Travsport
Travsport är en hästkapplöpningsgren där hästar tävlar i gångarten trav, vanligtvis med en kusk sittande i en lätt tvåhjulig vagn som kallas sulky. Sporten har organiserade rötter från 1800-talet och är idag stor i länder som Sverige, Frankrike och USA. Utöver det vanliga travet med sulky ingår även monté, där ryttaren sitter direkt på hästen, och i vissa länder tävlingar för passgångare. Sporten utövas på ovala banor och omfattar även tävlingar för olika hästraser som varmblod och kallblod.
Sportens karaktär och historia
Travsporten kännetecknas av att hästarna ska använda gångarten rent trav under tävling, även om vissa länder tillåter några galoppsteg. De tävlande ekipagen består av en häst och en kusk som sitter i en sulky. Sportens organiserade rötter går tillbaka till 1800-talet, då de första travtävlingarna etablerades i länder som Frankrike och USA. Idag är trav en stor sport i många delar av världen, inklusive Skandinavien, Nordamerika, Frankrike, Italien, Tyskland, Australien och Nya Zeeland. Utöver det traditionella travet med sulky ingår även monté, det vill säga travridning, som en del av sporten. Montén har sitt ursprung i Frankrike och introducerades i Sverige i större skala 2004.
Trav runt om i världen
De tre största travländerna i världen är Frankrike, Sverige och USA. I USA finns över 70 större travbanor, och en stor skillnad mot Europa är att cirka tre fjärdedelar av alla lopp där avgörs med passgångare, medan i Sverige i princip alla lopp körs med diagonaltrav. I övriga Europa är trav etablerat i länder som Norge, Danmark, Finland, Belgien, Nederländerna, Tyskland och Italien, även om sporten i Italien har varit på nedgång. Även på Malta och Mallorca finns travbanor. I Norden arrangeras sedan 1978 Nordiskt mästerskap för kallblod, som sedan 2006 har hållits på travbanan i Skogsbacka i Åbo.
Den svenska travscenen är omfattande med 33 travbanor runtom i landet, från Boden i norr till Malmö i söder. Några av de mest kända banorna är Solvalla i Stockholm, Åbytravet utanför Göteborg, Bergsåker, Axevalla travbana och Jägersro i Malmö. Sverige arrangerar flera årliga storlopp som anses vara de främsta i landet, däribland Elitloppet, Olympiatravet, Hugo Åbergs Memorial, Åby Stora Pris och Sundsvall Open Trot. Dessutom körs viktiga årgångslopp för yngre hästar, som Kriteriet, Derbyt och Breeders' Crown.
Hästar och raser inom travet
Flera olika hästraser används inom travsporten. De vanligaste varmblodsraserna är den Amerikanska travaren och den Franska travaren. Andra raser inkluderar Orlovtravare, Rysk travare och olika typer av kallblodstravare. Inom ponnytrav används raser som Gotlandsruss, Welshponny och Shetlandsponny. Reglerna för tävlingsålder varierar mellan dessa grupper. Varmblodiga travare får börja tävla från två års ålder. Ston får tävla till och med det år de fyller tio, medan hingstar och valacker får tävla till och med det år de fyller fjorton. Kallblodstravare har en längre karriär och får tävla till och med det år de fyller 15. Ponnyer har egna regler där de kan kvala från tre års ålder.
Hästarna tjänar prispengar baserat på sina prestationer, vilket också påverkar deras startprissumma. En högre startprissumma indikerar vanligtvis en bättre häst, som då får starta i högre divisioner. Hästar som inte har tjänat några pengar startar i så kallade Noll-lopp. Innan en häst får tävla i totalisatorlopp måste den genomföra ett godkänt kvallopp för att bevisa att den är redo för tävling.
Tävlingsregler och format
Förutsättningarna för varje travlopp anges i en proposition. Den specificerar detaljer som distans, startmetod, startprissummor samt hästarnas ålder och kön. Till skillnad från galoppen används inget handicapsystem med vikter. Istället jämnas förutsättningarna ut genom att hästar som sprungit in mycket pengar får starta med tillägg, eller genom att loppen begränsas till hästar inom ett visst intjäningsintervall. De flesta lopp är öppna för anmälan, men vissa prestigefyllda lopp som Elitloppet är inbjudningslopp.
Distanserna på travloppen varierar. Grunddistanser är 1 640 meter, 2 140 meter, 2 640 meter och 3 140 meter. I ponnytrav körs även 1 140 meter. Vissa större lopp, som Elitloppet, körs över 1 609 meter, vilket är en engelsk mil. De flesta travbanor i Sverige mäter 1 000 meter i omkrets, men det finns även kortare banor på 800 meter, som i Åmål och Karlshamn, där andra distanser används. Ytterligare en variant är supersprinterdistansen på 1 140 meter, medan riktiga uthållighetsprov är lopp över 4 000 meter.
Startmetoder och tävlingsutrustning
Det finns i huvudsak två startmetoder inom travsporten: autostart och voltstart. Autostart, även kallad bilstart, utförs med en speciell startbil med ut- och infällbara vingar. Upp till tolv hästar kan starta, där de åtta främsta placeras i ett led bakom bilen och de övriga fyra i ett andra led. Startbilen accelererar till startplatsen, släpper fältet och kör sedan undan. Voltstart innebär att hästarna voltar i högervarv innan start. En volt innehåller högst fem hästar, och ett lopp kan ha högst tolv startande. Hästarna i den andra volten kan få en viss fördel genom att vända upp tidigare mot startlinjen, ett så kallat springspår. Vid voltstart kan tillägg ges, vanligtvis i 20-metersintervaller, till hästar som har tjänat mer pengar.
Kusken sitter under loppen i en sulky, en lätt tvåhjulig vagn med cykelhjul. Kusken bär en lätt piska som främst används för att signalera till hästen genom att knacka eller slå mot sulkyn, och det finns strikta regler för dess användning. I vissa länder, som Norge, är piskor förbjudna. För träning används en tyngre och stabilare vagn som kallas jog cart.
Passgång och monté som specialformer
En viktig variant av trav är passgång, där hästen lyfter fötterna på samma sida samtidigt. Tävlingar för passgångare är vanliga i Nordamerika, där de utgör majoriteten av alla travlopp. För att säkerställa gångarten länkar man ofta ihop hästens ben på samma sida med remmar. I Sverige förekommer inte lopp för passgångare, främst på grund av strängare djurskyddslagstiftning. Den mest vinstrika amerikanska standardhästen någonsin är passgångaren Foiled Again, som sprang in över 7,6 miljoner dollar. Monté, eller travridning, är den form av travsport där ryttaren sitter direkt på hästen istället för att köra sulky. Denna gren har lång tradition i Frankrike och blev en mer etablerad del av den svenska travsporten efter 2004, när totalisatortillstånd beviljades för sådana tävlingar. Montétävlingar genomförs i princip på samma sätt som vanliga travlopp, men med ryttare istället för kusk.
Internationella storlopp och mästerskap
Världen har flera prestigefyllda internationella travlopp. I Frankrike anordnas varje år i slutet av januari Prix d'Amérique på Vincennesbanan utanför Paris. Loppet körs över 2 700 meter och anses vara världens största långdistanslopp i trav. Flera svenska hästar har vunnit detta lopp, bland andra Queen L, Ina Scot, Gigant Neo, Maharajah och Readly Express. I USA körs årligen Hambletonian Stakes, ett lopp för treåringar som räknas som ett av världens största treåringslopp. I Sverige är Elitloppet på Solvalla det kanske mest kända internationella loppet. Andra betydande svenska lopp inkluderar Olympiatravet, Hugo Åbergs Memorial, Åby Stora Pris och Sundsvall Open Trot. För de yngre hästarna arrangeras årgångslopp som Svenskt travkriterium för treåringar och Svenskt Derby för fyraåringar. Även kallblod har en plats i den svenska travsporten och tävlar i egna lopp inom både V65 och V75.
Vanliga frågor om Travsport
Vad är skillnaden mellan trav och passgång?
Skillnaden ligger i hästens gångart. I rent trav rör hästen sina ben i diagonala par, det vill säga höger framben och vänster bakben lyfts samtidigt, sedan vänster framben och höger bakben. I passgång lyfts benen på samma sida samtidigt, alltså höger fram och höger bak tillsammans. Passgång är vanligare i Nordamerika, medan rent trav dominerar i Europa och Sverige. Passgångare är ofta snabbare och mindre benägna att bryta gångarten, vilket är en fördel för spelare. I Nordamerika utgör lopp för passgångare cirka 80 till 90 procent av alla travlopp.
Hur fungerar startmetoderna autostart och voltstart?
Autostart, eller bilstart, går till med en specialbyggd startbil som har vingar. Hästarna samlas bakom bilen, som sedan kör i jämn fart fram till startlinjen innan den släpper fältet och kör undan. Upp till tolv hästar kan starta, där de åtta första är i främre ledet. Voltstart innebär att hästarna voltar, det vill säga går i cirklar, innan start. De styrs av en huvudstarter som ger kommandon, och när kommandot 'kör' ges ska alla hästarna vara på sina startspår. En volt har högst fem hästar, och ett lopp kan ha högst tolv startande, uppdelade i två volter. Hästarna i den andra volten kan få en liten fördel genom ett så kallat springspår. Vid voltstart kan tillägg ges i 20-metersintervaller till hästar som tjänat mer pengar.
Vilka är de största travloppen i Sverige?
De största och mest prestigefyllda årliga travloppen i Sverige är Elitloppet, Olympiatravet, Hugo Åbergs Memorial, Åby Stora Pris och Sundsvall Open Trot. Utöver dessa finns viktiga årgångslopp för yngre hästar, såsom Kriteriet för treåringar, Derbyt för fyraåringar, samt E3-loppen, Breeders' Crown, Drottning Silvias Pokal, Konung Gustaf V:s Pokal och Sprintermästaren. Även kallblod har egna storlopp inom ramen för V65 och V75. Många av dessa lopp, som Elitloppet, är inbjudningslopp där endast utvalda hästar får delta.
Vad är monté inom travsport?
Monté är en form av travsport där man rider hästen direkt i sadel istället för att köra den med sulky. Tävlingarna går i övrigt till på samma sätt som vanliga travlopp. Grenen har sitt ursprung i Frankrike, där den funnits i 200 år. I Sverige började montétävlingar i större skala 2004, när totalisatortillstånd beviljades för denna typ av lopp. Monté är alltså en integrerad del av den moderna travsporten. Tävlingar i monté är en del av travsportens utveckling och arrangeras på samma ovala banor som övriga travlopp.
Vilka hästraser används i travsport?
Flera olika raser används. De främsta varmblodsraserna för trav är den Amerikanska travaren (Standardbred) och den Franska travaren. Andra raser inkluderar Orlovtravare och Rysk travare. Inom kallblodstrav används särskilda kallblodsraser. I ponnytrav, som har egna regler, används raser som Gotlandsruss, Welshponny och Shetlandsponny. Raser som Standardbreden har avlats fram för snabbhet och uthållighet i specifika gångarter. Standardbredens namn kommer från att hästar tidigt måste kunna trava eller passgånga en engelsk mil inom en standardtid för att bli registrerade.
Hur många travbanor finns det i Sverige och vilka är de mest kända?
Det finns totalt 33 travbanor i Sverige, spridda från Boden i norr till Malmö i söder. Några av de största och mest kända banorna är Solvalla i Stockholm, Åbytravet utanför Göteborg, Bergsåker, Axevalla travbana och Jägersro i Malmö. Dessa banor är arenor för många av landets största travlopp och har en omfattande tävlingskalender året runt. Solvalla arrangerar till exempel Elitloppet i maj varje år, medan Jägersro är värd för lopp som Svenskt Derby och Hugo Åbergs Memorial. Även mindre orter som Åmål och Karlshamn har travbanor, men dessa mäter ofta bara 800 meter i omkrets.
Spel om pengar är för personer som fyllt 18 år. Spelar du för mycket kan du få stöd hos Stödlinjen, 020-81 91 00, och stänga av dig från spel hos alla licensierade bolag via Spelpaus.se.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.
