Leif Axmyr

Uppväxt och tidig brottslighet

Leif Axmyr berättade själv om en mycket svår barndom. Han var en så kallad horunge och tillbringade sina första sju år på barnhem, först på Kustens barnhem och sedan på Vidkärrs barnhem i Göteborg. Förhållandena där beskrev han som hårda med vanlig aga. Hans våldsamma beteende visade sig tidigt. Redan som sjuttonåring slog han tillbaka mot sin styvfar och uttryckte att han njöt av att det krasade när han slog, och att han skulle ha slagit ihjäl mannen om inte vänner gått emellan. Hans formella brottsliga bana inleddes 1958 när han dömdes till fängelse för rån. Från denna punkt tillbringade han med mycket korta avbrott närmare sextio år i svenska fängelser. Under sin tidigare fängelsetid ansågs han ha en sällsynt dålig anpassning till kriminalvården och blev en ledargestalt inom fängelsevärlden med många noteringar för våld och hot.

Personlighetsstörning och rättspsykiatriska bedömningar

Leif Axmyr genomgick rättspsykiatriska undersökningar vid två tillfällen, 1963 och 1982. Vid båda tillfällena bedömdes han ha en personlighetsstörning och uppfylla kriterierna för psykopati. En senare utredning 1998 resulterade i diagnosen narcissistisk personlighetsstörning med dålig ångestkontroll och bristande impulskontroll. Dessa bedömningar skulle komma att spela en central roll i de senare rättsliga övervägandena om hans frigivning. Läkarna konstaterade att han inte var sinnessjuk, vilket var avgörande för den juridiska bedömningen vid mordrättegången. Hans personlighetsdrag och oförmåga att kontrollera aggressioner noterades som betydande riskfaktorer.

Dubbelmordet i Gävle 1982

I maj 1982 skulle Leif Axmyr friges efter att ha avtjänat ett längre fängelsestraff för olika våldsbrott. Under en permission den 29 maj 1982 begick han de brott som skulle leda till livstids fängelse. Han begav sig till lägenheten på Tredje Tvärgatan 47 i Gävle där hans före detta flickvän, Kerstin Ulla-Britt Jakobsson, bodde. Där slog han ihjäl både Jakobsson och hennes manlige vän, Hans Tommy Larsson. Vid mordtillfället visste Axmyr inte vem den unge mannen var, men det visade sig att han var styvson till journalisten och politikern Allan Larsson. Innan Axmyr lämnade brottsplatsen tände han eld på tre olika ställen i lägenheten i ett försök att förstöra bevis. Han greps kort därefter i Skutskär av polisen. Vid rättegången senare samma år erkände Axmyr endast att han använt en kofot mot en av personerna. Rätten ansåg dock att det var han som mördat båda offren och att han visat total hänsynslöshet. Han dömdes till livstids fängelse för hemfridsbrott, grov mordbrand och dubbelmord.

Lång kamp för straffomvandling

Processen att omvandla Leif Axmyrs livstidsstraff till ett tidsbestämt straff blev lång och komplicerad. Kriminalvårdsstyrelsen avstyrkte hans nådeansökningar mellan 1999 och 2001, och han fick totalt avslag på elva nådeansökningar under den perioden. Från 2006 handläggningen av sådana ansökningar av Örebro tingsrätt. Axmyr begärde straffomvandling i november 2006, men fick avslag i november 2007 efter att rätten inhämtat yttrande från Socialstyrelsens vetenskapliga råd. Ytterligare avslag följde i maj 2008, ett beslut som Göta hovrätt bekräftade i november samma år. En starkt bidragande orsak till alla dessa avslag var att Axmyr fortsatte att begå brott under sin fängelsetid, vilket bröt mot grundläggande krav för omvandling såsom att inte återfalla i brott och att medverka till sin anpassning till samhället. Han hade bland annat indragna permissioner 2006 efter att konsekvent brutit mot reglerna.

En vändpunkt kom den 7 maj 2010 när Örebro tingsrätt meddelade att Axmyrs straff skulle tidsbestämmas till 46 år och sex månader, vilket var det längsta tidsbestämda straffet som utdömts i Sverige, med en planerad frigivning 2013. Beslutet överklagades dock och Göta hovrätt upphävde tingsrättens beslut i december 2010. Axmyr vände sig till Högsta domstolen, som i mars 2011 vägrade att ta upp hans överklagande. Först den 10 juni 2013 fattade Örebro tingsrätt ett nytt och slutgiltigt beslut om att tidsbestämma straffet, denna gång till 51 år. Rätten ansåg fortfarande att det fanns en viss risk för återfall i brottslighet och noterade hans personlighetsstörningar med narcissistiska och psykopatiska drag som problematiska. Beslutet motiverades dock av hänsyn till hans höga ålder och hälsotillstånd.

Frigivning och sista år

Enligt svensk praxis släpps en fånge som fått ett tidsbestämt straff efter att ha avtjänat två tredjedelar av det. För Leif Axmyr innebar detta en villkorlig frigivning den 2 juni 2016, efter drygt 34 år i fängelse för morden. Vid frigivningen var han 78 år gammal. Han var då den av Sveriges livstidsfångar som oavbrutet suttit längst tid i fängelse. Två år senare, den 11 oktober 2018, hittades Axmyr död i sin bostad i Halmstad. Han var då 80 år gammal. Hans död markerade slutet på ett av de mest långvariga och uppmärksammade fängelsevistelserna i modern svensk brottshistoria.

Axmyr i media och offentligheten

Leif Axmyrs fall fick betydande medial uppmärksamhet under hela hans långa fängelsetid. Redan 1997 angav tidningen Svenska Dagbladet att han var den fånge som då oavbrutet suttit längst i fängelse av dem som var fängslade. Hans namn blev synonymt med Sveriges strängaste fångvård och långa straff. År 2008 deltog han i en radiodokumentär där han öppet berättade om sin svåra barndom och sina brott. I denna dokumentär beskrev han sig själv som en horunge och gav en skildring av de hårda förhållandena på barnhemmen. Hans fortsatta brottslighet inom fängelset, inklusive hot mot journalister från tidningen Expressen, försåg medierna med regelbundna nyhetsinslag. Hans många ansökningar om nåd och straffomvandling följdes noggrant av pressen, och varje rättsligt beslut rapporterades. Hans frigivning 2016 blev en stor nyhet och diskuterades i ljuset av återfallsrisk och rättvisa.

Rättsliga bedömningar och riskprövning

De rättsliga bedömningarna kring Leif Axmyrs fall kretsade ständigt kring risken för återfall i allvarlig brottslighet. När Örebro tingsrätt slutligen tidsbestämde hans straff 2013 noterade de uttryckligen att det fanns en viss risk för återfall. Rätten pekade på hans personlighetsstörningar med narcissistiska och psykopatiska drag, hans missbruksbakgrund samt hans explosiva humör som problematiska faktorer. Dessa faktorer hade under hela hans vistelse lett till att han åsidosatt verkställighetsregler och inte medverkat till att främja sin anpassning till samhället, vilket var formella krav för straffomvandling. Trots dessa risker valde rätten att tidsbestämma straffet med hänvisning till hans höga ålder. Denna balansgång mellan riskbedömning och humanitära hänsyn, särskilt till en åldrande fånge, låg i centrum för den juridiska debatten. Praktiken att släppa en fånge efter två tredjedelar av ett tidsbestämt straff tillämpades, vilket ledde till hans frigivning 2016 när han var nära 78 år.

Vanliga frågor om Leif Axmyr

Vad hade Leif Axmyr gjort för att hamna i fängelse?

Leif Axmyr dömdes första gången till fängelse 1958 för rån. Hans brottsliga bana fortsatte med olika våldsbrott under fängelsevistelser. Det brott som gav honom livstids fängelse var ett dubbelmord och mordbrand som han begick under en permission i maj 1982. Han slog ihjäl sin före detta flickvän och hennes manlige vän i en lägenhet i Gävle och satte sedan eld på platsen. För dessa handlingar dömdes han till livstid för hemfridsbrott, grov mordbrand och dubbelmord.

Hur länge satt Leif Axmyr i fängelse?

Leif Axmyr tillbringade med korta avbrott närmare 60 år av sitt liv i svenska fängelser, med en brottskarriär som började 1958. För dubbelmordet 1982 satt han oavbrutet i drygt 34 år, från 1982 till sin villkorliga frigivning den 2 juni 2016. Vid frigivningen var han den av Sveriges livstidsfångar som oavbrutet suttit längst tid i fängelse. Hans livstidsstraff omvandlades slutligen till ett tidsbestämt straff på 51 år.

Varföj fick Leif Axmyr avslag på sina ansökningar om straffomvandling så många gånger?

Leif Axmyr fick avslag på många ansökningar om nåd och straffomvandling, bland annat elva nådeansökningar mellan 1999 och 2001. Den främsta anledningen var att han fortsatte att begå brott under hela sin fängelsetid. Han bröt mot regler för permissioner, vilket ledde till att dessa drogs in 2006, och han hade noteringar för våld och hot mot andra interner. Rätten ansåg att grundläggande krav för omvandling inte var uppfyllda, speciellt risken för återfall i allvarlig brottslighet och brist på medverkan för att främja sin anpassning till samhället.

När och hur blev Leif Axmyr frigiven?

Leif Axmyr frigavs villkorligt den 2 juni 2016. Frigivningen skedde efter att Örebro tingsrätt den 10 juni 2013 hade beslutat att tidsbestämma hans livstidsstraff till 51 års fängelse. Enligt svensk praxis släpps en fånge med tidsbestämt straff efter att ha avtjänat två tredjedelar av strafftiden. Axmyr hade då avtjänat drygt 34 år. Rätten ansåg att det fanns en viss återfallsrisk och noterade hans personlighetsstörningar, men beslutade ändå om frigivning med hänvisning till hans höga ålder, han var nära 78 år vid frigivningen.

Vilka var offren i morden 1982?

Offren för morden den 29 maj 1982 var Axmyrs före detta flickvän, Kerstin Ulla-Britt Jakobsson, född 1962, och hennes manlige vän, Hans Tommy Larsson, född 1958. Brottet ägde rum i Jakobssons lägenhet på Tredje Tvärgatan 47 i Gävle. Vid mordtillfället visste Axmyr inte vem Larsson var, men det framkom att han var styvson till journalisten och politikern Allan Larsson. Båda offren slog Axmyr ihjäl innan han satte eld på lägenheten.

Vad hände med Leif Axmyr efter frigivningen?

Efter sin villkorliga frigivning i juni 2016 bodde Leif Axmyr i Halmstad. Han avled två år senare, den 11 oktober 2018, i sin bostad. Han var då 80 år gammal. Det finns inga uppgifter i källmaterialet om ytterligare brottslighet eller specifika händelser under dessa två år mellan hans frigivning och hans död.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.