John Ausonius

Bakgrund och tidigt liv

John Ausonius föddes som Wolfgang Zaugg på Lidingö men växte upp i Vällingby i Stockholm. Hans far var schweizare och hans mor var tyska, och han blev svensk medborgare först 1979. Barndomen beskrivs som tuff med en frånvarande far och en sträng mor. Föräldrarna skilde sig på grund av faderns otrohet, vilket ledde till att Ausonius kände sig övergiven. I skolan var han duktig och deltog ofta i debatter. Som vuxen bytte han först namn till John Stannerman och senare till John Ausonius. Efter att ha fått medborgarskapet genomförde han värnplikt vid Svea livgarde 1981–1982, men fick byta regemente efter att ha hotat befäl och andra värnpliktiga. Han slutförde istället tjänstgöringen på högvakten vid Stockholms slott, där han lärde sig hantera vapen.

Efter militärtjänsten började han studera på Kungliga Tekniska högskolan men fullföljde inte utbildningen. Han inledde en framgångsrik karriär med optionshandel, men förlorade sina pengar när börsen rasade. För att finansiera ett spelberoende och en livsstil med dyra kläder, resor och bilar började han råna banker. Han förändrade sitt utseende genom att färga håret och använda blå kontaktlinser. Ausonius har motiverat sina dåd med en föreställning om att Sverige höll på att falla ihop på grund av invandring och att någon behövde agera med vapen i hand.

Skjutvapendåden 1991–1992

John Ausonius sköt sammanlagt elva personer under en sex månader lång period. Attackerna inleddes den 3 augusti 1991 då han sköt en antropologistudent vid Gärdets tunnelbanestation. Den 21 oktober sköt han en annan antropologistudent på Lappkärrsberget. Den 27 oktober sköt han en hemlös man nära Torsgränd i Vasastan. Den 1 november sköt han en musiker vid Brygghuset i samma stadsdel. Den 8 november dödade han en student nära Kungliga Tekniska högskolan, vilket blev det enda dödsoffret i den svenska serien.

Efter en resa till USA återupptog Ausonius attackerna i januari 1992. Den 22 januari sköt han en medicine forskarstuderande på Studentvägen i Uppsala. Dagen efter, den 23 januari, sköt han en busschaufför på Brännkyrkagatan på Södermalm. Samma kväll sköt han två personer i en somalisk förenings lokal på Regeringsgatan. Den 28 januari sköt han en grillkioskägare vid Djursholms Ösby station. Den sista attacken i serien ägde rum den 30 januari då han sköt en kioskägare vid Hägerstensåsens tunnelbanestation. Offren hade gemensamt att de hade mörkt hår eller mörk hudfärg. Ausonius använde initialt ett gevär med lasersikte, vilket gav honom öknamnet Lasermannen, men bytte senare till en revolver.

Polisutredning och gripande

Polisens utredning var komplicerad eftersom Ausonius inte hade några uppenbara band till offren. Ett genombrott kom när polisen började undersöka en vit Nissan Micra som setts vid skotten i januari 1992. Ausonius hade hyrt en sådan bil under sitt riktiga namn. När polisen försökte kontakta honom upptäcktes att hans adress och telefonnummer inte stämde. Ausonius följde nyhetsrapporteringen och lämnade Sverige för Sydafrika i slutet av februari för att undvika upptäckt. Han återvände först i mitten av maj.

Polisen hade då redan kartlagt hans omfattande brottsregister. En utredare kände till honom från Palmeutredningen, där Ausonius under namnet John Stannerman hade varit en känd Palmehatare. Han kunde dock avföras från den utredningen eftersom han satt i Kumlafängelset vid mordtillfället. Under en tidigare fängelsevistelse hade han blivit god vän med den kroatiske terroristen Miro Barešić. Polisen upptäckte också att Ausonius var kund hos flera pantbanker och att hans uttag sammanföll med datum för en serie bankrån utförda av en okänd cykelrånare.

När Ausonius återvände till Sverige spårade polisen honom genom hans postbox. Efter spaning fastställdes hans adress på Ynglingagatan. Den 12 juni 1992 följde polisen honom till Södermalm, där han bytte kläder i en port och utförde sitt artonde bankrån på Handelsbanken på Hornsgatan. Vid gripandet utbröt skottlossning, men han övermannades strax utanför fastigheten Heleneborgsgatan. En fantombild som tidigare publicerats, baserad på ett offers beskrivning av en man med rött hår och glasögon, stämde inte längre med Ausonius utseende efter gripandet, då han var mörkhårig och hade skägg.

Rättegångar och domar

Den 1 december 1993 dömdes John Ausonius av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse för ett mord, nio mordförsök och tre bankrån. Han frikändes från två mordförsök. Ausonius förnekade hela tiden sin skuld. Rättegången komplicerades av att han den 4 oktober 1994 misshandlade sina två försvarsadvokater på Kronobergshäktet, vilket ledde till att de avsade sig uppdraget. När hovrätten återupptog förhandlingarna den 31 januari 1995 misshandlade han återigen sina nya försvarsadvokater inför rättens ledamöter. Rätten beslutade då att han inte fick byta advokat igen och att han skulle sitta med handfängsel under resten av rättegången.

År 2018 utlämnades Ausonius temporärt till Tyskland för att ställas inför rätta för mordet på garderobiären Blanka Zmigrod i Frankfurt 1992. Den tyska domstolen slog fast att han hade begått dådet och dömde honom den 21 februari 2018 till livstids fängelse. Ausonius nekade till anklagelserna, men erkände att han hade bråkat med offret om ett fickminne som han anklagade henne för att ha stulit. På brottsplatsen hittades ammunition av en sort som är förbjuden i Tyskland men som användes i de svenska attackerna. Mördarens tillvägagångssätt, att skjuta från nära håll och fly på cykel, stämde också överens med Ausonius metod i Sverige. När han gick med på utlämning hade han som krav att ett eventuellt straff skulle avtjänas i Sverige.

Tid i fängelse och diagnoser

John Ausonius har avtjänat sitt livstidsstraff i svenska fängelser som Kumla och Österåker. På grund av flera advokatbyten och de våldsamma incidenterna under rättegången blev processen mycket utdragen, vilket ledde till att han satt häktad i tre och ett halvt år innan domen föll. Under sin fängelsevistelse har han fått en autismdiagnos. Tidigare hade han diagnostiserats med antisocial personlighetsstörning. Ausonius har vid tre tillfällen ansökt om att få sitt livstidsstraff tidsbestämt. Den tyska livstidsdomen från 2018 kan påverka hans möjligheter att få sitt svenska straff tidsbestämt i framtiden.

Vanliga frågor om John Ausonius

Vad är John Ausonius mest känd för?

John Ausonius är mest känd som Lasermannen, en seriemördare och bankrånare som sköt elva personer i Stockholm och Uppsala mellan augusti 1991 och januari 1992. Han använde ett gevär med lasersikte, därav öknamnet. Offren utvaldes på grund av deras mörka hudfärg eller mörka hår. En person dog och flera skadades allvarligt. Han greps efter en omfattande polisjakt och dömdes till livstids fängelse i Sverige. År 2018 dömdes han även i Tyskland för ett mord i Frankfurt.

När och hur greps Lasermannen?

John Ausonius greps den 12 juni 1992. Polisen hade spårat honom genom att identifiera en hyrd bil som setts vid brottsplatserna och genom att övervaka hans postbox. När han återvände till Sverige från Sydafrika satte spaningsroteln honom under uppsikt. De följde honom till Södermalm där han bytte kläder i en port och begick sitt artonde bankrån på Handelsbanken på Hornsgatan. Vid gripandet utbröt skottlossning, men han övermannades strax efteråt utanför en fastighet på Heleneborgsgatan där han gömt kläder.

Vilket straff fick John Ausonius?

I Sverige dömdes John Ausonius den 1 december 1993 av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse för ett mord, nio mordförsök och tre bankrån. Svea hovrätt bekräftade domen. Han frikändes från två mordförsök. År 2018 dömdes han av en tysk domstol till ytterligare ett livstids fängelse för mordet på Blanka Zmigrod i Frankfurt 1992. Han har under rättegångarna konsekvent nekat till alla anklagelser.

Vad var motivet bakom skjutningarna?

Enligt egna uttalanden motiverade John Ausonius sina dåd med en föreställning om att Sverige höll på att falla ihop på grund av invandring. Han ansåg att landet inte orkade mer med trycket från flyktingar och invandrare och att det var dags för någon att ta ansvar och agera med vapen i hand. Han hoppades att hans attacker skulle skrämma alla invandrare att lämna Sverige. Ausonius hade ett starkt hat mot invandrare och utlänningar, vilket ledde honom att först söka efter invandrarkriminella att döda, men sedan besluta att skjuta vilken invandrare som helst.

Vad hände i Tyskland 1992?

I februari 1992, under tiden för de svenska attackerna, befann sig John Ausonius i Frankfurt i Tyskland. Den 23 februari 1992 mördades garderobiären Blanka Zmigrod. År 2018 utlämnades Ausonius till Tyskland och ställdes inför rätta. Domstolen slog fast att han var mördaren, baserat på bevis som ammunition av en för Tyskland ovanlig sort som användes i Sverige, och ett tillvägagångssätt som liknade hans svenska brott. Han dömdes till livstids fängelse men nekade till dådet.

Hur påverkade fallet Palmemordet utredningen?

John Ausonius var känd för polisen sedan tidigare. En av utredarna i Lasermannen-fallet hade deltagit i Palmeutredningen och kände till Ausonius under hans tidigare namn, John Stannerman, som var en känd Palmehatare. Han hade kartlagts i samband med mordet på Olof Palme men kunde snabbt avföras eftersom han satt i Kumlafängelset vid mordtillfället. Denna tidigare kunskap gjorde att hans profil blev högintressant för utredarna av skjutningarna.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.