare fanns ett tröstlopp, Elitloppet Consolation, som kördes mellan 1963 och 1985 för hästar som inte kvalade in till finalen.

Vilken kusk har vunnit Elitloppet flest gånger och vilka är andra framgångsrika kuskar?

Stig H. Johansson är den mest framgångsrika kusken i Elitloppets historia med totalt sex segrar. Han vann åren 1984, 1987, 1989, 1991, 1997 och 2000. Han deltog också i 28 upplagor av loppet och tog sig till final 24 gånger. Örjan Kihlström ligger på andra plats med fem segrar, inklusive en från 2026. Johannes Frömming har fyra segrar medan Léopold Verroken och Björn Goop har tre vardera. Charlie Mills är notabel med hundra procent segerprocent, då han vann båda de upplagor han deltog i, 1956 och 1957.

Vilka hästar har vunnit Elitloppet flest gånger och vilka är några historiska segrare?

Nio hästar har vunnit Elitloppet två gånger. Dessa är Timoko (2014, 2017), Varenne (2001, 2002), Copiad (1994, 1995), Mack Lobell (1988, 1990), Idéal du Gazeau (1980, 1982), Timothy T. (1974, 1975), Eileen Eden (1968, 1970), Roquépine (1966, 1967) och Gelinotte (1956, 1957). Ingen häst har vunnit mer än två gånger. Historiska segrare inkluderar den första vinnaren Permit från Västtyskland 1952, den populäre svenske Ego Boy 1973 och den italienska superhästen Varenne som satte världsrekord 2002.

Vad är rekordtiden i Elitloppets final och hur har den utvecklats?

Den snabbaste segertiden i en Elitloppsfinal är 1.07,1, noterad av Allegiant med Örjan Kihlström i sulkyn 2026. Detta slog det tidigare rekordet på 1.08,0 som sattes av den franska hästen Horsy Dream 2024. Rekordet har förbättrats flera gånger under 2000-talet. Varenne satte 2002 ett världsrekord på 1.10,2. Nuncio slog 2016 rekordet med tiden 1.09,2, vilket Timoko förbättrade till 1.09,0 2017. Ringostarr Treb tangerade Timokos rekord 2018 innan Don Fanucci Zet slog det 2021 med 1.08,9. För distansen med voltstart (1952-1958) är rekordet 1.16,7 av Gelinotte 1956.

Har det förekommit dopingskandaler eller andra kontroverser i Elitloppet?

Ja, det har varit flera uppmärksammade fall. I 2006 års lopp diskvalificerades både ettan Jag de Bellouet och tvåan Lets Go för dopning med diclofenac respektive etacrynic acid, vilket gjorde Conny Nobell till segrare. 2016 fälldes trean Un Mec d'Héripré för dopning med kobolt. 2020 uppdagades att segraren Propulsion inte varit startberättigad i Sverige eftersom han var nervsnittad, vilket är förbjudet. Hans seger ogiltigförklarades och alla hans 45 svenska starter och prispengar ströks. Undersökningen visade att felet låg hos myndigheten som missade informationen i exportcertifikatet.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.