Christer Fuglesang

Vetenskaplig karriär och astronaututbildning

Christer Fuglesangs väg mot rymden började inom den teoretiska fysiken. Han påbörjade sina studier i teknisk fysik vid Kungliga Tekniska högskolan 1975 och blev civilingenjör 1981. Han genomgick forskarutbildning i experimentell partikelfysik vid Stockholms universitet, disputerade 1987 och blev docent 1991. Hans forskning förde honom till Cern i Genève, där han arbetade med experiment för att studera materiens minsta byggstenar, bland annat som ansvarig för en detektor, och han utnämndes till Senior Fellow 1989.

År 1990 var han en av cirka 6 000 sökande till de europeiska astronauttjänsterna. Efter en lång uttagningsprocess presenterades han i april 1991 som en av fem svenska kandidater. Den 15 maj 1992 utsågs han slutligen till en av sex astronauter i ESA-grupp 2. Han genomgick grundutbildning vid European Astronaut Centre i Köln och specialiserad träning i Stjärnstaden utanför Moskva inför samarbetsuppdrag med rymdstationen Mir. År 1996 flyttade han till Houston i USA för att genomgå NASas astronautprogram, där han blev behörig för rymdfärdsuppdrag i april 1998.

Förberedelser och bakgrundsuppdrag

Innan sin första rymdfärd hade Fuglesang omfattande erfarenhet av rymdverksamhet från marken. Redan 1993 utsågs han till att träna för Euromir 95-uppdraget. I mars 1995 bestämdes det att han skulle bli backup till sin ESA-kollega Thomas Reiter. Under det halvårslånga Mir-uppdraget fungerade Fuglesang som Crew Interface Coordinator vid markstationen i Koroljov, där han var ett stöd till Reiter på stationen och en länk till kontrollcentret i Tyskland. Mellan mars och juni 1996 genomgick han träning för att bli befälhavare för återinträde med en Sojuzkapsel, en kvalifikation som senare gav honom ett ryskt Soyuz Return Commander-certifikat. Efter sin NASA-utbildning arbetade han med tekniska uppgifter relaterade till ryska rymdfarkoster och var stödastronaut för den andra expeditionen till den internationella rymdstationen. Han var också involverad i vetenskapligt arbete, som experimentet SilEye som studerade ljusblixtar i astronauters ögon.

Den första svenska rymdfärden: STS-116 Celsius

Efter år av förberedelser blev Christer Fuglesang den första svensken i rymden den 10 december 2006, när rymdfärjan Discovery lyfte från Kennedy Space Center. Uppskjutningen var planerad till juli 2003 men hade försenats av Columbia-olyckan. Uppdraget, som ESA döpte till Celsius för att hedra Anders Celsius, var ett bygg- och besättningsutbytesuppdrag till ISS. Discovery dockade med rymdstationen den 11 december. Fuglesang genomförde sedan tre rymdpromenader tillsammans med kollegan Robert Curbeam. Den första, den 12 december, hade som primära uppgift att installera P5-truss-segmentet. Under en andra rymdpromenad den 14 december påbörjade de omkopplingen av stationens elkraftssystem. En tredje, oplanerad rymdpromenad den 18 december krävdes för att slutligen få ett fastnat solpanelssystem att fällas ihop efter flera misslyckade försök. Hans totala tid utom rymdfarkosten under denna resa blev 18 timmar och 15 minuter. Discovery landade säkert den 22 december.

Andra rymdfärden och ett unikt rymdpromenadrekord

Den 15 juli 2008 utsågs Fuglesang till uppdragsspecialist för STS-128. Han sköts upp med Discovery den 29 augusti 2009 och dockade med ISS ett knappt dygn senare. Under denna expedition genomförde han två rymdpromenader tillsammans med Danny Olivas. De installerade bland annat en ny ammoniaktank och nya GPS-antenner på stationen.

Med dessa två tillägg till de tre från sin första resa nådde Fuglesang totalt fem rymdpromenader. Hans totala EVA-tid blev 31 timmar och 54 minuter, vilket då placerade honom på 29:e plats i historien. Med detta blev han den första personen utanför USA eller Ryssland som genomfört mer än tre rymdpromenader. Hans totala tid i rymden över de två resorna är drygt 26 dagar och 17 timmar.

Liv, engagemang och kuriosa på jorden

Fuglesang är gift med Elisabeth Walldie, som också är civilingenjör i teknisk fysik från KTH. Paret har tre barn. Hans mor är svensk och hans far är norsk. Utöver sin vetenskapliga gärning är han en aktiv samhällsdebattör och framträdande medlem i föreningen Vetenskap och Folkbildning. Under Almedalsveckan 2011 deltog han i en aktion där han svalde en stor överdos av ett homeopatiskt preparat för att visa på dess verkningslöshet.

Han har många andra intressen. Han var svensk mästare i frisbeegrenen Maximum Time Aloft 1978 och tävlade i VM. Under sin första rymdfärd tog han med en frisbee och höll den svävande i 20 sekunder under mikrogravitation i en direktsänd intervju. Han är en inbiten schackspelare och spelade under sin andra rymdfärd ett korrespondensparti mot läsarna till Dagens Nyheters webbplats, ett parti han till slut förlorade. Som student deltog han i Forsränningen i Uppsala med ett ekipage byggt av tusentals Rigelloflaskor.

Akademiskt arbete, författarskap och populärkultur

Efter sina rymdresor arbetade Fuglesang först vid ESA i Nederländerna innan han återvände till Sverige 2013. Sedan april 2017 är han professor i rymdfart vid Kungliga Tekniska högskolan. Han är hedersdoktor vid Umeå universitet och vid universitetet i Nova Gorica i Slovenien. Han invaldes i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien 2009, i Kungliga Vetenskapsakademien 2016 och i Kungliga Krigsvetenskapsakademien 2021. År 2012 fick han KTH:s utmärkelse som Årets Alumn.

Fuglesang har delat med sig av sina erfarenheter som författare. Han har skrivit en dagbok från sin första rymdfärd och en fotobok med titeln Människan i rymden. Dessutom har han skrivit en serie populärvetenskapliga barnböcker som följer barnen Markus och Marianas äventyr i rymden tillsammans med Farbror Albert. Hans långa väntan på sin första rymdfärd blev föremål för humor när han porträtterades av Henrik Schyffert i tv-serien Percy Tårar. Han har också medverkat som sig själv i SVT:s julkalender 2012 och varit medskapare till en dom-film om sina rymdresor. Asteroiden 11256 Fuglesang är namngiven efter honom.

Vanliga frågor om Christer Fuglesang

När blev Christer Fuglesang den första svensken i rymden?

Christer Fuglesang blev den första svensken i rymden klockan 20.47 lokal tid den 9 december 2006, vilket motsvarade 02.47 svensk tid den 10 december. Uppskjutningen skedde med rymdfärjan Discovery från Kennedy Space Center i Florida. Sex minuter efter start hade färjan uppnått en hastighet på 27 000 kilometer i timmen och lagt sig i omloppsbana runt jorden. Denna rymdfärd var hans första och benämndes STS-116 eller Celsiusuppdraget.

Hur många rymdpromenader har Christer Fuglesang gjort och vad gjorde han under dem?

Christer Fuglesang har genomfört totalt fem rymdpromenader med en sammanlagd tid på 31 timmar och 54 minuter. Under sin första rymdfärd, STS-116, utförde han tre rymdpromenader, bland annat för att arbeta med ISS påbyggnad och försöka räta ut ett solpanelproblem. Under sin andra färd, STS-128, gjorde han ytterligare två rymdpromenader där han installerade en ny ammoniaktank och nya GPS-antenner på rymdstationen. Efter STS-128 blev han den enda personen utanför USA eller Ryssland som gjort mer än tre rymdpromenader.

Vad gjorde Christer Fuglesang innan han blev astronaut?

Innan sin astronautkarriär studerade Christer Fuglesang teknisk fysik vid Kungliga Tekniska högskolan och blev civilingenjör 1981. Han disputerade 1987 i experimentell partikelfysik vid Stockholms universitet och blev docent 1991. Han arbetade sedan vid Cern i Genève som Senior Fellow och var ansvarig för en detektor i experiment som studerade partikelfysik. Fuglesang undervisade också i matematik vid KTH innan han uttogs till den europeiska astronautkåren 1992.

Vilka akademiska utmärkelser och medlemskap har Christer Fuglesang?

Christer Fuglesang har fått flera akademiska utmärkelser och medlemskap. Han är hedersdoktor vid Umeå universitet sedan 1999 och vid universitetet i Nova Gorica i Slovenien. Han utsågs till affilierad professor vid KTH 2006 och fick Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj 2007. Fuglesang invaldes som utländsk ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien 2009, som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien 2016 och i Kungliga Krigsvetenskapsakademien 2021. År 2012 fick han också KTH:s utmärkelse som Årets Alumn.

Hur blev Christer Fuglesang uttagen som astronaut?

Christer Fuglesang blev uttagen till den europeiska astronautkåren den 15 maj 1992. Processen började 1990 då han var en av cirka 6 000 sökande i Europa. I den svenska deluttagningen tävlade 294 personer, och en kommitté presenterade fem svenska kandidater i april 1991. Dessa fem gick vidare till den europeiska uttagningen där ESA slutligen valde sex astronauter, inklusive Fuglesang som den ende svensken. Han genomgick sedan grundutbildning vid European Astronaut Centre i Köln och senare NASA:s astronautprogram i Houston från 1996.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.