Skottår
Ett skottår är ett år som innehåller en extra dag, eller i vissa kalendrar en extra månad, för att hålla det kalendariska året synkroniserat med det astronomiska årstidsåret. I den gregorianska kalendern, som används i större delen av världen, infaller skottdagen den 29 februari vart fjärde år med vissa undantag. Begreppet härstammar från att en fastställd datum i kalendern normalt förskjuts en veckodag från ett år till nästa, men efter en skottdag hoppar den över en extra veckodag. Skottåret har också gett upphov till olika traditioner, främst kring kvinnors rätt att fria.
Den astronomiska bakgrunden
Ett tropiskt år, det vill säga tiden för jorden att fullborda ett varv runt solen, är ungefär 365,2421875 dygn långt. Ett kalenderår med en fast längd på 365 dagar skulle därför successivt komma ur fas med årstiderna. Inom loppet av ett sekel skulle skillnaden uppgå till drygt 24 dagar, vilket skulle få solstånd och dagjämningar att förskjutas kraftigt i kalendern. För att kompensera för denna skillnad införs regelbundet en extra dag, en skottdag, i vissa år. Genom detta system hålls kalendern någorlunda i fas med de astronomiska cyklerna. Ordet skott betyder något som skjutits in, vilket beskriver hur denna extra dag inskjuts i kalendern.
Reglerna för skottår
I den gregorianska kalendern, som är den allmänna västerländska tideräkningen, följer man en specifik regel för att avgöra vilka år som är skottår. Regeln säger att ett år är skottår om det är jämnt delbart med fyra. Det finns dock ett viktigt undantag för sekelår, det vill säga år som är jämnt delbara med hundra. Dessa sekelår är inte skottår om de inte också är jämnt delbara med fyrahundra. Till exempel var åren 1600 och 2000 skottår eftersom de är delbara med 400, medan åren 1700, 1800 och 1900 inte var skottår. Denna regel ger en genomsnittlig årslängd på 365,2425 dagar, vilket är mycket nära det tropiska årets längd. Den tidigare julianska kalendern hade en enklare regel där alla år delbara med fyra var skottår utan undantag, vilket gav ett genomsnitt på 365,25 dagar och en större avvikelse från årstidsåret. Den gregorianska kalendern kompenserar för denna överkorrektion genom att utelämna tre skottdagar vart 400:e år.
Skottdagens historia och placering
Skottdagen placeras i februari månad på grund av historiska skäl. I den gamla romerska kalendern, som användes före Julius Caesars reform, började året med månaden mars. När man införde skottdagar i den julianska kalendern placerades den därför i anslutning till detta gamla nyår. Romarna benämnde dagar i förhållande till månens faser, och den 24 februari var den sjätte dagen före första mars. När en extra dag lades till skapades en andra sjätte dag, kallad bisextilis, vilket gett upphov till den franska termen för skottår, année bissextile. Fram till slutet av 1900-talet räknades i Sverige och Finland den 24 februari som skottdagen. Ett beslut inom EU och av Namnlängdskommittén i Sverige samt Helsingfors universitet i Finland ändrade detta, och från och med år 2000 är den officiella skottdagen den 29 februari. Ett ovanligt undantag var år 1712 i den svenska kalendern, då februari hade 30 dagar och det fanns två skottdagar, den 25 februari och en tillökningsdag den 30 februari.
Traditioner kring skottdagen
En välkänd tradition kopplad till skottdagen är att kvinnor har rätt att fria till män. Denna sedvänja sägs härstamma från en irländsk legend om Sankt Patrik och Brigid av Kildare från 400-talet, men den går inte att belägga historiskt längre tillbaka än till 1800-talet. En oskriven lag på de Brittiska öarna under medeltiden och framåt sade att en man som avvisade ett sådant frieri var skyldig att ge kvinnan en kyss samt ett silkeslinne eller ett par handskar. Traditionen spreds till Sverige och Finland under 1800-talet och blev särskilt populär under 1900-talets första decennier. Då ordnades skottårsbaler, soaréer och såldes vykort med friarteman. I Finland utvecklades traditionen så att en avvisad man skulle köpa ett kjoltyg, strumpor eller annat klädesplagg som ersättning. Bakgrunden till denna tradition finns inte i äldre folktro utan formades inom högborgerliga kretsar i Europa som en form av underhållning och förströelse vid fester. Tanken att kvinnor skulle agera självständigt var för tiden absurd och frieriet behövde inte tas på allvar, eftersom mannen kunde köpa sig fri och den sociala ordningen återställas. I folktron ansågs skottdagen även vara en otursdag då man inte skulle utföra viktiga arbeten.
Skottdagen i modern tid
Under 1900-talet levde traditionen med kvinnors friarrätt vidare, särskilt i borgerliga kretsar och som ett populärt tema vid fastlagsfester och föreningssketcher. På landsbygden var skottdagen under 1930- till 1960-talen ofta en stor danskväll. Efter andra världskriget spreds uppfattningen om traditionen vidare via massmedia. I det samtida samhället har den privata betydelsen av skottdagen minskat, och det finns ingen specifik rekvisita knuten till dagen. Den uppmärksammas numera främst genom skämt och påminnelser i massmedier och sociala medier. Det har dock fortfarande arrangerats olika evenemang kopplade till dagen, som till exempel i Lappträsk i Östra Nyland, där par som friat offentligt på skottdagen erbjudits en tomt till halva priset. Staden Anthony i Texas utropade sig 1988 till världens skottårshuvudstad och har en internationell födelsedagsklubb för personer födda den 29 februari.
Återkommande händelser och skottår
Vissa återkommande händelser har kommit att förknippas med skottår eftersom de arrangeras vart fjärde år och därmed ofta sammanfaller med dem. Inom politiken har presidentval på Island och i USA, samt andrakammarval i Sverige under perioden 1924 till 1968, traditionellt arrangerats under skottår. Det är dock viktigt att notera att sekelår som 1900, som inte var skottår enligt den gregorianska regeln, ändå hade presidentval i USA. Inom idrotten är Olympiska sommarspelen och Europamästerskapet i fotboll för herrar två stora evenemang som normalt hålls under skottår. Olympiska vinterspelen hölls också under skottår fram till 1992, varefter cykeln ändrades från och med 1994. Dessa evenemang arrangeras dock även vid sekelskiften som inte är skottår, vilket visar att kopplingen inte är absolut utan snarare en följd av den fyraåriga cykeln.
Vanliga frågor om Skottår
Vad är ett skottår och varför har vi det?
Ett skottår är ett år med en extra dag, införd för att hålla vår kalender synkroniserad med jordens omlopp runt solen, det så kallade tropiska året. Ett tropiskt år är ungefär 365,242 dagar långt, vilket är drygt en fjärdedels dag längre än ett standardkalenderår på 365 dagar. Utan korrigering skulle kalendern successivt komma ur fas med årstiderna, så att till exempel vintermånaderna efter många år skulle infalla på sommaren. Genom att regelbundet lägga till en skottdag kompenserar man för denna skillnad.
Hur vet man vilka år som är skottår?
I den gregorianska kalendern, som vi använder idag, gäller följande regel: Ett år är ett skottår om det är jämnt delbart med 4. Det finns dock ett undantag för sekelår (år som slutar på 00). Ett sekelår är bara ett skottår om det också är jämnt delbart med 400. Det betyder att åren 1600 och 2000 var skottår, medan 1700, 1800 och 1900 inte var det. Denna regel minskar felet jämfört med den äldre julianska kalendern, som helt enkelt gjorde alla år delbara med 4 till skottår.
Varför infaller skottdagen den 29 februari?
Placeringen i februari har historiska rötter. I den forntida romerska kalendern började året med månaden mars. När Julius Caesar reformerade kalendern och införde skottdagar, placerades den extra dagen i slutet av februari, som då var årets sista månad. Romarna benämnde den 24 februari som den sjätte dagen före mars. Den extra skottdagen blev en dubbel av denna dag, en andra sjätte dag eller bissextilis. I Sverige och Finland räknades länge den 24 februari som skottdagen, men från och med år 2000 är den officiella skottdagen den 29 februari enligt ett EU-beslut.
Vad är traditionen med att kvinnor får fria på skottdagen?
En populär tradition säger att kvinnor endast under ett skottår, eller specifikt på skottdagen, har rätt att fria till män. Legenden kopplar ofta detta till Sankt Patrik och Brigid av Kildare på 400-talet, men den historiska beläggningen går inte längre tillbaka än till 1800-talet. På de Brittiska öarna fanns en oskriven regel att en man som avvisade ett sådant frieri var skyldig att ge kvinnan en kyss och en present, som ett silkeslinne. Traditionen spreds till Skandinavien och blev särskilt populär i borgerliga kretsar under 1900-talets början, ofta som ett skämt eller en festlighet vid baler.
Vilka stora evenemang hålls vanligtvis under skottår?
Flera stora internationella evenemang arrangeras på en fyraårig cykel och sammanfaller därför ofta med skottår. De mest kända är Olympiska sommarspelen och Europamästerskapet i fotboll för herrar. Olympiska vinterspelen hölls också under skottår fram till 1992. Inom politiken har presidentval i USA och på Island, samt historiskt andrakammarval i Sverige, traditionellt arrangerats under dessa år. Det är dock viktigt att notera att dessa evenemang även kan hållas under sekelår som 1900, som inte var skottår, eftersom cykeln är fyra år oavsett kalenderregeln.
Vad hände med den svenska kalendern år 1712?
År 1712 var ett exceptionellt år i den svenska kalendern. I samband med en övergång från den julianska till den gregorianska kalendern hade man infört ett system som skapade förvirring. För att korrigera detta fick februari månad det året hela 30 dagar. Det innebar att det fanns två skottdagar: den vanliga skottdagen, som enligt den då gällande regeln inföll den 25 februari, och en extra tillökningsdag som lades till den 30 februari. Detta är ett ovanligt historiskt exempel på en kalender med två skottdagar under ett och samma år.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.
