Christer Pettersson

Uppväxt och tidigt brottsligt beteende

Christer Pettersson föddes 1947 i Solna som son till en kamrer och växte upp i en relativt välbeställd familj. Han började redan som barn begå stölder, vilket ledde till att han fick besöka en psykolog och skickades som sommarbarn till ett jordbruk i Skåne varje sommar. Hans mor såg till att han fick börja med teater, först på Birkagården och senare på Vår teater i Stockholm, där han ansågs lovande. När han var 15 år drabbades han av ett slag mot ögat som ledde till en hjärnskakning och ett kraftigt epilepsianfall, men dåtidens medicin kunde inte fastställa någon specifik hjärnskada. Efter folkskolan studerade han vid Vasa Real men blev underkänd vid realexamen 1964.

Vid den tiden började Pettersson hänga med andra ungdomar på Stockholms centralstation och begick brott som inbrott. Han undvek åtal på grund av sin låga ålder och fick istället en övervakare. Hösten 1965 började han på Calle Flygares teaterskola efter att ha misslyckats med realexamen en andra gång. Han var en av sexton antagna i hård konkurrens. Han fortsatte dock att begå brott som fylleri, snatteri och stölder, vilket ledde till böter och öppen psykiatrisk vård. Han fick sluta på teaterskolan 1967 på grund av dålig närvaro och började samtidigt använda narkotika.

Under 1967 dömdes Pettersson till ungdomsfängelse för en rad brott men släpptes ut tidigt efter att hans far ordnat arbete åt honom hos en filmare. Han påbörjade sedan värnplikten i Sollefteå men avbröt den efter sex månader. När han återvände till Stockholm kom han i kontakt med amfetamin. Han fortsatte arbeta inom film men fick sparken efter att ha förfalskat en check. De följande åren präglades av tilltagande missbruk och fler brott. 1970 dömdes han till sluten psykiatrisk vård men skrevs ut efter bara elva veckor.

Bajonettdråpet 1970

Den 20 december 1970 knivhögg Christer Pettersson en för honom okänd man till döds på Kungsgatan i Stockholm. Händelsen utlöstes av ett handgemäng i julhandeln där Pettersson blivit knuffad av en berusad man. När slagsmålet tycktes vara över sparkade mannen mot Petterssons kasse med julklappar, varvid ett gosedjur till en av hans systrar föll ut och blev smutsigt. Pettersson jagade då ifatt mannen och stack en bajonett i bröstet på honom, vilket ledde till offrets död. Pettersson dömdes till sluten psykiatrisk vård för dråp. Många år senare erkände han i en radiointervju att handlingen mycket väl kunde ha ansetts som mord, eftersom han sekunderna innan knivhugget sagt till offret 'Nu ska du dö...!'. Ett och ett halvt år senare friskförklarades han och släpptes fri. Det är anmärkningsvärt att dråpet begicks i samma kvarter som Palmemordet skulle äga rum senare.

Åtal och dom i Palmemålet

Christer Pettersson greps av polisen misstänkt för mordet på statsminister Olof Palme den 14 december 1988 och häktades två dagar senare. För allmänheten blev han känd som '41-åringen' och senare '42-åringen'. Han fälldes för mordet den 27 juli 1989 av Stockholms tingsrätt. Domen var oenig med tre röster mot två för att döma honom. De två juristdomarna i tingsrätten röstade båda för friande dom, vilket gjorde att förutsättningarna för ett överklagande ansågs mycket goda. Pettersson identifierades av bland andra Lisbeth Palme samt flera andra personer. Frågan om vittnesmålens bevisvärde var den främsta orsaken till oenigheten i domstolen.

Frikännande i hovrätten och skadestånd

Den 2 november 1989 friades Christer Pettersson av en enig Svea hovrätt på grund av för svag bevisning. Hovrätten fann att det fanns en betydande sannolikhet för att Pettersson befunnit sig utanför biografen Grand under mordkvällen, något han själv bestämt förnekade. Men en sådan sannolikhet räckte inte för att uppfylla kravet på bevisning bortom rimligt tvivel. Lisbeth Palmes identifiering av Pettersson hade präglats av grova misstag från polisens sida, som att hon före vittneskonfrontationen fått veta att den misstänkte var alkoholist och att alla andra i vittnesparaden var poliser. Avsaknaden av tekniska bevis talade också för ett frikännande. Efter hovrättens beslut valde riksåklagaren att inte gå vidare till Högsta domstolen. Den 2 maj 1990 beslutade justitiekansler Hans Stark att Pettersson skulle ersättas med 300 000 kronor för sin tid i häkte, trots att han själv krävt två miljoner.

Resningsansökan och fortsatt medial uppmärksamhet

År 1997 lämnade en annan riksåklagare in en resningsansökan till Högsta domstolen, som valde att inte ta upp målet på nytt. Ansökan byggde bland annat på påståenden om att Pettersson skulle ha mördat Palme på uppdrag av en annan person, samt nya vittnen som påstått sig sett honom vid biografen. På grund av regler om ettårsfrist och sannolikhetsrekvisitet kunde stora delar av den nya bevisningen inte anföras. I en bok från 2005 hävdas att en grupp kriminella kommit överens om att sätta dit Pettersson för mordet, delvis för att bli av med honom och delvis för belöningen, men att han befunnit sig på platsen utan att vara inblandad. Pettersson förnekade all inblandning i mordet offentligt ända till sin död, men resonerade i vissa intervjuer kring att han hypotetiskt kunde ha gjort det utan minne. Flera medier betalade honom regelbundet för intervjuer och uppmuntrade honom att erkänna, vilket blev ett sätt för honom att finansiera sitt missbruk. En enda gång skrev han under en debattartikel som antydde ett erkännande.

Senare år och död

Efter frikännandet förblev Christer Pettersson i medias strålkastarljus och sålde intervjuer för att finansiera sitt alkohol- och drogmissbruk. Polisutredare fortsatte att intressera sig för honom, och många ansåg att han sluppit undan på en teknikalitet. År 1998 avslog Högsta domstolen en åklagares begäran om en ny rättegång med motiveringen att den nya bevisningen inte var av sådan art att den krävde ett nytt förfarande. I juni 2020 meddelade den svenska åklagarmakten att man ansåg Stig Engström vara den mest troliga gärningsmannen, men eftersom han var död kunde ingen åtal väckas. Rapporten nämnde inte Pettersson, vars frikännande 1989 gjorde att han inte kunde utredas vidare utan nya bevis. Den 15 september 2004 hamnade Pettersson i bråk med polis och fördes till sjukhus. Dagen efter, vid utskrivningen, föll han och fick en hjärnblödning som försatte honom i koma. Han avled på Karolinska universitetssjukhuset den 29 september 2004, 57 år gammal, och begravdes i Sollentuna i januari 2005.

Vanliga frågor om Christer Pettersson

Vem var Christer Pettersson?

Christer Pettersson var en svensk man med en lång historia av brottslighet och missbruk. Han är mest känd för att ha blivit åtalad och först dömd, sedan frikänd, för mordet på statsminister Olof Palme 1986. Han var den enda person som formellt ställts inför rätta för detta brott. Tidigare hade han dömts för ett dråp 1970, då han knivhögg en man till döds på Kungsgatan i Stockholm. Pettersson var svårt beroende av alkohol och droger under större delen av sitt liv.

Vad hände i rättegången om Palmemordet?

Christer Pettersson greps misstänkt för mordet i december 1988. I juli 1989 dömde Stockholms tingsrätt honom för mordet, men domen var oenig med tre mot två röster. De två juristdomarna röstade för friande. I november samma år frikände Svea hovrätt honom enhälligt på grund av för svag bevisning. Hovrätten menade att bevisningen, som främst bestod av vittnesuppgifter från bland andra Lisbeth Palme, inte var tillräckligt stark för att bevisa skuld bortom rimligt tvivel. Avsaknaden av tekniska bevis, som mordvapnet, spelade också in.

Varför frikändes Christer Pettersson?

Svea hovrätt frikände Pettersson eftersom bevisningen ansågs för svag. Domstolen pekade på brister i vittnesidentifieringen, där Lisbeth Palme fått veta att den misstänkte var alkoholist före en konfrontation och där alla andra i vittnesparaden var poliser. Hovrätten fann viss sannolikhet för att Pettersson varit på platsen, men detta räckte inte för en fällande dom enligt den svenska bevisbördan. Eftersom de tre juristdomarna i hovrätten, utöver de två i tingsrätten, ansåg att han skulle frias, valde åklagaren att inte överklaga till Högsta domstolen.

Bekände Christer Pettersson mordet på Olof Palme?

Christer Pettersson förnekade offentligt all inblandning i mordet ända till sin död. I vissa medieintervjuer, ofta mot betalning, resonerade han dock kring hypotetiska scenarier där han kunde ha skjutit Palme utan att minnas det. En enda gång undertecknade han en debattartikel som antydde ett erkännande. Många medier uppmuntrade honom att erkänna, vilket blev en inkomstkälla för hans missbruk, men inget seriöst erkännande som höll för rättslig prövning kom fram.

Vad hände med Christer Pettersson efter rättegången?

Efter frikännandet 1989 tilldelades Pettersson 300 000 kronor i skadestånd för sin tid i häkte. Han förblev en offentlig person och sålde regelbundet intervjuer till medier för att finansiera sitt fortsatta alkohol- och drogmissbruk. År 1997 gjordes ett försök att få målet återupptaget via en resningsansökan, men Högsta domstolen avslog den. Pettersson avled 2004 efter att ha fått en hjärnblödning i samband med ett fall efter en tid på sjukhus.

Ansågs Christer Pettersson skyldig av myndigheterna efter frikännandet?

Efter frikännandet 1989 kunde Christer Pettersson inte åtalas på nytt för samma brott utan nya och avgörande bevis. Många polisutredare ansåg privat att han var skyldig och att han sluppit undan på en teknikalitet. År 1998 avslog Högsta domstolen en begäran om ny rättegång. När åklagarmakten 2020 presenterade Stig Engström som den mest troliga gärningsmannen i Palmemordet, nämndes inte Pettersson i den slutliga rapporten. Hans frikännande var juridiskt slutgiltigt.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.