Peter Mangs

Bakgrund och tidigt liv

Peter Mangs föddes i Älmhult i Småland men växte upp i Lindängen i Malmö. Hans föräldrar skildes tidigt och han växte upp med sin mamma och en sju år äldre syster. Familjen hade en koppling till underhållningsbranschen via farbrodern, skådespelaren och revyartisten Sune Mangs. Mangs syster började tidigt med tunga droger och dog vid 24 års ålder, en händelse som enligt vissa källor med insyn i utredningen kan ha triggat Mangs senare handlingar. Mangs hade ett stort musikintresse och gick på Heleneholmsgymnasiets musiklinje i Malmö. Efter gymnasiet studerade han vid den jazzinriktade Fridhems folkhögskola i Svalöv och därefter en snickeriutbildning på Vingaskolan för att bli bättre på att bygga elbasar. Åren 1996 till 1999 vistades han hos sin far i Florida för att satsa på musiken, och under den tiden gav han ut en egen EP med titeln Earthshaker. Efter återkomsten till Sverige började han på sjuksköterskeprogrammet 2002 men hoppade av samma vår. Han gick med i en skytteklubb och fick strax före jul 2002 vapenlicens. Han köpte då en tävlingspistol och en Glock 19 och började även träna kampsport. År 2004 fick han anställning som tandtekniskt biträde.

Skottdåden i Malmö

Under slutet av 2009 och 2010 skedde ett antal skottlossningar i centrala Malmö som fick stor uppmärksamhet. Polisen ansåg inledningsvis att många av dåden 2010 begåtts av den organiserade brottsligheten, men för flera fall kunde inget motiv klarläggas. En gemensam nämnare var att flera av offren hade invandrarbakgrund. Enligt kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki föreföll flera av skjutningarna vara hatbrott. Åklagarna i rättegången mot Peter Mangs hävdade också att det fanns rasistiska motiv. Både tingsrätten och hovrätten konstaterade dock i sina domar att dessa motiv inte med säkerhet kunde fastställas, eftersom man inte kunde bortse från möjligheten att andra omständigheter kunde ha varit avgörande. Skjutningarna skedde inom ett avgränsat område i Malmö och ett och samma vapen, en 9 mm Glock 19, kunde knytas till flera av dåden. Attackerna spred rädsla bland Malmös invandrarbefolkning, och polisen varnade samtidigt som de försökte dämpa panik.

Brottens karaktär och motiv

Peter Mangs har befunnits skyldig till mord och mordförsök som begicks mellan 2003 och 2010. Enligt uppgifter från utredningen och senare skildringar riktade han sina attacker mot kategorier av människor han ansåg inte borde bo i Malmö, såsom muslimer, romer, svenskar med afrikanskt ursprung och så kallade rasförrädare. Han var bekant med vit makt-litteratur och hade läst William Luther Pierces romaner The Turner Diaries och Hunter. Han var fixerad vid den rasistiske seriemördaren Joseph Paul Franklin, som boken Hunter handlar om. I juni och juli 2003, vid 31 års ålder, dödade han två män, den 65-årige Kooros Effatian och den 23-årige Firas al-Shariah, efter att ha valt ut dem som offer på grund av deras namn som indikerade icke-vitt ursprung. Hösten 2009 inledde han en serie samlade attacker. Den 9 oktober 2009 sköt han ihjäl Trez West Persson, en etniskt svensk kvinna som satt i en bil med sin albanske vän. Mordet kunde kopplas till andra skjutningar genom ballistiska bevis som visade att samma vapen använts.

Utredning och gripande

Utredningen av skottdåden var långdragen. Skytten jämfördes med John Ausonius, kallad Lasermannen, som begick liknande brott i början av 1990-talet. Den 9 november 2010 grep polisen Peter Mangs som misstänkt för flera av skjutningarna. Han misstänktes också för två mord begångna redan 2003. Vid gripandet var han en 38-årig svensk man som uttryckta starka invandrarfientliga åsikter och beundran för John Ausonius. Åtal väcktes i början av maj 2012 för tre mord och många mordförsök under perioden 2003 till 2010.

Rättsprocess och dom

Den 24 juli 2012 dömdes Peter Mangs av Malmö tingsrätt för två mord, fyra mordförsök och tre fall av grovt olaga hot. Tingsrätten beslutade att han skulle genomgå en ytterligare rättspsykiatrisk utredning för att avgöra om han skulle dömas till fängelse eller vård. Den 23 november 2012 meddelade tingsrätten att Mangs dömdes till livstids fängelse. Försvaret överklagade domen. Den 25 april 2013 ändrade Hovrätten över Skåne och Blekinge tingsrättens dom och fällde Mangs för två mord och åtta mordförsök. Livstidsdomen kvarstod. Hovrätten avvisade alltså Mangs försök att få domen upphävd. Den 25 juni 2013 beslutade Högsta domstolen att inte bevilja honom prövningstillstånd, vilket innebar att hovrättens dom blev slutgiltig.

Skildringar i media och kultur

Fallet Peter Mangs har givit upphov till flera skildringar. År 2013 sände Sveriges Radio P1-dokumentären Fallet Peter Mangs av Jesper Huor och Magnus Arvidson, som beskrev hur Mangs förvandlades från popmusiker till rasistisk mördare. År 2015 gav journalisten Joakim Palmkvist ut boken Äventyr i Svenssonland: Seriemördaren Peter Mangs, baserad på att han följt hela rättsprocessen och intervjuat Mangs i fängelset. I en intervju med Palmkvist erkände Mangs för första gången offentligt de två mord han dömts för. Senare samma år gav religionshistorikern Mattias Gardell ut boken Raskrigaren: Seriemördaren Peter Mangs, baserad på tio möten med Mangs i fängelset mellan 2013 och 2015. Manal Masris film Brev till en seriemördare från 2017 handlar om hennes brevväxling med Mangs angående hans eventuella inblanding i beskjutningen år 2006 av hennes då 16-årige bror, ett brott som inte fanns med i åtalet. I februari 2024 visade Viaplay och TV3 dokumentärserien Peter Mangs, En seriemördares hemlighet i tre avsnitt, gjord av John Mork, som i filmen menar att Mangs borde utredas för olösta mord i Florida.

Vanliga frågor om Peter Mangs

Vad dömdes Peter Mangs för?

Peter Mangs dömdes slutgiltigt av Hovrätten över Skåne och Blekinge den 25 april 2013 för två mord och åtta mordförsök. Han dömdes till livstids fängelse. Tidigare hade Malmö tingsrätt dömt honom för två mord, fyra mordförsök och tre fall av grovt olaga hot. Hovrätten ändrade alltså domen och fällde honom för fler mordförsök.

När och var begicks brotten?

Brotten begicks i Malmö under en period som sträckte sig från 2003 till 2010. De två morden han dömdes för begicks redan i juni och juli 2003. En intensiv period med skottdåd ägde rum under slutet av 2009 och under 2010. Dåden skedde inom ett avgränsat område i centrala Malmö.

Vilka var offren för Peter Mangs?

Offren för Peter Mangs brott var i huvudsak personer med invandrarbakgrund. De två mordoffren från 2003 var den 65-årige Kooros Effatian och den 23-årige Firas al-Shariah. År 2009 dödade han även Trez West Persson, en etniskt svensk kvinna. Enligt utredningen riktade han sina attacker mot kategorier som muslimer, romer, svenskar med afrikanskt ursprung och personer han såg som rasförrädare.

Hur greps Peter Mangs?

Peter Mangs greps av polisen den 9 november 2010. Han var då 38 år gammal och misstänkt för ett mord och sju mordförsök i samband med skottdåden i Malmö. Polisen misstänkte honom även för två mord begångna 2003. Vid gripandet uttryckte han starka invandrarfientliga åsikter och beundran för den tidigare skytten John Ausonius, känd som Lasermannen.

Vad var motivet bakom brotten?

Åklagarna hävdade att brotten hade rasistiska motiv. Peter Mangs var bekant med vit makt-litteratur och fixerad vid andra rasistiska mördare. Domstolarna, både tingsrätten och hovrätten, konstaterade dock i sina domar att de rasistiska motiven inte med säkerhet kunde fastställas. De menade att man inte kunde utesluta att andra omständigheter kunde ha varit avgörande i varje enskilt fall.

Vad hände i överklagandeprocessen?

Efter att Malmö tingsrätt dömt Peter Mangs till livstids fängelse i november 2012 överklagade försvaret domen till hovrätten. Den 25 april 2013 fastställde Hovrätten över Skåne och Blekinge livstidsdomen men ändrade samtidigt brottsbilden. Hovrätten fällde Mangs för två mord och åtta mordförsök, vilket var fler mordförsök än tingsrätten hade dömt honom för. Mangs försökte sedan få prövningstillstånd i Högsta domstolen för att överklaga vidare. Den 25 juni 2013 avslogs hans begäran om prövningstillstånd av Högsta domstolen, vilket gjorde hovrättens dom från april 2013 slutgiltig.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.