Nytorgsmannen

Upptäckt och första utredning

Polisen kom på spåren efter Nytorgsmannen av en ren slump i oktober 2020. En patrull kontrollerade honom för misstänkt narkotikabrott, och hans mobiltelefon beslagtogs. När utredarna senare gick igenom telefonens innehåll hittade de filmklipp på misstänkta sexuella övergrepp mot kvinnor som verkade sova eller vara medvetslösa. Detta ledde till ett omfattande utredningsarbete där polisen behövde identifiera de utsatta kvinnorna från materialet. Polisen gick bland annat ut med en bild på mannens lägenhet på Södermalm och uppmanade kvinnor som trodde sig vara offer att höra av sig. Utredningen visade att den övervägande delen av övergreppen hade skett under 2019 och 2020. Många av kvinnorna som utsattes var omedvetna om att de blivit våldtagna och fick veta det först när polisen identifierade dem från de inspelade filmerna.

Utredningen omfattade totalt 30 kvinnor som målsägande, men åtalet som väcktes i oktober 2021 begränsades till 24 kvinnor. Nytorgsmannen åtalades för en grov våldtäkt, 23 fall av våldtäkt, kränkande fotografering, grov fridskränkning och barnpornografibrott. Åklagaren yrkade på 12 års fängelse. I november 2021 dömdes han av Södertörns tingsrätt till fem års fängelse. Domen omfattade sju våldtäkter, varav tre bedömdes vara av normalgraden, två som mindre grova och två som oaktsamma. Han fälldes även för åtta sexuella övergrepp, sex sexuella ofredanden, en grov fridskränkning och viss annan brottslighet. Mannen erkände delvis brotten och överklagade inte domen, men åklagaren gjorde det. I februari 2022 fastställde Svea hovrätt tingsrättens dom. Riksåklagaren överklagade vidare till Högsta domstolen med motiveringen att fler gärningar borde rubriceras som våldtäkt, men i april 2022 beslutade Högsta domstolen att inte ta upp målet.

Villkorlig frigivning och nya brott

Under sin tid i fängelse misskötte sig Nytorgsmannen vid flera tillfällen och blev en gång polisanmäld. Den 20 mars 2024 blev han villkorligt frigiven med fotboja. Han fick även ett vistelseförbud i stadsdelen Södermalm i Stockholm, där merparten av de tidigare brotten begåtts. Förbudet var satt till 12 mars 2025. Efter frisläppandet flyttade han till Skåne och bytte namn flera gånger. I september 2024 förlängdes tiden med fotboja på grund av hans misskötsamhet och den fortsatt bedömda höga risken för återfall i brott. I november 2024 greps och häktades Nytorgsmannen på nytt, denna gång misstänkt för våldtäkt. Detta utlöste en omfattande samhällsdebatt kring strafflängder och rutinen med villkorlig frigivning efter två tredjedelar av strafftiden, särskilt med hänsyn till att hans återfallsrisk bedömts som hög, att han valt bort behandling och att han misskött sig i fängelset.

I maj 2025 åtalades han för grov våldtäkt mot en 17-årig flicka samt för sexuellt ofredande mot 28 kvinnor och nio barn i Skåne. Den 19 juni 2025 dömdes Nytorgsmannen, som då hette Fredrik Lundgren, av Lunds tingsrätt. Han fälldes för våldtäkt mot en 17-årig flicka i sin dåvarande bostad i Hörby. Enligt domen hade han bjudit flickan på alkohol i sådan mängd att hon blivit kraftigt berusad. Åklagaren hade yrkat på att brottet skulle rubriceras som grov våldtäkt, bland annat med hänvisning till att mannen blandat narkotika och läkemedel i drycken. Tingsrätten ansåg dock inte att åklagaren lyckats bevisa detta och bedömde brottet som våldtäkt av normalgraden.

Andra domstolsprocessen och dom

Mannen dömdes också för att ha överlämnat alkohol och mindre mängder narkotika till den 17-åriga flickan och en annan minderårig flicka, samt för sexuella ofredanden genom att ha filmat i smyg under kläder på ett stort antal kvinnor och flickor. I några fall innebar filmandet framställning av barnpornografi, vilket han också dömdes för. Lunds tingsrätt dömde honom till fem års fängelse för dessa brott, som begåtts medan han var villkorligt frigiven från sitt första straff och bar fotboja. Domen innefattade även ett beslut om förverkande av den villkorligt medgivna friheten på drygt 20 månader från det tidigare straffet, vilket innebar att han måste avtjäna även den tiden i fängelse. Tingsrätten motiverade detta med att han återfallit snabbt i liknande brottslighet.

I september 2025 sänkte Hovrätten över Skåne och Blekinge straffet från fem till fyra års fängelse. Enligt den medicinska utredningen i denna rättegång hade Nytorgsmannen diagnoserna voyerism och en blandad personlighetsstörning med narcissistiska och antisociala drag. Han ansågs dock inte lida av en allvarlig psykisk störning vid brottens tillfälle, varför rättspsykiatrisk vård inte var aktuellt. Han dömdes också att betala skadestånd på 270 000 kronor till den 17-åriga flickan, och från det tidigare fallet hade han dömts att betala 1,1 miljoner kronor i skadestånd till målsägarna.

Mediebevakning och dokumentärer

Fallet Nytorgsmannen har fått stor medial uppmärksamhet. Hösten 2022 sände SVT en tredelad dokumentärserie med titeln Nytorgsmannen i programmet Dokument inifrån. Serien följde utredningen från insidan och innehöll intervjuer med flera av de utsatta kvinnorna. Journalisterna bakom dokumentären, Jimmy Kirvesmäki och Christoffer Hjalmarsson, var de enda som fick följa utredningen på nära håll. År 2024 gav reportrarna Jimmy Kirvesmäki och Ellen Pan ut en reportagebok med samma namn, Nytorgsmannen. I boken intervjuas några av offren, som berättar om sina erfarenheter och om att de ansökt om kontaktförbud mot mannen men nekats eftersom han inte försökt kontakta dem från fängelset. Författarna försökte även få en intervju med Nytorgsmannen själv och kontaktade honom via Facebook, men lyckades inte med detta.

Samhällsdebatt och rättsliga frågor

Fallet Nytorgsmannen har väckt betydande samhällsdebatt, särskilt i samband med hans nya brott 2024. Diskussionen har fokuserat på straffsystemet, särskilt rutinen med villkorlig frigivning efter två tredjedelar av strafftiden. Kritik har riktats mot att en person med bedömd hög återfallsrisk, som dessutom valt bort behandling och visat misskötsamhet under fängelsevistelsen, kunde släppas under sådana villkor. Hans snabba återfall i liknande brott efter frigivningen användes som ett konkret exempel i debatten. Fallet har också belyst utmaningarna med att identifiera och lagföra serievåldtäktsmän, särskilt när offren ofta är omedvetna om övergreppen. Upptäckten av brotten via en slumpartad mobiltelefonsundersökning har diskuterats i termer av polisens arbetsmetoder och beredskapen att hantera komplexa sexualbrottsutredningar.

Vanliga frågor om Nytorgsmannen

Vad är Nytorgsmannen dömd för?

Nytorgsmannen dömdes första gången i november 2021 för sju våldtäkter, varav tre bedömdes som våldtäkt av normalgraden, två som mindre grova och två som oaktsamma. Han fälldes även för åtta sexuella övergrepp, sex sexuella ofredanden, en grov fridskränkning och viss annan brottslighet. År 2025 dömdes han igen, denna gång för våldtäkt av normalgraden mot en 17-årig flicka i Hörby samt för sexuellt ofredande mot 28 kvinnor och nio barn i Skåne. Han dömdes också för överlåtelse av narkotika och för att ha framställt barnpornografi genom att filma i smyg. Båda domarna innefattade skadestånd till offren, där den första uppgick till 1,1 miljoner kronor och den senare inkluderade 270 000 kronor till den 17-åriga flickan.

Hur upptäcktes Nytorgsmannens brott?

Polisen kom på spåren av Nytorgsmannens brott av en slump i oktober 2020 när en patrull kontrollerade honom för misstänkt narkotikabrott. Hans mobiltelefon togs i beslag, och när utredarna gick igenom den upptäckte de filmklipp på misstänkta sexuella övergrepp mot kvinnor som verkade sova eller vara medvetslösa. Ett omfattande utredningsarbete tog vid för att identifiera de utsatta kvinnorna från videoklippen. Polisen gick bland annat ut med en bild på hans lägenhet på Södermalm och bad kvinnor som trodde sig ha blivit våldtagna av honom att träda fram. Många av kvinnorna visste inte att de hade våldtagits utan fick det beskedet först när polisen identifierade dem från filmerna.

Varför blev Nytorgsmannen villkorligt frigiven 2024?

Nytorgsmannen blev villkorligt frigiven från fängelset med fotboja den 20 mars 2024. Den villkorliga frigivningen skedde efter att han avtjänat två tredjedelar av sitt femåriga straff, vilket är en rutinmässig procedur i det svenska straffsystemet. Han fick även ett vistelseförbud i stadsdelen Södermalm i Stockholm, där merparten av brotten skedde, och förbudet gällde till den 12 mars 2025. Beslutet om frigivning ledde till samhällsdebatt eftersom han under sin tid i fängelset hade misskött sig vid flera tillfällen och polisanmälts en gång, och risken för återfall i brott bedömdes som hög. I september 2024 förlängdes tiden med fotboja på grund av denna misskötsamhet och den fortsatta höga risken.

Vad hände efter att Nytorgsmannen släpptes 2024?

Efter sin villkorliga frigivning i mars 2024 flyttade Nytorgsmannen till Skåne och bytte namn flera gånger. I november 2024 greps och häktades han misstänkt för ny våldtäkt. I maj 2025 åtalades han för grov våldtäkt mot en 17-årig flicka och sexuellt ofredande mot 28 kvinnor och nio barn i Skåne. Den 19 juni 2025 dömdes han av Lunds tingsrätt till fem års fängelse för dessa brott, som han alltså begick medan han var villkorligt frigiven och bar fotboja. Den villkorligt medgivna friheten på drygt 20 månader från det tidigare straffet förverkades, vilket innebar att han måste avtjäna även den tiden i fängelse. I september 2025 sänkte Hovrätten över Skåne och Blekinge straffet till fyra års fängelse.

Finns det någon dokumentär eller bok om fallet?

Ja, fallet har dokumenterats i media. SVT sände dokumentären Nytorgsmannen om fallet under hösten 2022. Reportrarna Jimmy Kirvesmäki och Ellen Pan gav 2024 ut en reportagebok med samma namn. I boken intervjuar de några av offren, som berättar att de ansökt om kontaktförbud mot Nytorgsmannen men nekats då han inte försökt kontakta dem från fängelset. Författarna försökte också intervjua Nytorgsmannen och kontaktade honom via Facebook men misslyckades med att få en intervju. Fallet har även fått omfattande bevakning i nyhetsmedia, till exempel i Sydsvenskan som publicerat artiklar om hans liv i Skåne efter frigivningen.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-05.