Folkoperan
Folkoperan är ett operahus i Stockholm som grundades 1976 av Claes Fellbom, Kerstin Nerbe och Krister Fagerström. Sedan 1984 har man sin scen i den ombyggda biografen Ricardo på Hornsgatan 72 på Södermalm. Folkoperan är känd för att spela nära publiken i en intim salong och för att alltid sjunga på svenska, med målet att göra operakonsten begriplig och levande. Verksamheten är en viktig arbetsplats för frilansande sångare och musiker.
Grundande och idé
Folkoperan grundades år 1976 av regissören Claes Fellbom, kompositören Kerstin Nerbe och Krister Fagerström. Under de första sjutton åren fram till 1993 verkade man som en fri musikteatergrupp. Därefter har Folkoperan arbetat som en institutionsteater. Organisationen är strukturerad som ett aktiebolag där Stiftelsen Folkoperan är ensam ägare och även fungerar som ett ekonomiskt råd. Från starten har Folkoperan haft ett tydligt konstnärligt uppdrag att förnya operakonsten och sätta skådespelet i centrum. Ett viktigt mål är att kommunicera direkt med publiken och skapa opera som är begriplig. Därför sjunger man konsekvent alla föreställningar på svenska. Folkoperan betraktas som en viktig scen för frilansande operasångare och musiker, vilket gör den till en ovanlig arbetsplats inom den svenska musikvärlden.
Huset på Hornsgatan
Sedan 1984 har Folkoperan sitt hem i den ombyggda biografen Ricardo på Hornsgatan 72 i Stockholm. Byggnaden, som ursprungligen hette Rio och senare Garbio, invigdes redan 1928. Den ritades av arkitektfirman Höög & Morssing i en elegant 1920-talsklassicism och uppfördes av biografägaren och byggmästaren John A. Bergendahl. Huset byggdes på platsen för den tidigare Maria saluhall. I sin ursprungliga form var det en av Stockholms största biografer med hela 1002 sittplatser. Efter ombyggnaden till operahus består salongen av parkett och balkong och rymmer nu 589 platser. Den lilla och intima salongen är karaktäristisk för Folkoperan, där det inte finns något orkesterdike mellan publiken och scenen. Innan man flyttade in på Hornsgatan höll Folkoperan till i lokaler på Roslagsgatan 14 mellan 1980 och 1984.
Konstnärlig profil och repertoar
Folkoperans konstnärliga profil präglas av en vilja att ständigt förnya genren. Man spelar framförallt de stora klassiska operaverken, men har också en stark satsning på nyskrivna operor och opera skapad speciellt för barn. Genom åren har Folkoperan etablerat sig som en motpol till Kungliga Operan, uppskattad för sina okonventionella och nära produktioner. Repertoaren är bred och omfattar allt från barockopera till samtida verk. Ett återkommande inslag är barnoperor, ofta som bearbetningar av klassiker, till exempel Lilla trollflöjten eller Lilla Carmen. Folkoperan har också en tradition av att sätta upp gestaltade romansprogram, som När kvinnans lott var att vänta och drömma från 1977 och Kyssande vind från 1979. Verksamheten finansieras bland annat med årliga bidrag från Statens kulturråd, Stockholms läns landsting och Stockholms stad.
Tidiga produktioner och 1980-talet
Redan under 1970-talet, direkt efter grundandet, satte Folkoperan upp en rad produktioner. Bland de tidiga verken fanns Sångläraren av Pergolesi 1976 och Advokaten Pathelin av Jacopo Foroni 1977. Samma år spelades också Tango för tre av Anthony Hopkins och Mediet av Gian Carlo Menotti, båda i regi av Claes Fellbom. Ytterligare produktioner detta decennium var Sköna Galatea 1978 och barnoperan Hans och Greta. Under 1980-talet etablerades en repertoar med klassiker som Madama Butterfly 1981, Carmen 1982 och Aida 1985, ofta i regi av grundaren Claes Fellbom. Man inledde också en stark barnoperalinje med verk som Det finns ingen krokodil under min säng 1984 och Mumien vaknar 1985. Andra betydande uppsättningar under decenniet var Lionardo av Lars Johan Werle 1988 och Turandot 1988 i samregi av Fellbom och Chiang Ching. Barberaren i Sevilla 1989, regisserad av Lars Rudolfsson, blev också en framgång.
1990-talet och millennieskiftet
1990-talet präglades av fortsatt bredd med verk som Simson och Delila 1991, Don Carlos 1992 och Läderlappen 1992. Man återvände till Puccinis Turandot 1993, återigen med samregi av Fellbom och Chiang Ching. Decenniet innehöll också samtida operor som Oidipus av Qu Xiao-Song 1993 och Hemsöborna av Georg Riedel 1994. Ytterligare klassiker som Otello 1995 och Don Giovanni 1996, den senare i regi av Peter Stormare, satte sin prägel på repertoaren. Kärleken till de tre apelsinerna 1997 och Figaros bröllop 1998 var andra höjdpunkter. Mot millennieskiftet spelades La Bohème 1999 och den samtida Drakdödaren 1999. Under tidigt 2000-tal fortsatte den mångsidiga profilen med La traviata 2000 och nyskrivna verk som Stjärndamm 2000. Jubileumsoperan Jeppe/Den grymma komedin av Sven-David Sandström sattes upp 2001. Andra betydande produktioner var Così fan tutte 2002, Rhenguldet 2002 och Tosca 2003.
Mitten av 2000-talet till 2010-talet
Mitten av 2000-talet såg produktioner som Orfeus i underjorden 2004, Romeo och Julia 2005 och Den bergtagna 2005. Barockoperan Fedra av Rameau sattes upp 2005, och samma år kom barnversionen Fedra och odjuret. Ytterligare klassiker som Rigoletto 2006 och Don Giovanni 2006 spelades. Nyskrivna verk som Zarah av Anders Nilsson 2007 och Shit också 2007, en barnopera av Fredrik Österling, visade på en bred repertoar. Senare under decenniet kom Glada änkan 2008 i regi av Suzanne Osten och Friskytten 2008 regisserad av Linus Fellbom. 2010-talet inleddes med Faust 2010 och Silversjön av Kurt Weill samma år. Decenniet innehöll stora klassiker som Madama Butterfly 2011, Figaros bröllop 2011 och Maskeradbalen 2012. Man utforskade också barock med Julius Caesar 2012 och Bachs Matteuspassionen 2014. Experimentella produktioner som Ligetiland 2016 och Satyagraha av Philip Glass 2016 stod sida vid sida med Carmen Moves 2016 och Mozarts Requiem 2016.
Senare produktioner och samarbeten
Under senare delen av 2010-talet sattes Turandot upp igen 2017 och Förklädd gud av Lars-Erik Larsson spelades samma år. 2018 kom Don Quijote och Salieri vs Mozart, den senare regisserad av Tobias Theorell. Samproduktioner blev allt vanligare, som med Kulturhuset Stadsteatern för Tolvskillingsoperan 2019 och Skapelsen 2019. Den internationella samproduktionen Usher 2019 gjordes med scener som Staatsoper Unter den Linden i Berlin. Under 2020-talet har man fortsatt med ambitiösa verk som Tristan och Isolde 2020 och den samtida barnoperan Coraline 2020, en samproduktion med Royal Opera House Covent Garden. Don Carlos återvände 2021 och Dichterliebe av Christian Jost spelades samma år. 2022 sattes Norma upp, liksom den nyskrivna Ålevangeliet i samarbete med Riksteatern. Così fan tutte återkom 2022 i samproduktion med Uppsala stadsteater. 2023 innehöll en mångfald av verk, från Askungen av Rossini till The Turn of the Screw av Benjamin Britten. Planerad för 2024 är operetten Hotell Vita hästen i regi av Staffan Valdemar Holm.
Regissörer och ledning
Folkoperan har genom åren samarbetat med ett stort antal regissörer, både etablerade och nya. Grundaren Claes Fellbom har varit en mycket produktiv regissör för huset med ett stort antal produktioner från starten 1976 och långt framåt, till exempel Jeppe/Den grymma komedin 2001 och Kärleksdrycken 2011. Andra återkommande regissörer är Staffan Valdemar Holm, Mira Bartov och Mellika Melouani Melani. Under senare år har också konstnärliga chefen Tobias Theorell regisserat flera produktioner, som Salieri vs Mozart 2018 och Dichterliebe 2021. Folkoperans nuvarande ledning består av verkställande direktör Monica Fredriksson, konstnärlig chef Tobias Theorell och musikalisk ledare samt chefsdirigent Henrik Schaefer. Denna ledning har ansvaret för att driva verksamheten i enlighet med dess ursprungliga idé om folklig och tillgänglig opera. Folkoperan driver också ett omfattande samarbete med andra scener både nationellt och internationellt, vilket har blivit en allt viktigare del av verksamheten.
Vanliga frågor om Folkoperan
Vad är Folkoperan och var ligger den?
Folkoperan är ett operahus i Stockholm som grundades 1976. Sedan 1984 har det sin fasta scen i den ombyggda biografen Ricardo på Hornsgatan 72 på Södermalm i Stockholm. Byggnaden ritades ursprungligen 1928 av arkitekterna Höög & Morssing. Salongen är intim och rymmer 589 platser, utan något orkesterdike mellan publik och scen, vilket skapar en nära kontakt. Folkoperan betraktas som en viktig motpol till Kungliga Operan och är särskilt uppskattad för sina okonventionella och publiknära produktioner.
Vilken typ av opera spelar Folkoperan?
Folkoperan spelar en bred repertoar som framförallt omfattar de stora klassiska operaverken från kompositörer som Verdi, Puccini och Mozart. En central del av verksamheten är också att ständigt förnya genren, vilket innebär en stark satsning på nyskrivna operor och samtida verk. Dessutom har man en omfattande produktion av opera för barn, ofta i form av bearbetningar av klassiker. Ett viktigt kännetecken är att alla föreställningar sjungs på svenska, med målet att göra operan begriplig och direkt kommunicerande för publiken.
Vem har regisserat på Folkoperan?
Folkoperan har samarbetat med ett stort antal regissörer genom åren. Grundaren Claes Fellbom var en mycket produktiv regissör för huset från starten 1976 och långt framåt, med produktioner som Madama Butterfly, Carmen och många barnoperor. Andra återkommande namn är Staffan Valdemar Holm, Mira Bartov, Mellika Melouani Melani och Lars Rudolfsson. Under senare år har också den konstnärlige chefen Tobias Theorell regisserat flera uppsättningar. Folkoperan bjuder också in internationella regissörer och samarbetar i många samproduktioner med andra teatrar.
Vilka är några kända produktioner från Folkoperan?
Folkoperan har satt upp ett stort antal minnesvärda produktioner sedan starten 1976. Bland de tidiga finns Advokaten Pathelin från 1977. Under 1980- och 90-talet satte man upp klassiker som Aida, Otello och Den bergtagna. 2001 uppmärksammades nyskrivna Jeppe/Den grymma komedin för 25-årsjubileet. Senare framgångar inkluderar Ligetiland 2016, Tolvskillingsoperan 2019 och den samtida barnoperan Ålevangeliet 2022. Man har också haft en lång rad barnoperor som Lilla trollflöjten och Lilla Carmen, som gjort operan tillgänglig för yngre publik.
Hur finansieras Folkoperan?
Folkoperan är organiserad som ett aktiebolag där Stiftelsen Folkoperan är ensam aktieägare och fungerar även som ett ekonomiskt råd. Som en institutionsteater erhåller Folkoperan årliga offentliga bidrag för sin verksamheten. Bidragsgivare är Statens kulturråd, Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Denna finansieringsmodell möjliggör en bred och mångsidig repertoar som inkluderar både klassiska verk och nyskapande produktioner, samtidigt som man kan hålla en publiknära och intim profil.
Vad är historien bakom byggnaden där Folkoperan finns?
Byggnaden där Folkoperan sedan 1984 har sitt hem var ursprungligen en biograf. Den invigdes 1928 under namnet Rio, senare Garbio och Ricardo. Biografen ritades av arkitektfirman Höög & Morssing i 1920-talsklassicism och byggdes av biografägaren John A. Bergendahl på platsen för den tidigare Maria saluhall. Vid invigningen var den en av Stockholms största biografer med 1002 sittplatser. Folkoperan flyttade in efter en ombyggnad och salongen har nu 589 platser. Mellan 1980 och 1984 höll Folkoperan till på en annan adress, Roslagsgatan 14, innan man fick ett permanent hem.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.





