Maskeradligan

Ligans bildande och tidiga brott

Maskeradligans ledare, Mats Rimdahl, föddes 1956 och inledde en militär karriär efter att ha arbetat på ett försäkringsbolag. Han gjorde snabbt framsteg men lämnade Försvarsmakten som vaktchef 1984 efter konflikter med befälen. Efter ett kort engagemang i hemvärnet, som också präglades av konflikter, inledde han tillsammans med kamrater från sin uppväxt söder om Stockholm en kriminell bana. Redan kort efter avhoppet från det militära greps Rimdahl och hans kumpan Göran Axelzon för att ha försökt stjäla uniformer från Berga örlogsskolor, vilket ledde till ett års fängelse för båda. Under 1985 och 1986 etablerade sig gruppen som en seriebrottslig rånarliga. Deras första stora kupp var ett rån mot Akademibokhandeln i Stockholm i februari 1985, där de tog dagskassan på 900 000 kronor. Under våren 1985 försåg de sig med vapen och utrustning genom att bland annat stjäla handgranater och sprängdeg från ett hemvärnsförråd i Västerhaninge och polisoveraller från polislokaler i Ågesta.

Metoder och signum

Maskeradligan utmärkte sig genom en extremt noggrann och affärsmässig organisation. Medlemmarna hade tjänstebilar och fri representation, och ligans kassör, Göran Axelzon, hade ansvar för att förvalta rånpengarna. Innan varje rån repeterade man kritiska moment och ägnade lång tid åt förspaning. En central del av metoden var förklädnader. Ligan tränade på att agera som poliser genom att stoppa fortkörare på landsvägar, och de klädde ofta ut sig till snöskottare, joggare eller elektriker. Deras mest kända metod var dock att använda stulna polisuniformer och falska polisbilar under rånen, vilket gav dem smeknamnet Maskeradligan i media. Den inre kretsen bestod av fem personer som alla ansågs skötsamma och hade vanliga jobb vid sidan av brotten. Under 1986 framställde Rimdahl vid flera tillfällen falsk polislegitimation för att underlätta verksamheten.

Rånen 1985–1986

Efter Akademibokhandelsrånet fortsatte ligans verksamhet med hög frekvens. I september 1985 lurde man en anställd på ett bilföretag att lämna ut en polisbil som var inlämnad för reparation. Samma månad rånade Rimdahl och en medlem, utklädda till poliser, en Konsumbutik i Södertälje på dess dagskassor. Under 1986 eskalerade rånen. I januari rånade man under vapenhot en Konsumbutik i Älta på 100 000 kronor och en annan i Stockholm på över 300 000 kronor. I februari rånade man, återigen utklädda till poliser, två privatpersoner på över 100 000 kronor. I april genomförde man ett värdetransportrån vid Svedmyraplan i Stockholm och rånade två väktare i Johanneshov på drygt 65 000 kronor. Höjdpunkten kom i maj 1986 då ligan, återigen förklädd till poliser, rånade en värdetransportbil i Stockholm på 3,6 miljoner kronor. Sammanlagt kom ligan vid sju rån över cirka fem miljoner kronor.

Sprängning, gripande och dom

Ligans verksamhet stoppades av polisen i september 1986. I oktober samma år greps ledaren Mats Rimdahl på Arlanda flygplats. Han hade då passerat tullen iklädd en SAS-uniform och greps efter att ha sprutat tårgas i ansiktet på en polischef. Vid rättegången dömdes medlemmarna till långa fängelsestraff. Mats Rimdahl dömdes till tio års fängelse. Under tiden i fängelse visade sig Rimdahl och Göran Axelzon vara mycket resursstarka. De brevväxlade och använde ett avancerat kodsystem där hemliga meddelanden skrevs med citronsyra på baksidan av brev som slutade med "hälsningar". Meddelanden kunde läsas genom att värma brevet, en metod som lurde censuren på anstalterna i flera månader.

Den spektakulära rymningen 1988

Medan Rimdahl avtjänade sitt straff på Norrköpingsanstalten genomförde hans gamla kumpan Göran Axelzon en djärv rymning. Axelzon, som hade smitit från en permission, befriade Rimdahl och en annan intern, Christer Örjestam, den 27 april 1988. Axelzon hotade fängelsevakter med automatvapen och använde repstegar för att hjälpa de två andra ut. Under flykten körde rymlingarna in i ett träd och blev ikappjagade av en polispatrull. Rymlingarna övermannade de tre poliserna under vapenhot, tog deras vapen och deras polisbil och lämnade poliserna på platsen. De tre rymlingarna gömde sedan polisbilen på en avsides skogsväg. Efter tre veckor på rymmen greps de slutligen den 11 maj 1988 i en lägenhet i Gävle. Efter att ha försökt bryta sig ut sköts en av rymlingarna i buken och Rimdahl i foten innan de gav upp.

Frigivning och återfall i brott

Göran Axelzon frigavs i november 1995. Mats Rimdahl frigavs den 4 januari 1996 efter att ha avtjänat ett nioårigt straff och bytte då namn till Mats Amtun. Efter frigivningen placerades huvudmännen i familjehem i Sundborn och Rimdahl läste ekonomi på Högskolan Dalarna som en del av sin rehabilitering. Den kriminella karriären var dock inte över. Den 1 september 1999 greps Rimdahl och Axelzon på nytt i Stockholms frihamn. De var återigen utklädda till poliser, hade förfalskade legitimationer och använde en stulen Volvo kombi som var falskregistrerad som polisbil. Utredningen visade att de under 1998 och 1999 kartlagt flera förmögna svenskar från tidningars topplistor. De hade använt datorer för att framställa falska id-handlingar och hade redan tömt åtta personers bankkonton på sammanlagt 1,7 miljoner kronor. De åtalades och dömdes för grovt bedrägeri, grovt häleri och föregivande av allmän ställning till sex års fängelse. Rimdahl frigavs i september 2003.

Senare brott och domar

Ett knappt halvår efter frigivningen, den 11 september 2003, greps Mats Rimdahl på nytt på Gärdet i Stockholm. Han hade då en falsk polislegitimation i fickan och misstänktes återigen för att planera bedrägerier mot rika svenskar. Han och en 24-årig kumpan misstänktes för att ha adressändrat välbärgade personers post för att komma över deras bankuppgifter. Utredningen kopplade även Rimdahl till en kidnappning i oktober 2003, där han och en kumpan med falsk polislegitimation och handbojor kidnappat en man utanför Lovö kyrka och försökt tvinga honom att öppna sitt bankfack. Den 23 februari 2004 dömdes Rimdahl av Stockholms tingsrätt till fyra års fängelse för grovt bedrägeri och olaga frihetsberövande. Domen fastställdes av Svea hovrätt den 24 juni 2004. Ytterligare misstankar riktades mot Rimdahl under hösten 2008, då han misstänktes ingå i en liga som stal lyxbilar i Stockholm och sålde dem utomlands.

Vanliga frågor om Maskeradligan

Vad var Maskeradligan?

Maskeradligan var en svensk rånarliga aktiv under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Ligan blev känd för att utföra minutiöst planerade rån där medlemmarna ofta var utklädda till poliser, med stulna uniformer och falska polisbilar. Ledaren var den före detta officeren Mats Rimdahl. Ligans medlemmar hade ofta bakgrund inom Försvarsmakten och deras tillhåll förmodades vara i Tuna på Stallarholmen. Ligan var organiserad som ett strikt affärsmässigt företag med tjänstebilar och fri representation.

Vilka var de mest uppmärksammade rånen?

Maskeradligan genomförde en rad uppmärksammade rån. I februari 1985 rånade de Akademibokhandeln i Stockholm på 900 000 kronor. Under 1986 eskalerade verksamheten med butiksrån i Älta och Stockholm på hundratusentals kronor. I maj 1986 genomförde ligan sitt mest lukrativa rån då de, utklädda till poliser, rånade en värdetransportbil i Stockholm på 3,6 miljoner kronor. Sammanlagt kom ligan vid sju rån över cirka fem miljoner kronor. Deras signum var noggrann förspaning och repetition av kritiska moment innan varje kupp.

Hur greps och dömdes Maskeradligan?

Ligans verksamhet sprängdes av polisen i september 1986. Ledaren Mats Rimdahl greps på Arlanda flygplats i oktober samma år, iklädd SAS-uniform. Vid rättegången dömdes medlemmarna till långa fängelsestraff. Mats Rimdahl dömdes till tio års fängelse. Andra medlemmar, som kassören Göran Axelzon, dömdes också till fängelse. Ligan var känd för sin noggranna planering, men deras brottsliga karriärer fortsatte långt efter de första domarna med nya bedrägerier under 1990- och 2000-talen.

Vad hände under rymningen 1988?

Den 27 april 1988 befriade Göran Axelzon, som hade rymt från en permission, Mats Rimdahl och Christer Örjestam från Norrköpingsanstalten. Axelzon hotade vakterna med automatvapen och använde repstegar. Under flykten körde rymlingarna in i ett träd och blev ikappjagade av polis. De övermannade tre polismän under vapenhot, tog deras vapen och polisbil och lämnade poliserna på platsen. Efter att ha gömt polisbilen var de på rymmen i tre veckor innan de greps den 11 maj 1988 i en lägenhet i Gävle. Vid gripandet sköts en rymling i buken och Rimdahl i foten.

Vad gjorde ledarna efter frigivningen?

Efter frigivning återföll ledarna i brott. Mats Rimdahl frigavs 1996 och bytte namn till Mats Amtun. Han och Göran Axelzon greps igen 1999, återigen utklädda till poliser och med falska legitimationer. De hade kartlagt förmögna svenskar och tömt bankkonton på totalt 1,7 miljoner kronor. De dömdes till sex års fängelse. Rimdahl greps återigen 2003, misstänkt för nya bedrägeriplanscher och för att ha kidnappat en man. Han dömdes 2004 till ytterligare fyra års fängelse. Misstankar om lyxbilstölder fanns även 2008.

Vad var speciellt med ligans kommunikation i fängelset?

Mats Rimdahl och Göran Axelzon brevväxlade under sin tid i fängelse och använde ett avancerat kodsystem för att undvika censur. I brev som slutade med ordet "hälsningar" skrev de hemliga meddelanden med citronsyra på baksidan. För att läsa det dolda meddelandet var man tvungen att värma brevet. Denna metod lyckades lura personalen på säkerhetsanstalterna i flera månader. I breven diskuterade de bland annat poliser som de retade sig på.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-04.