Stig Claesson

En mångsidig konstnärs väg

Stig Claesson, som också använde signaturen Slas, föddes i Huddinge men växte upp i Stockholm. Hans far var nattvakten Johan Filip Claesson, en person som Claessons son senare skulle porträttera i boken Blåbärsmaskinen. Efter realskolan arbetade han först som ritare på ett arkitektkontor innan han påbörjade konstnärliga studier vid Kungliga konsthögskolan mellan 1947 och 1952. Redan som ung var han en världsvan resenär. Han deltog exempelvis 1947 i byggandet av en järnväg mellan Šamac och Sarajevo i Jugoslavien, en upplevelse han senare skrev om i boken Brev till en hembygdsgård från 1974. Under 1950-talet tillbringade han långa perioder i Paris. Trots sina resor förblev Stockholm en central plats i hans liv och verk, och han blev en uppskattad Stockholmsskildrare. Från mitten av 1990-talet bodde han dock mer permanent i sin mors barndomshem i Grönahög i Sjuhäradsbygden, en trakt som också kom att prägla hans författarskap.

Ett unikt litterärt uttryck

Stig Claessons litterära stil är svår att efterlikna och kännetecknas av en speciell rytm och andhämtning. Han använde sig ofta av jargonger och upprepningar för att skapa en autentisk känsla. Hans författarskap balanserade mellan att vara reportage och fiktion, och han illustrerade ofta sina egna böcker med känsliga och precisa teckningar. Han var både en stadens son med djupa rötter i Stockholm och en nyfiken resenär. Med ett skarpt öga för det bisarra och vardagliga kunde han fånga intryck från både främmande länder och den svenska landsbygden. Som illustratör medverkade han i tidningar som Joker och Folket i bild med små porträtt av svenska städer. Hans böcker utgör ofta ett mellanting mellan faktiska reportage och fiktion.

Centrala verk och genombrott

Claesson debuterade som författare 1956 när han var 28 år gammal och kom under sin karriär att publicera 88 böcker. Ett av hans mest kända och spridda verk är romanen Vem älskar Yngve Frej från 1968. Boken, som skildrar konflikten mellan stad och land, översattes till tio språk och blev en TV-film 1973 med Allan Edwall i huvudrollen. Den har även satts upp som teaterpjäs på 1990-talet.

En annan milstolpe är En vandring i solen från 1976, som filmatiserades med Gösta Ekman i huvudrollen. Många av hans böcker bygger på resor utomlands och rör sig i gränslandet mellan reportage och skönlitteratur. Hans sista bok, God Natt Fröken Ann, gavs ut 2006. Utöver romaner och reseberättelser skrev Claesson även för television, bland annat TV-showen Harry H, Fallet Mary som regisserades av Jan Halldoff och sändes på svenska TV 2 1978.

Konstnärskap och musik

Förutom sitt författande var Stig Claesson en aktiv bildkonstnär. Hans verk finns representerade på flera av landets främsta museer, inklusive Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Norrköpings konstmuseum, Moderna museet, Örebro läns museum och Örebro läns landsting. Hans teckningar och målningar utgör en viktig del av hans konstnärliga produktion. Under sin tid vid konsthögskolan började han illustrera svensk litteratur, som romanerna av Per Anders Fogelström. Han prövade även på musik. Tillsammans med Georg Riedel bidrog han till Melodifestivalen 1974 med låten Jag minns dig nog, framförd av Göran Fristorp. Han medverkade också i en samlingsvolym från det mindre kända sällskapet 8 glas år 2004, tillsammans med flera andra välkända författare.

Priser och erkännanden

Stig Claessons arbete hyllades under hela hans karriär med ett stort antal priser och utmärkelser. Redan 1964 tilldelades han Landsbygdens författarstipendium. Ett stort genombrott som pristagare kom 1968 när han fick både Svenska Dagbladets litteraturpris och Tidningen Vi:s litteraturpris. Han fick Bernspriset redan 1966. Han fick De Nios Stora Pris 1970 och blev filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet 1974. Bland de många andra utmärkelserna märks Magnoliapriset 1973, BMF-plaketten 1975 för På palmblad och rosor, Litteraturfrämjandets stora romanpris 1976, Gun och Olof Engqvists stipendium 1977, Samfundet S:t Eriks plakett 1986, Prins Eugen-medaljen 1989, Piratenpriset 1992, Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris 1994 och Kellgrenpriset 1996. Han fick Samfundet De Nios Särskilda pris 2007, året före sin död.

Familj och eftermäle

Stig Claesson gifte sig 1958 med kanadensiskan Michelle Arbour. Paret skilde sig 1986. Tillsammans fick de tre barn, däribland skådespelaren Leif Claesson och konstnären Nils Claesson. Hans son Nils publicerade 2009 boken Blåbärsmaskinen, en porträttbok om fadern som väckte stor uppmärksamhet i Sverige. Författaren Niklas Rådström, son till Claessons vän Pär Rådström, tecknade ett vänporträtt i boken Stig 2011, och 2025 publicerades biografin Vem älskar Slas? av Håkan Lahger.

Stig Claesson avled i Stockholm 2008. Hans namn lever också kvar i den offentliga miljön. År 2009 fick en park på Södermalm i Stockholm namnet Stig Claessons park. Parken ligger nära Klippgatan, där hans familj bodde från 1936. På så sätt är han för evigt förknippad med den stadsdel han så ofta skildrade i sina verk.

Vanliga frågor om Stig Claesson

Vilka är Stig Claessons mest kända böcker?

Två av Stig Claessons mest kända verk är Vem älskar Yngve Frej från 1968 och En vandring i solen från 1976. Vem älskar Yngve Frej översattes till tio språk och blev en TV-film 1973 med Allan Edwall i huvudrollen. En vandring i solen filmatiserades med Gösta Ekman i huvudrollen. Hans sista bok var God Natt Fröken Ann, som publicerades 2006. Claesson skrev totalt 88 böcker, många av dem baserade på resor och befinner sig i gränslandet mellan reportage och fiktion.

Vilken signatur använde Stig Claesson?

Stig Claesson var även känd under signaturen Slas. Denna signatur användes av honom som konstnär och författare. Han medverkade som illustratör i tidningarna Joker och Folket i bild med små porträtt av svenska städer. Hans konstnärskap som tecknare och målare gjorde att han blev representerad på flera museer, inklusive Nationalmuseum och Moderna museet.

Vilka priser och utmärkelser fick Stig Claesson?

Stig Claesson fick många priser under sin karriär. År 1968 fick han både Svenska Dagbladets litteraturpris och Tidningen Vi:s litteraturpris. År 1970 tilldelades han De Nios Stora Pris och 1974 blev han filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet. Bland andra betydande utmärkelser finns Prins Eugen-medaljen 1989, Piratenpriset 1992 och Kellgrenpriset 1996. Han fick också BMF-plaketten 1975 för boken På palmblad och rosor.

Gjorde Stig Claesson något inom musik eller TV?

Ja, Stig Claesson hade även en musikalisk karriär. År 1974 bidrog han tillsammans med Georg Riedel till Melodifestivalen med sången Jag minns dig nog, som framfördes av Göran Fristorp. Han skrev också TV-serien Harry H - Fallet Mary, som regisserades av Jan Halldoff och sändes på SVT 1978. Claesson medverkade dessutom i samlingsvolymen 8 glas år 2004 tillsammans med flera andra välkända författare.

Vilken utbildning hade Stig Claesson?

Stig Claesson studerade vid Kungliga konsthögskolan mellan 1947 och 1952. Innan dess hade han gått realskola och arbetat som ritare på ett arkitektkontor. Under sin tid som ung konststudent reste han runt i Europa, bland annat deltog han 1947 i byggandet av en järnväg i Jugoslavien. Han tillbringade också mycket tid i Paris under 1950-talet, vilket påverkade hans författarskap.

Vilka filmatiseringar gjordes av Stig Claessons böcker?

Flera av Stig Claessons böcker har filmatiserats. Hans roman Vem älskar Yngve Frej från 1968 blev en TV-film 1973 med Allan Edwall i huvudrollen. Boken En vandring i solen från 1976 filmatiserades med Gösta Ekman i huvudrollen. En scenversion av Vem älskar Yngve Frej skapades också under 1990-talet. Dessa verk visar hur hans berättelser, som ofta rörde konflikten mellan stad och land, fick stor spridning.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.