Skärtorsdagen

Namnets ursprung och betydelse

Namnet skärtorsdagen har sitt ursprung i det fornnordiska ordet 'skär', som betyder ren, vacker, blank eller klar. Samma ord finns som förled i begreppet skärseld. Namnet återfinns i näraliggande former i de andra nordiska språken, som danskans skærtorsdag och norskans skjærtorsdag. I äldre tider användes även benämningarna skärdag och skärhelgd om denna dag. Inom den romersk-katolska kyrkan ses skärtorsdagen som en reningsdag, vilket anknyter till namnets grundbetydelse. På engelska kallas dagen ofta Maundy Thursday, där 'Maundy' kommer från latinets 'mandatum', som betyder bud eller befogenhet. Detta syftar på Jesu nya bud om kärlek som han gav efter fotatvätten. Ytterligare ett äldre engelskt namn är Shere Thursday, vilket har samma betydelse som det nordiska namnet.

Den kristna högtidens kärna

Skärtorsdagen firar två centrala händelser från Jesu sista kväll enligt de kristna evangelierna. Den första är instiftandet av nattvarden, då Jesus under den judiska påskmåltiden delade bröd och vin med sina lärjungar och gav dem en ny betydelse. Den andra händelsen är fotatvätten, där Jesus tvättade sina lärjungars fötter som en handling av ödmjuk tjänst. Detta gav också upphov till det engelska namnet Maundy Thursday, där 'Maundy' kommer från det latinska 'mandatum', som betyder bud, och syftar på Jesu nya bud om kärlek. Dagen markerar början på den stora trefaldighetshelgen, Paschal Triduum, som omfattar Jesu lidande, död och uppståndelse. Denna period sträcker sig från skärtorsdagens afton till påskafton och är den mest högtidliga tiden i det kristna kyrkoåret. Trefaldighetshelgen inleds med mässan på skärtorsdagskvällen och följs av stilla fredag och påsklördag.

Gudstjänster och liturgiska sedvänjor

Skärtorsdagens gudstjänst har temat 'Det nya förbundet' och bryter den annars nedtonade fasteliturgin. Den liturgiska färgen är vit, vilket symboliserar fest, och prästens kläder samt textilierna på altare och predikstol är därför vita. Altaret dekoreras ofta med vita och röda blommor och sex ljus. En särskild sed inom många kyrkor, som den romersk-katolska, svenska och ortodoxa kyrkan, är att altaret kläs av direkt efter gudstjänsten på kvällen. Alla ljus, blommor, vaser och dukar bärs bort, vilket symboliserar att Jesus var bar och utblottad under den följande natten. Efter att kyrkklockorna ringer in skärtorsdagens mässa är de sedan tysta fram till påsknatten, vilket bidrar till en känsla av väntan och sorg. Under avklädandet av altaret kan församlingen be psalm 22:19, som handlar om att kläder delas upp. Inom den ortodoxa kyrkan kallas denna ceremoni för anamphiasis.

Inom den romersk-katolska kyrkan används inte hymnen Gloria under fastans gudstjänster, med undantag för skärtorsdagens kvällsmässa. Ytterligare undantag är festdagarna för den helige Josef den 19 mars och Jungfru Marie bebådelse den 25 mars, om de infaller under fastan. Fastans allvarliga karaktär återupptas dock vid gudstjänstens slut, då firandet övergår i åminnelse av Jesu kamp i Getsemane och hans gripande. Denna övergång markerar en dramatisk förändring från fest till sorg inför det kommande lidandet.

Folktro och påskkärringar

Enligt nordisk folktro var de onda makterna som mest i uppror under skärtorsdagens kväll, kvällen innan Jesus besegrade ondskan på långfredagen. Detta var den tid då häxorna ansågs bege sig till Blåkulla för att fira häxsabbat med djävulen. För att skydda sig gömde folk kvastar och spisrakor, stängde skorstensspjäll och sköt gevärsskott i luften. Att tända påskeldar kunde också göras av samma skäl. Med tiden har denna seriösa folktro förvandlats till en mer skämtsam sedvänja. Från 1800-talet och framåt har det blivit vanligt att barn klär ut sig till påskkärringar, går runt till grannarna, ger tecknade påskkort och får godis i utbyte, en tradition som lever kvar i modern tid. På medeltiden var tron på häxornas aktiviteter under denna natt allvarligt tagen, även inom kyrkan, men den har med århundradenas gång förlorat sin skrämmande kraft.

En specifik mattradition kopplad till dagen finns i Skåne, där det var sed att äta grönkål till middag på skärtorsdagen. Denna sedvänja är ett exempel på hur högtiden fått lokala uttryck utöver de rent kyrkliga handlingarna. De folkliga skyddsritualerna, som att gömma redskap som kvastar, syftade till att försvåra för häxorna att genomföra sina onda förehavanden. Tanken var att om häxan inte kunde hitta en kvast, kunde hon inte flyga iväg på den.

Internationella sedvänjor och namn

Skärtorsdagen har många olika namn runt om i den kristna världen, som ofta speglar olika aspekter av dagen. I engelskspråkiga länder är 'Maundy Thursday' och 'Holy Thursday' vanliga. Inom den anglikanska kyrkan i England finns en kunglig ceremoni, Royal Maundy, där monarken delar ut särskilt präglade mynt, så kallade Maundy money, till äldre medborgare. Antalet mottagare motsvarar monarkens ålder. Denna sed går tillbaka till kung Edvard I. Fotatvättsriten, som gett dagen dess engelska namn, praktiseras på skärtorsdagen inom en mängd kristna traditioner, inklusive romersk-katolska, lutherska, anglikanska och ortodoxa kyrkor.

Inom den anglikanska kyrkans olika provinser finns variationer i namngivning. Medan Church of England använder 'Maundy Thursday', kallar den amerikanska Episkopalkyrkan även dagen för 'Maundy Thursday'. Inom den anglikanska gemenskapen används termen 'Holy Thursday' vanligtvis om himmelsfärdsdag. Den romersk-katolska kyrkans moderna liturgiböcker på engelska använder namnet 'Holy Thursday'. I den bysantinska riten kallas dagen 'Stora och heliga torsdagen' eller 'Heliga torsdagen'. Andra namn runt om i världen inkluderar 'Covenant Thursday' i den koptisk-ortodoxa kyrkan och 'Thursday of Mysteries' i den maronitiska och syrisk-ortodoxa kyrkan.

Den kungliga fotatvättsritualen i England har en lång historia. Ända fram till kung Jakob II:s död tvättade monarken själv fötterna på de utvalda fattiga. En miniatyrmålning från cirka 1560, tillskriven Levina Teerlinc, visar hur drottning Elisabet I utför denna ceremoni. I den moderna Royal Maundy-ceremonin får mottagarna två pungar. Den röda pungen innehåller vanliga pengar som ersättning för mat och kläder, medan den vita pungen innehåller speciellt präglade Maundy-mynt, ett för varje år i monarkens ålder. Dessa mynt är lagligt betalningsmedel.

Dagens plats i kyrkoåret och samhället

Skärtorsdagen är den femte dagen i den stilla veckan, föregången av dymmelonsdag och följd av långfredag. I Sverige var skärtorsdagen en officiell helgdag fram till år 1772. Dagen är en del av påskens förberedelser och har en särskild position som brygga mellan fastans allvar och påskens glädje. Datumet för dagen beror på om den gregorianska eller julianska kalendern används, där östkyrkor generellt följer den julianska systemet. Detta kan leda till att firandet infaller på olika datum i öst och väst.

Missförstånd kring dagens namn förekommer ibland. I Australien kallas skärtorsdagen felaktigt för 'Easter Thursday' i vardagligt tal, särskilt i samband med Australian Football League som har en årlig 'Easter Thursday'-match. Korrekt sett avser 'Easter Thursday' torsdagen efter påsk, inte torsdagen före. I engelsk och filippinsk lagstiftning är 'Maundy Thursday' det officiella namnet på dagen. Dagens betydelse sträcker sig således från det djupt andliga till det kulturella och till och med det juridiska.

Vanliga frågor om Skärtorsdagen

Vad är Skärtorsdagen och när infaller den?

Skärtorsdagen är en kristen högtidsdag som infaller torsdagen före påsk, i den sista veckan före påsk som kallas stilla veckan. Dagen ligger mellan dymmelonsdagen och långfredagen. Det exakta datumet varierar varje år eftersom det är kopplat till påskdatum. Till exempel inföll den 2 april år 2026. Dagen markerar början på den stora trefaldighetshelgen som leder fram till påsk. Denna period, kallad Paschal Triduum, omfattar Jesu lidande, död och uppståndelse.

Varför heter det Skärtorsdag?

Namnet kommer från det fornnordiska ordet 'skär', som betyder ren, vacker, blank eller klar. Detta ord återfinns också i begreppet skärseld. Namnet anknyter till tanken på rening och renhet. Inom den romersk-katolska kyrkan är dagen en reningsdag. På norska och danska heter dagen också skærtorsdag respektive skjærtorsdag, vilket visar på det gemensamma nordiska ursprunget. Ett äldre engelskt namn med samma betydelse är Shere Thursday.

Vad firar man på Skärtorsdagen?

På Skärtorsdagen firar den kristna tron två centrala händelser från Jesu sista kväll. Den första är instiftandet av nattvarden, då Jesus under en påskmåltid med sina lärjungar gav bröd och vin en ny, symbolisk betydelse. Den andra är fotatvätten, där Jesus tvättade sina lärjungars fötter som en handling av ödmjuk tjänst och gav dem ett nytt bud om att älska varandra. Dagen är alltså en högtid som fokuserar på kärlek, tjänande och det nya förbundet. Den inleder den stora trefaldighetshelgen.

Finns det speciella traditioner kopplade till Skärtorsdagen?

Ja, det finns både kyrkliga och folkliga traditioner. I kyrkan är den liturgiska färgen vit, och det är vanligt att altaret kläs av efter kvällsgudstjänsten för att påminna om Jesu utblottning. En gammal folktro säger att häxorna begav sig till Blåkulla denna kväll, vilket har gett upphov till seden med påskkärringar. För att skydda sig kunde man gömma kvastar och skjuta gevär i luften. I Skåne fanns traditionen att äta grönkål till middag på skärtorsdagen. Efter mässan blir kyrkklockorna tysta fram till påsk.

Vad är sambandet mellan Skärtorsdagen och påskkärringarna?

Sambandet kommer från en gammal folktro som hävdade att de onda makterna, och särskilt häxor, var som mest aktiva på skärtorsdagens kväll. Man trodde att häxorna flög på kvastar till Blåkulla för att fira med djävulen. Med tiden övergick denna ibland skrämmande tro till en mer lekfull sed för barn. Barn klär ut sig till påskkärringar, går runt till grannarna, önskar glad påsk med tecknade kort och får ofta godis i utbyte. På medeltiden togs denna tro på allvar även inom kyrkan.

Hur firas Skärtorsdagen i andra länder?

I många länder fokuserar firandet på fotatvättsriten, som på engelska kallas 'Maundy'. I England finns en kunglig tradition kallad Royal Maundy, där monarken delar ut speciella mynt till äldre medborgare. Dagen har olika namn på olika språk, som 'Holy Thursday' eller 'Maundy Thursday' i engelsktalande länder, och 'Great and Holy Thursday' i den bysantinska traditionen. Trots olika namn och vissa lokala seder är kärnan i firandet densamma: att minnas Jesu sista måltid och hans bud om kärlek. I den romersk-katolska kyrkan sjungs hymnen Gloria denna kväll, vilket är ett undantag under fastan.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.