Juldagen
Juldagen är en av de mest betydelsefulla högtiderna inom kristenheten och infaller årligen den 25 december. Den firas till minne av Jesu födelse och är tillsammans med påsk en av kristendomens två huvudfester. I Sverige och många andra länder är juldagen en röd dag och en officiell helgdag. Den utgör kulmen på julhelgen, som enligt traditionell kyrklig tideräkning också omfattar julafton och julnatten. Julen är en huvudsakligen kristen högtid som firas över hela världen till minne av Jesu födelse.
Juldagens kristna betydelse och tideräkning
Juldagen är en central högtid inom kristenheten som firas till minne av Jesu födelse. Enligt den kyrkliga tideräkningen, som ärvt synsättet från den judiska kalendern, börjar en helgdag på kvällen före. Detta baseras på skapelseberättelsen i Bibeln, där det står att det först blev afton och sedan morgon. Därmed innefattar den kyrkliga juldagen även julafton den 24 december och julnatten mellan den 24 och 25 december.
Kyrkan betraktar julafton och juldagen som samma festdag. I det sekulära samhället har dock julafton kommit att uppfattas som en separat dag, vilket lett till att man i vissa länder firar julens höjdpunkt på julaftonen medan andra länder gör det på juldagen. Denna sekulära syn har gjort att benämningen julafton uppfattas beteckna ett helt dygn. I Sverige var juldagen fram till åtminstone 1200-talet den första dagen på det nya året.
De flesta länder och kyrkor följer den gregorianska kalendern, där juldagen infaller den 25 december. Vissa östliga ortodoxa kyrkor följer istället den julianska kalendern. Deras 25 december infaller då samtidigt som den gregorianska kalenderns 7 januari. Detta ger intrycket att de firar jul den 7 januari, men de firar i själva verket också den 25 december, fast på ett annat kalenderdatum. Denna skillnad beror på att den julianska kalendern ligger tretton dagar ur fas jämfört med den gregorianska.
Gudstjänster och kyrkliga firande
Kyrkan firar en viktig mässa på julnatten, kallad julnattsmässan, som samlar mycket folk. Natten mellan julafton och juldagen firas midnattsmässa i många kyrkor. I Sverige har den populäraste julgudstjänsten under 1900-talet varit julottan. Julottan är en nattvardslös gudstjänst som hålls på juldagens morgon och egentligen är ett laudes.
Enligt 2003 års evangeliebok är söndagens tema Jesu födelse, och den mest välkända bibeltexten som används för att belysa detta är julevangeliet. I de kristna församlingarna innebär julafton ofta en samling vid julkrubban och julbön. I gamla tider var det nästan obligatoriskt för allmogen att bege sig till julottan, vilket visar på dagens historiska betydelse i det svenska samhället. Gudstjänsterna är en central del av firandet för många troende.
Juldagen som svensk helgdag och tradition
Juldagen den 25 december är en röd dag i den svenska almanackan, vilket innebär att det är en helgdag där de flesta har ledigt från arbete och skolan är stängd. Julhelgen, som är den viktigaste helgen i Sverige, börjar den 24 december och varar till och med den 26 december. En säregenhet i de nordiska länderna är att det är dagen före juldagen, det vill säga julafton den 24 december, som är helgens höjdpunkt då man äter julmiddagen och utbyter presenter. Juldagen blir därmed en vilodag efter julafton, fylld av traditioner, gemenskap och historisk betydelse. Juldagen är en av de få dagar i den svenska almanackan som saknar egen namnsdag. Andra dagar utan namnsdag är nyårsdagen, kyndelsmässodagen, Marie bebådelsedag, Johannes döparens dag och allhelgonadagen. Dessutom saknar skottdagen den 29 februari namnsdag. Bruket att fira namnsdagar kommer från den katolska traditionen att fira helgon på deras dödsdag.
De flesta dagar i den svenska almanackan har ett eller två namn på sitt datum. Trettondagen är den enda som har tre namn. Under 1700- och 1800-talet gjordes förändringar i den svenska almanackan, där nya namn kunde införas, som till exempel Emma den 23 juli och Oscar den 1 december. Juldagen har dock alltid varit en dag utan tilldelat namn.
Juldagen i ett historiskt och kulturellt perspektiv
Kyrkoåret har under de senaste tusen åren satt en stark prägel på det svenska högtidsåret och de helgdagar som firats. Av de dagar som är röda dagar idag är det bara första maj och nationaldagen som inte har rötter i kristendomen, vilket understryker den kristna traditionens långa inflytande. Juldagen är en Kristusdag, vilket är en kategori av kyrkliga helgdagar som är de viktigaste. De kyrkliga helgdagarna kan kategoriseras i Kristusdagar, Mariadagar, apostladagar och helgondagar.
Kristusdagarna är de dagar under kyrkoåret som firas till minne av händelser som går att knyta till Jesus. Förutom jul ingår nyårsdagen, trettondagen, skärtorsdagen, långfredagen, påsk, Kristi himmelsfärd och Kristi förklaringsdag bland Kristusdagarna. När 1571 års kyrkoordning beslutades fastställdes vilka dagar som skulle betraktas som Christdagar. Merparten av Kristusdagarna har överlevt alla historiska helgdagsreduktioner och är fortfarande idag helgdagar i Sverige.
Julens högtider och den nordiska säregenheten
Julen är en högtid som ofta förknippas med gåvor, ljus och mat. I de nordiska länderna är det julaftonen den 24 december som är helgens höjdpunkt. Detta står i kontrast till många andra länder där själva juldagen den 25 december är den främsta festdagen. Denna skillnad har uppkommit genom den sekulära uppfattningen att julafton och juldagen är två olika dagar, medan de kyrkligt sett är samma dag och samma fest.
Juldagen kommer alltså efter julaftonen, nämligen den 25 december, då många andra länder firar jul. Denna dag är den röda kalenderdagen under julhelgen. Firandet sträcker sig över flera dagar, och i äldre tradition kunde den påbjudna julfriden vara betydligt längre, från och med den 24 december till den 7 eller till och med den 13 januari. Julhelgen i modern mening är dock koncentrerat till dagarna kring juldagen.
Juldagen och den kyrkliga indelningen
Den kyrkliga indelningen av dagen, där en helgdag börjar på kvällen före, är i Sverige idag inte särskilt känd. Detta har bidragit till att julafton uppfattas som en helt egen dag. Kyrkligt sett är julafton och juldagen dock samma dag och samma fest. Denna tideräkning baseras på Bibelns skapelseberättelse. På samma sätt som den judiska sabbaten börjar på fredagkvällen, börjar den kristna helgen på lördagskvällen då kyrkan firar helgsmål.
Denna skillnad mellan kyrklig och sekulär tideräkning har gett upphov till uppfattningen att man i en del länder firar jul på julafton, i andra länder på juldagen. I de nordiska länderna har den sekulära traditionen gjort julaftonen till höjdpunkten. I andra delar av världen är det ofta själva juldagen som är den främsta festdagen. Oavsett detta är den religiösa betydelsen densamma.
Vanliga frågor om Juldagen
När infaller juldagen och varför finns det olika datum?
Juldagen infaller den 25 december enligt den gregorianska kalendern, som de flesta länder och kyrkor följer. Vissa östliga ortodoxa kyrkor följer istället den julianska kalendern. Den julianska kalendern ligger tretton dagar ur fas jämfört med den gregorianska, vilket gör att deras 25 december sammanfaller med den 7 januari i den gregorianska kalendern. De firar alltså också den 25 december, men på ett annat kalenderdatum. I Sverige är den 25 december en röd dag och en officiell helgdag. De flesta länder håller sig till den gregorianska kalendern när det gäller sekulär tideräkning.
Varför firar man juldagen och vilken religiös betydelse har den?
Juldagen firar man till minne av Jesu födelse och är en av kristendomens två huvudfester, tillsammans med påsk. Högtiden har en djup religiös betydelse för kristna över hela världen. Enligt 2003 års evangeliebok är dagens tema Jesu födelse. Juldagen är en så kallad Kristusdag, vilket innebär att den är en av de viktigaste kyrkliga helgdagarna som härleds till Jesus Kristi verksamhet. Den är också en viktig kulturell och samlande högtid som markerar kulmen på julhelgen. Jul är en huvudsakligen kristen högtid som årligen firas över hela världen.
Hur förhåller sig julafton till juldagen enligt kyrkan?
Enligt den kyrkliga tideräkningen, som ärvt synsättet från den judiska kalendern, börjar en helgdag på kvällen före. Detta baseras på Bibelns skapelseberättelse. Därmed innefattar den kyrkliga juldagen även julafton den 24 december och julnatten mellan den 24 och 25 december. Kyrkan betraktar dessa som samma festdag. I det sekulära samhället har julafton dock kommit att ses som en separat dag, vilket lett till att benämningen julafton uppfattas beteckna ett helt dygn. Denna skillnad i synsätt förklarar varför julens höjdpunkt i Norden är på julaftonen medan andra länder firar på juldagen.
Vilka är de vanligaste kyrkliga traditionerna på juldagen?
En viktig kyrklig tradition är julnattsmässan, som firas natten mellan julafton och juldagen. I Sverige har julottan, en nattvardslös gudstjänst på juldagens morgon, varit den populäraste julgudstjänsten under 1900-talet. I de kristna församlingarna innebär julafton ofta samling vid julkrubban och julbön. Temat för dagen enligt evangelieboken är Jesu födelse, med julevangeliet som den mest välkända texten. I gamla tider var det nästan obligatoriskt för allmogen att bege sig till julottan. Kyrkan firar helgsmål på lördagskvällen, vilket är början på söndagen enligt kyrklig tideräkning.
Är juldagen en namnsdag i Sverige och vilka dagar saknar namnsdag?
Nej, juldagen den 25 december är en av sex dagar i den svenska almanackan som saknar egen namnsdag. De övriga dagarna utan namnsdag är nyårsdagen den 1 januari, kyndelsmässodagen den 2 februari, Marie bebådelsedag den 25 mars, Johannes döparens dag den 24 juni och allhelgonadagen den 1 november. Dessutom saknar skottdagen den 29 februari namnsdag. Bruket att fira namnsdagar kommer från den katolska traditionen att fira helgon på deras dödsdag. De flesta dagar i almanackan har ett eller två namn, medan trettondagen är den enda med tre namn. Dessa sex dagar och skottdagen är undantagen från detta system.
Hur länge varar julhelgen och vilken historisk utsträckning hade den?
Julhelgen, som är den utan jämförelse viktigaste helgen i Sverige, börjar den 24 december och varar till och med den 26 december. I äldre tradition kunde den påbjudna julfriden vara betydligt längre. Ursprungligen och egentligen avsåg julhelgen hela den tid under vilken julfriden varade, från och med den 24 december till den 7 eller till och med den 13 januari. Den moderna firandet är dock koncentrerat till dagarna runt juldagen. Julhelgen är mycket traditionsbunden och intensivt firare i Sverige. Juldagen är den röda kalenderdagen under denna period.
Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-04.
