Samer

Benämningar och etymologi

Samerna kallar sig själva för sápmelaš på nordsamiska, saemie på sydsamiska och sábme på lulesamiska. Språkforskare är överens om att detta ord härstammar från ordformen šämä i det samisk-finska urspråket, som också gett upphov till det finska hämäläinen. Ordet kopplas samman med baltiska zeme och ryska zemlja, som båda betyder land. På svenska har pluralformen samer blivit den dominerande, efter att ha varit vacklande med former som sameh och samier. Den tidigare dominerande svenska benämningen lappar har en oklar etymologi, men det första belägget kommer från Ryssland omkring år 1000. Idag anses benämningen lapp i allmänhet vara pejorativ och diskriminerande, och språkvårdare avråder från dess användning.

I fornnorska och fornisländska källor kallas samerna nästan genomgående för finnar. Ordet tros ha med verbet finna att göra och syfta på nomadiska spårfinnare och jägare. Benämningen togs tidigt upp av författare som skrev på latin eller grekiska, till exempel Tacitus som år 98 e.Kr. skrev om folket fenni. Senare användes benämningen skridfinnar, där skrida sannolikt syftar på skidåkning. På norska har ordet finn fram till modern tid använts för same, vilket återspeglas i namn som Finnmark. Att använda det egna namnet same på svenska fick en politisk och symbolisk innebörd i början av 1900-talet, driven av personer som Torkel Tomasson, som ville föra fram ett namn utan negativa kopplingar och som uttryckte stolthet över den egna historien.

Historia och ursprung

Samernas ursprung har intresserat forskare länge. Deras språk är nära besläktat med finskan, vilket tidigt ledde till att de kopplades ihop med finnar. Under 1800-talet utvecklade den fysiska antropologin teorier om samerna som en genetiskt avvikande och isolerad grupp, men dessa teorier har övergivits. Nutida forskning anser inte att samerna har utgjort en homogen grupp sedan urminnes tider. Istället menar man att den samiska kulturen utvecklades genom tillskott från flera olika jägar-samlarfolk som rörde sig över Nordkalotten vid olika tidpunkter. En studie från 2007 visade att merparten av de samiska kvinnliga släktlinjerna kom till Norden kort efter istidens slut, från den europeiska kontinenten eller från öster.

Ett stort tillskott till både manliga och kvinnliga släktlinjer kom från öster för ungefär 2 700 år sedan. Denna invandring förde med sig metallbruk i form av asbestkeramik och berörde den samiska och finska befolkningen, men i mycket liten grad de nordisktalande. De samiska språken spred sig från södra Finland och nådde Skandinavien först under folkvandringstiden, omkring 500 e.Kr. Under järnåldern beblandade sig samer även med jordbrukare med rötter i dagens Svealand och Finland. Forskning tolkar detta som att den samiska kulturen fick sin speciella form genom den halvnomadiska renskötseln, som uppstod för omkring 2 500 år sedan, snarare än genom en strikt avgränsad folkgrupp.

Kultur och traditionellt levnadssätt

Det samiska levnadssättet växte fram ur en halvnomadisk jägar- och samlarkultur. De första arkeologiska spåren av renskötsel, vilket kan tolkas som en början på den samiska kulturen, finns från tiden strax före år 1. Under järnåldern övergick Norra Norrlands inland till storskalig tamrenskötsel med säsongsflyttningar mellan fjäll- och skogsnära boplatser. Denna utveckling sannolikt till följd av internationell efterfrågan på renprodukter, vilket skapade ett handelsöverskott som syns i metallfynd. Traditionellt har samerna bedrivit olika näringar som kustfiske, pälshandel och fårskötsel, men den mest kända näringen är den seminomadiska renskötseln. Renskötseln gav kött, päls och transport. I vissa regioner i de nordiska länderna är renskötsel lagligt förbehållet samer av traditionella, miljömässiga, kulturella och politiska skäl.

Samerna nämns i historiska källor från antiken. Goten Jordanes skrev år 551 om folket (Sc)Rerefennae eller finni, som tolkats som skridfinnar, det vill säga samer. Han nämner att suehans, svearna, skickade mörkblå pälsar till romarna, vilket kan syfta på fjällrävspäls eller andra mörka pälsverk sålda av en norrländsk jägarkultur. Paulus Diaconus vid Karl den stores hov kallade dem i slutet av 700-talet för skridfinnar, med motiveringen att de skidade på träbrädor. Under 800-talet beskrivs samerna under Ottar Vikings färd till Norra ishavet som ett renskötande folk under benämningen fenni. Den första mer detaljerade beskrivningen av samernas liv kommer från Olaus Magnus reseskildringar på 1500-talet, där han förklarar namnet skridfinnar med deras användning av skidor för att snabbt förflytta sig.

Språk och befolkning

Samerna talar ett tiotal samiska språk eller varieteter, som tillhör de finsk-ugriska språken inom den uraliska språkfamiljen. Ett fornsamiska utvecklades från ett samisk-finskt urspråk för ungefär 2 000 till 2 500 år sedan. Från den tiden anser nutida forskare att det är meningsfullt att tala om en samisk etnicitet eller kultur. Samiska varieteter har status som minoritetsspråk i Sverige och delar av Finland och Norge. I Sverige är samiskt officiellt språk i 19 förvaltningskommuner. Det totala antalet samer uppskattas till mellan 80 000 och 100 000 personer. Av dessa bor mellan 50 000 och 65 000 i Norge, mellan 20 000 och 40 000 i Sverige, cirka 8 000 i Finland och cirka 2 000 i Ryssland.

Samerna utgör nationell minoritet i Norge, Sverige och Finland. De har också erkänts som ett ursprungsfolk i dessa tre länder. Norge har ratificerat Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk, vilket Sverige och Finland inte har gjort. Självständiga sameting, det vill säga parlament där samer har rösträtt, har inrättats och erkänts av respektive lands regering i Norge sedan 1989, i Sverige sedan 1993 och i Finland sedan 1996. I Ryssland bildades ett Sameting på eget initiativ år 2010, men det har ännu inte erkänts av den ryska regeringen.

Vanliga frågor om Samer

Vad betyder ordet 'same' och var kommer det ifrån?

Ordet 'same' är samernas egen benämning på sig själva, med varianter som sápmelaš på nordsamiska. Språkforskare är överens om att det härstammar från ordformen šämä i det samisk-finska urspråket. Detta ord är även kopplat till det baltiska zeme och det ryska zemlja, som båda betyder 'land'. Ordet har alltså en betydelse som är förknippad med land eller mark. Att använda det egna namnet same på svenska blev en politisk och symbolisk handling i början av 1900-talet, för att ersätta den gamla benämningen 'lapp' som hade negativa kopplingar.

Varför kallas samer ibland för 'lappar' och är det ett korrekt ord att använda?

Benämningen 'lappar' dominerade länge på svenska och har även använts på finska och i någon mån ryska. Etymologin är omdiskuterad, men det första belägget för ordet kommer från Ryssland omkring år 1000. Idag anses benämningen 'lapp' i allmänhet vara pejorativ och diskriminerande. Språkvårdare avråder därför från ordets användning. Samerna själva föredrar sitt eget namn, 'same', och det är den term som används i officiella sammanhang och av samiska institutioner.

Var bor samerna och hur många är de?

Samerna är urfolk på Nordkalotten, i det område som kallas Sápmi eller Sameland. Detta område omfattar delar av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Det totala antalet samer uppskattas till mellan 80 000 och 100 000 personer. Den största gruppen, mellan 50 000 och 65 000, bor i Norge. I Sverige bor mellan 20 000 och 40 000, i Finland cirka 8 000 och i Ryssland cirka 2 000 samer. De exakta gränserna för Sápmi är inte väldefinierade på grund av bristande historiska källor.

Vilka språk talar samerna?

Samerna talar ett tiotal samiska språk eller varieteter. Dessa språk tillhör de finsk-ugriska språken, som ingår i den större uraliska språkfamiljen. Ett fornsamiska utvecklades för ungefär 2 000 till 2 500 år sedan från ett samisk-finskt urspråk. Idag har samiska varieteter status som minoritetsspråk i Sverige och delar av Finland och Norge. I Sverige är samiskt officiellt språk i 19 förvaltningskommuner för samiska som minoritetsspråk.

Vad är samernas traditionella näringar?

Traditionellt har samerna bedrivit en mängd olika näringar för att försörja sig. Dessa inkluderar kustfiske, pälshandel och fårskötsel. Den mest välkända näringen är dock den seminomadiska renskötseln. Renskötseln har gett samerna kött, päls och transportmedel. För omkring 2 500 år sedan uppstod den halvnomadiska renskötseln, vilket forskare ser som en central del i utformningen av den specifika samiska kulturen. I vissa regioner är renskötsel lagligt förbehållet samer av traditionella, kulturella och politiska skäl.

Vad är ett sameting och vilka länder har det?

Ett sameting är ett parlament där samer har rösträtt. Självständiga sameting som har inrättats och erkänts av respektive lands regering finns i Norge sedan 1989, i Sverige sedan 1993 och i Finland sedan 1996. Dessa sameting representerar den samiska befolkningen och hanterar frågor som rör samisk kultur och samhälle. I Ryssland bildades ett Sameting på eget initiativ år 2010, men det har ännu inte erkänts av den ryska regeringen. Samerna är erkända som nationell minoritet och ursprungsfolk i Norge, Sverige och Finland.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.