Ramadan

Fastans betydelse och syfte

Ramadanfastan, som kallas sawm, är en religiös plikt för alla vuxna och friska muslimer. Genom att avstå från mat, dryck, rökning och sexuellt umgänge från gryning till solnedgång ska den som fastar lära sig tålamod och ödmjukhet. Fastan ska öka medvetenheten om religionen och styra hjärtat bort från världsliga aktiviteter. Syftet är att rena själen och påminna människor om deras beroende av Gud, vilket leder till större sannfärdighet och medvetenhet om det gudomliga. Genom att själv uppleva hunger och törst kan muslimerna också få en djupare förståelse för de fattigas situation, vilket främjar en vilja att ge allmosor. Under månaden förväntas alla uppträda väl, ge allmosor, högakta sin familj och undvika negativa beteenden som våld, ilska och girighet.

Måltider och sociala sammanhang

Den dagliga fastan bryts vid solnedgång med en måltid som kallas iftar. Det är brukligt att först dricka vatten och äta dadlar och yoghurt, enligt profeten Muhammeds föredöme. Iftar är ofta en social händelse där familjer, släktingar och vänner träffas för att äta tillsammans, och måltiden kan pågå långt in på natten. Maten består ofta av många rätter baserade på grönsaker, bröd och kött. Numera anordnas också formella banketter av företag och organisationer. En viktig aspekt är välgörenhetsbjudningar, där bättre bemedlade personer delar ut mat till de som inte har råd, till exempel vid dukade långbord på gatorna i städer som Kairo. Gryningsmåltiden, som kallas suhoor, äts under de sista timmarna av natten innan fastan börjar igen. Under ramadan ökar förbrukningen av mat och elektricitet markant i många muslimska länder.

Andliga och religiösa handlingar

Förutom fastan ägnar muslimer mer tid åt bön och religiös reflektion under ramadan. I moskéerna läses hela Koranen, som är uppdelad i 114 kapitel, under månaden. Somliga reciterar särskilda extra böner som kallas tarawih. Shiamuslimer ber även speciella rekommenderade böner, men i shiaislam är det generellt otillåtet att be tarawih i grupp. En central händelse är Laylat al-Qadr, eller Allmaktens natt, som anses vara den heligaste natten på året. Det var denna natt, sannolikt under ett av de sista udda dygnen i månaden, som Koranen först uppenbarades för profeten Muhammed genom ärkeängeln Gabriel. Enligt Koranen är denna natt mer värd än tusen månader. Att betala en särskild allmosa, zakat al-fitr, är obligatoriskt för varje muslim i slutet av ramadan. Denna gåva, som ges i pengar eller mat, har till syfte att hjälpa de fattiga och även rena den som fastat från eventuella felsteg under månaden.

Tidpunkt och kalenderregler

Ramadan inleds när månskäran, hilāl, första gången skådas efter den astronomiska nymånen. Eftersom den muslimska kalendern är en månkalender som består av 12 måncykler, är den 10 till 11 dagar kortare än den solära gregorianska kalendern. Det innebär att ramadan flyttas tillbaka med ungefär elva dagar varje år och därmed genomlöper alla årstider över en 33-årscykel. Det finns olika tolkningar av hur månaden ska börja. Vissa muslimer insisterar på en lokal fysisk observation av månen med blotta ögat, medan andra följer beräknade tider eller uttalanden från religiösa myndigheter som den i Saudiarabien. Dessa skillnader kan leda till att månaden börjar med en dags skillnad i olika länder. Månaden varar i 29 eller 30 dagar, beroende på nästa månskådning.

Undantag och lokala anpassningar

Vissa grupper är undantagna från fastplikten. Det gäller kvinnor som har menstruation eller är gravida eller ammande, samt gamla, kroniskt sjuka och de som är på resa. I regioner med extrema ljusförhållanden, som midnattssol eller polarnatt, uppstår praktiska utmaningar. I Sverige har Islamiska Förbundet, efter samråd med Europeiska fatwarådet, gett vägledning. Muslimer som bor norr om den 66:e breddgraden, till exempel norr om Boden, kan beräkna fastetiderna enligt tiderna för den 45:e breddgraden, med Malmö som en praktisk referenspunkt. Alternativt kan man följa de tidpunkter för bön och fasta som gällde sista dagen på våren då de astronomiska tecknen fortfarande kunde observeras. Även Sveriges imamråd har beslutat att följa en kalender från den turkiska religiösa myndigheten Diyanet. I Tyskland har det tyska imamrådet fattat ett liknande beslut.

Lagliga och sociala förhållanden i olika länder

I vissa muslimska länder finns lagar som reglerar offentligt beteende under ramadan. I Förenade Arabemiraten kan den som bryter fastan på allmän plats bli bötfälld eller fängslad i upp till en månad. I Marocko kan ett sådant brott leda till fängelse i upp till sex månader, med undantag för den som är på resa enligt shariaregler. Inom den Palestinska myndighetens område är det kriminaliserat att bryta fastan offentligt, med böter eller fängelse som straff. I Saudiarabien riskerar muslimer som bryter mot reglerna piskstraff eller fängelse när sharia tillämpas, och utlänningar kan utvisas. I Tunisien, trots att det inte är kriminaliserat i lag, har domstolar dömt personer som äter, dricker eller röker offentligt under ramadan. Staten ses där som religionens väktare, ett förhållningssätt som människorättsaktivister har ifrågasatt.

Historiska och kulturella rötter

Namnet ramadan användes för den nionde månaden även i den för-islamiska arabiska kulturen. Ordet härstammar från en semitisk rot som betecknar stark hetta, bränd mark och brist på proviant. Enligt Koranen påkallar Gud att fastan är obligatorisk på samma sätt som den var för tidigare samfund, vilket en hadith hänför till judendomens fasta vid Jom Kippur. Muslimer tror att alla heliga skrifter, inklusive Abrahams skriftrullar, Toran, Psaltaren och Evangeliet, uppenbarades under ramadan. Fastan som religiös plikt för muslimer instiftades under det andra året efter hidjra (624 e.Kr.). Vissa akademiker har föreslagit att ramadanfastan har influerats av den stränga fastan under påsken i de syriska kyrkorna, en tes som ifrågasatts av muslimska lärda. Koranen betonar att fastan hade föreskrivits för tidigare bibliska samfund.

Vanliga frågor om Ramadan

Vad är Ramadan och varför firas den?

Ramadan är den nionde och heligaste månaden i den muslimska kalendern. Den firas som en månad av fasta, bön, reflektion och givmildhet. Ramadan är en av islams fem pelare. Den firas för att hedra den månad under vilken muslimer tror att Koranen först uppenbarades för profeten Muhammed. Genom fastan och ökad fromhet syftar månaden till andlig renelse, ökad ödmjukhet och en starkare koppling till Gud.

Vad får man inte göra under fastan på dagtid?

Under dagtimmar, från gryning till solnedgång, ska den som fastar helt avhålla sig från att äta, dricka och röka. Man ska även avstå från sexuellt umgänge. Förutom dessa fysiska avhållsamheter förväntas muslimer även undvika allt beteende som anses syndigt, som ilska, avundsjuka, småaktighet, girighet och ryktesspridning. Målet är att öka självkontrollen och fokusera på andliga frågor.

Hur bestäms när Ramadan börjar och slutar?

Ramadan börjar när den nya månskäran (hilāl) första gången observeras efter den astronomiska nymånen. Traditionen säger att månen ska siktas med det blotta ögat, men var i världen denna observation sker kan vara omtvistat. Vissa följer lokala observationer, andra följer beräkningar eller uttalanden från religiösa myndigheter som den i Saudiarabien. Eftersom måncykeln är 29 eller 30 dagar lång, varar ramadan i så många dagar tills nästa månskära syns, vilket markerar början på nästa månad och högtiden Id al-Fitr.

Vad är Laylat al-Qadr?

Laylat al-Qadr, som betyder Allmaktens natt eller Kraftens natt, är den natt då muslimer tror att Koranen först uppenbarades för profeten Muhammed genom ärkeängeln Gabriel. Den anses vara den heligaste natten på året och är mer värd än tusen månader enligt Koranen. Den infaller sannolikt under ett av de sista udda dygnen i ramadan, ofta den 27:e natten. Denna natt ägnas åt intensiv bön, eftertanke och koranläsning.

Vilka är undantagna från att fasta under Ramadan?

Fastan är obligatorisk för alla vuxna och friska muslimer. Det finns dock flera undantag. Dessa inkluderar barn som inte har nått puberteten, äldre personer, samt personer som är akut eller kroniskt sjuka. Kvinnor som har menstruation, är gravida eller ammande är också undantagna. Dessutom är den som är på resa befriad från fastan. De som är undantagna ska normalt sett fasta lika många dagar senare när de kan, om möjligt.

Hur firas avslutningen på Ramadan?

Ramadan avslutas med den stora tre dagar långa högtiden Id al-Fitr (arabiska för 'högtid för fastans brytande'). Högtiden börjar dagen efter den sista fastedagen och markerar övergången till nästa månad, Shawwal. Den firas med gemensamma böner, festmåltider, utbyte av gåvor och kläder i nya kläder. Det är en glad tid för familj och vänner att fira samman. En viktig del är att ge den särskilda allmosan zakat al-fitr innan högtidsbönen, för att säkerställa att även de fattiga kan delta i firandet.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.