Malmöhus

Föregångaren Møntergaarden

Malmöhus slott har sina rötter i en äldre befästning som började byggas år 1434 på order av unionskungen Erik av Pommern. Denna utbyggnad var en del av ett större projekt för att stärka försvaret av Öresund, särskilt i samband med införandet av Öresundstullen år 1429. Arbetet med en strandmur i Malmö påskyndades, och den nya borgen kom att utgöra denna murs västra försvarspunkt. Borgen, som kallades Møntergaarden eller Myntergården, var av typen kastell med en rektangulär plan omgiven av höga murar och ett porttorn. Denna plats blev senare centrum för all mynttillverkning i Danmark. Borgen hade ursprungligen en förborg i öster, men denna försvann när den nuvarande slottsvallgraven anlades under 1530-talet.

Uppförandet av det renässansslottet

År 1525 beordrade kung Fredrik I sin länsherre Albert Jepsen Ravensberg att bygga ett nytt slott på platsen. Detta sammanföll med bildandet av det nya slottslänet Malmöhus, som fick slottet som residens år 1526. Byggarbetena pågick under flera år, och år 1530 betalades en ansenlig summa på 5 690 mark ut för fyra års byggverksamhet. Under denna period uppfördes den nuvarande huvudbyggnaden. Planen innebar att den inre borggården skulle inramas av en tre våningar hög skyttegång. Entrén flyttades genom tillkomsten av en västra förborg, och från huvudbyggnaden skulle en fyra våningar hög skyttegång sträcka sig åt både väster och öster. År 1529 utbröt en eldsvåda på slottet, och i efterföljande år ökade länsintäkterna avsedda för bygget avsevärt, vilket tyder på att arbetet fortsatte. Under grevefejden som bröt ut 1534 rev borgarna den väldiga mur med skyttegångar som omgärdade borggården. Spår efter denna rivning finns fortfarande synliga i huvudbyggnaden och bevisar att slottets nuvarande struktur fanns på plats före 1534. Efter fejden förstärktes slottet ytterligare mellan 1537 och 1540 på order av kung Kristian III med en vallgrav och vallar försedda med fyra stora hörntorn av tegel.

Arkitektoniska influenser och byggmästare

Det nya slottet bar tydliga drag av renässansens stilideal, vilket visade sig i detaljer som burspråk, trapphus och ett rikt ljusflöde i kungsvåningen. Generalbyggmästare Marten Bussert tros ha varit ansvarig för detta nybygge, och han hämtade inspiration från både nederländsk och italiensk befästningskonst. Det är främst genom tydliga spår i de existerande murarna som slottets äldsta byggnadsfaser har kunnat utläsas. I väster anslöt skyttegången till det nuvarande porttornet, som från början hade haft ytterligare en våning. Historiskt sett var denna fästning en av Danmarks viktigaste starka punkter.

Ett danskt riksslott och länsförvaltning

Med bildandet av Malmöhus län år 1526, som skapades genom att slå samman mindre län, skapades en ekonomisk bas för att förvalta ett stort riksslott. Länsherrarna utsågs direkt av kungen och tillhörde ofta Danmarks rikare adelsätter. Slottet fungerade som ett viktigt administrativt och militärt centrum. Under perioden 1554 till 1559 residerade tronföljaren, den blivande kung Fredrik II, på Malmöhus. Slottet tjänade också som fängelse för högt uppsatta personer, som Maria Stuarts tredje make, earlen av Bothwell, som hölls fången här mellan 1567 och 1573. Den siste danske kungen som bodde på slottet, om än kortvarigt, var Fredrik III år 1652.

Länsherrar under 1500-talet

En rad danska adelsmän tjänstgjorde som länsherrar på Malmöhus under 1500-talet. Den första var byggherren Albert Jepsen Ravensberg, som var länsherre från 1526 till sin död 1532. Han efterträddes av Mogens Gyldenstierne mellan 1532 och 1535. Jørgen Clausen från uradelsätten Urne innehade posten mellan 1539 och 1542. Andra noterbara länsherrar var Ejler Hardenberg, som tjänstgjorde två perioder, Jesper Fris, Björn Kaas och bröderna Axel och Korfits Viffert. Perioden avslutades med Hak Ulfstand, Preben Gyldenstjerne och slutligen Christen Barnekow, som var länsherre från 1597 till 1602.

Övergång till svensk tid och riksfästning

Efter freden i Roskilde 1658 blev Skåne svenskt, och Malmöhus övergick i svensk ägo. Slottet förlorade sin roll som kungligt residens och omvandlades istället till en riksfästning med strategisk inriktning mot det nu fientliga Danmark och dess huvudstad Köpenhamn. I början av den svenska tiden användes slottet av slottskommendanterna. Efter år 1710 minskade dock slottets militära betydelse avsevärt. Istället började det användas som statsfängelse, särskilt för politiska fångar. Bland de mer kända fångarna märks Jörgen Krabbe och Anjalamannen Carl Gustaf Armfeldt den yngre, som avled på slottet år 1792.

Fängelseperioden under 1800- och 1900-talet

År 1822 överlämnades slottet till fångvårdsstyrelsen, och år 1828 öppnades Malmö Correctionella Arbetshus, som då var Sveriges största och mest moderna fängelse. Detta innebar omfattande ombyggnader av byggnadskomplexet. Ett länsfängelse byggdes utanför den östra vallgraven 1854–1855, utformat enligt cellsystemet med 102 ljusa och fem mörka celler. Efter en svår slottsbrand den 4 september 1870 revs Kristian IV:s stora västra flygel. Den ersattes år 1876 av ett nytt centralfängelse i en större byggnad med 137 celler och 304 logementsplatser. När ett helt nytt centralfängelse invigdes vid Lundavägen 1914, lades verksamheten på Malmöhus gradvis ner, även om fångar fortfarande togs emot en kort period 1919–1921. Byggnaderna för det centrala fängelset revs år 1933, vilket återgav slottet ett utseende som närmade sig dess 1500-talsutformning. Länsfängelsets byggnader hade använts som nödbostäder innan de revs 1927.

Kända fångar under fängelseeran

Under sin tid som fängelse hyste Malmöhus en mängd olika fångar. Carl Fredrik Lilja satt här mellan 1846 och 1848 efter att ha varit inblandad i en kupp mot Ystads sparbank. Tidningsmannen och socialisten Axel Danielsson, som var grundare av tidningen Arbetet, avtjänade ett straff på 18 månader mellan 1889 och 1890 för att ha kritiserat rådhusrätten i Malmö. En av de mer ödesdigra fångarna var rånmördaren Lars Nilsson, som avrättades på det centralfängelse som fanns på platsen år 1900. Avrättningen utfördes av skarprättaren Anders Gustaf Dalman.

Omvandling till museum och rekonstruktion

Efter fängelseperioden inleddes ett omfattande arbete för att omvandla Malmöhus till museum. Ett rekonstruktionsarbete påbörjades 1928, och själva slottsbyggnaden restaurerades för att återge ett 1500- och 1600-talsutseende. På borggården uppfördes nya museilokaler under 1930-talet efter ritningar av arkitekt C.A. Stoltz, som vunnit en utlyst arkitekttävling kopplad till projektet. Först år 1937 kunde Malmö museum flytta in på Slottsholmen. De tre gamla fängelselängorna hade då rivits och ersatts av de nuvarande museibyggnaderna. År 1935 förklarades Malmöhus slott som statligt byggnadsminne. Idag är slottet en central del av Malmö museer och inrymmer även Malmö konstmuseum.

Slottets omgivning och nutida roll

Malmöhus slott är inte en isolerad byggnad utan en del av ett större kulturhistoriskt område på Slottsholmen. Nära slottet finns även Kommendanthuset och Slottsmöllan. Slottet ägs av den svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk, medan museiverksamheten drivs av Malmö museer. Som museum lockar det besökare för att uppleva både slottshistoria, konstutställningar och andra kulturella evenemang. Dess status som Nordens äldsta bevarade renässansslott gör det till en historiskt viktig byggnad i regionen.

Vanliga frågor om Malmöhus

Vad är Malmöhus och var ligger det?

Malmöhus är ett slott med medeltida anor beläget på Slottsholmen i Malmö. Det uppfördes som ett renässansslott mellan 1526 och 1539 och är Nordens äldsta bevarade slott i den stilen. Idag är det en del av Malmö museer och inrymmer bland annat Malmö konstmuseum. Slottet ägs av den svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk, och nära slottet finns även Kommendanthuset och Slottsmöllan.

Vilken var slottets ursprungliga funktion och hur finansierades det?

Slottets ursprungliga funktion var att vara ett danskt riksslott och residens för länsherren i det nybildade Malmöhus län. Det byggdes för att stärka kontrollen över Öresundsregionen och säkra intäkterna från Öresundstullen. Finansieringen kom från länsintäkterna. Dessa ökade från 300 mark till 500 mark och sedan 888 mark under byggtiden på 1530-talet. Under 1500-talet fungerade det som ett administrativt och militärt centrum, och under perioden 1554–1559 bodde tronföljaren, den blivande kung Fredrik II, här.

När och varför blev Malmöhus ett fängelse?

Malmöhus började användas som fängelse efter 1710 när det förlorat sin strategiska betydelse som fästning. År 1822 överlämnades byggnaderna officiellt till fångvårdsstyrelsen, och 1828 öppnades Malmö Correctionella Arbetshus, ett modernt arbetsfängelse. Under 1800-talet byggdes flera fängelseanläggningar på och runt slottsområdet, inklusive ett länsfängelse 1854–1855 och ett centralfängelse efter en brand 1870. Fängelseverksamheten upphörde i huvudsak 1914 när ett nytt centralfängelse öppnades på Lundavägen.

Vilka kända personer har suttit fängslade på Malmöhus?

Bland de kända fångarna på Malmöhus finns den politiske fången Jörgen Krabbe och Anjalamannen Carl Gustaf Armfeldt den yngre, som dog här 1792. Under 1800-talet satt Carl Fredrik Lilja fängslad mellan 1846 och 1848 för en sparbankskupp i Ystad. Tidningsmannen Axel Danielsson, grundaren av Arbetet, avtjänade ett straff på 18 månader här 1889–1890 för att ha kritiserat rådhusrätten i Malmö. Rånmördaren Lars Nilsson avrättades på platsen år 1900 av skarprättaren Anders Gustaf Dalman.

När blev Malmöhus ett museum och hur såg omvandlingen ut?

Omvandlingen av Malmöhus till museum inleddes med ett omfattande rekonstruktionsarbete från 1928, då själva slottsbyggnaden restaurerades för att återge ett 1500- och 1600-talsutseende. Under 1930-talet byggdes nya museilokaler på borggården efter ritningar av arkitekt C.A. Stoltz, som vunnit en arkitekttävling. Malmö museum kunde slutligen flytta in på Slottsholmen år 1937, efter att de tre gamla fängelsebyggnaderna rivits och ersatts. Slottet blev statligt byggnadsminne redan 1935.

Vad fanns på platsen innan det nuvarande slottet byggdes och vem byggde det?

Innan det nuvarande renässansslottet fanns en äldre befästning kallad Møntergaarden eller Myntergården. Denna borgen av kastelltyp började byggas år 1434 på order av kung Erik av Pommern som en del av försvaret av Malmö och Öresundstullen. Den var rektangulär med höga murar och ett porttorn och fungerade även som centrum för mynttillverkning i Danmark. Dess östra förborg försvann när vallgraven till det nya slottet grävdes på 1530-talet. Det nya slottet byggdes på order av Fredrik I och genomfördes av hans länsherre Albert Jepsen Ravensberg.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.