Arn – Tempelriddaren
Arn, Tempelriddaren är en svensk-tysk-norsk-brittisk-dansk-finsk historisk dramafilm från 2007. Filmen, som är baserad på Jan Guillous romaner om den fiktive tempelriddaren Arn Magnusson, blev ett av de dyraste och mest framgångsrika filmprojekten i Skandinaviens historia.
Produktion och premiär
Arn, Tempelriddaren är den första delen av en filmduologi baserad på Jan Guillous romanserie om Arn Magnusson. Filmen producerades som en internationell samproduktion mellan svenska, tyska, norska, brittiska, danska och finska bolag. Den totala budgeten uppgick till cirka 210 miljoner kronor, vilket gjorde projektet till det dyraste i Skandinavien vid sin tid. Produktionen mötte utmaningar under inspelningen. Sveriges Television drog sig ur som medfinansiär den 6 augusti 2007, med anledning av att utlovade extramaterial för en TV-serie inte hade spelats in. TV4 började genast förhandla och tog drygt en månad senare över den finansierande rollen. Inspelningarna ägde rum på flera platser, där de svenska scenerna främst filmades i Västergötland, medan scener från Heliga landet spelades in i Marocko och Skottland. Filmen hade sin världspremiär på Grandbiografen i Skara den 17 december 2007, följt av en bredare biopremiär för allmänheten den 25 december samma år. Den blev en omedelbar publiksuccé i Sverige. Under de två första dagarna såldes 160 310 biljetter, ett nytt svenskt rekord, vilket genererade biljettintäkter på 14 336 235 kronor.

Handling och uppbyggnad
Filmen utspelar sig på 1100-talet och följer den fiktiva huvudpersonen Arn Magnusson. Han föds år 1150 på Arnäs gård i Västergötland som son till Magnus Folkesson, en inflytelserik storman. Efter en barndomsolycka lämnas han av sina föräldrar till Varnhems kloster som en botgärd för att blidka Jungfru Maria. Där växer han upp under vägledning av broder Guilbert och utvecklas till en skicklig krigare och from man.
När Arn återvänder till den världsliga världen är han naiv och oförstående. Han förälskar sig i Cecilia Algotsdotter och hon blir gravid. Deras kärlek möts dock av avundsjuka och maktspel. Arn anklagas för att ha haft ett köttsligt förhållande med Cecilias syster Katarina, en svår synd enligt kyrkan. Som straff döms paret till 20 års botgöring för otukt.
Cecilia spärras in i Gudhems kloster under den stränga och ondsinta abbedissan moder Rikissa. Arn sänds till Heliga landet för att tjäna i Guds armé hos tempelriddarna. Tio år senare befinner han sig fortfarande i Jerusalem, långt ifrån sin Cecilia och deras gemensamma barn som han aldrig har fått träffa. Cecilia plågas samtidigt av moder Rikissas behandling, kalla nätter i klostrets fängelse och isolering.
Språk och kulturell autenticitet
För att återskapa och tydliggöra de kulturella skillnaderna mellan olika världar använder filmen sju olika språk i dialogen. Dessa är svenska, engelska, latin, arabiska, norska, danska och franska. Språkvalet har en symbolisk funktion. Engelskan används för att representera franska, medan det faktiska franska språket förekommer mycket litet. All dialog som inte är på svenska textas på svenska för den skandinaviska publiken. Detta mångspråkiga tillvägagångssätt var en medveten strategi för att förstärka känslan av autenticitet och skilja mellan de nordiska och de medeltida mellanösternmiljöerna. Användningen av latin och arabiska bidrar till att skapa en trovärdig miljö i kloster och under korstågen.
Rollbesättning och karaktärer
Joakim Nätterqvist spelar huvudrollen som Arn Magnusson av Folkungaätten. Sofia Helin gestaltar hans kärlek, Cecilia Algotsdotter av Pålsätten. Per Myrberg fungerar som filmens berättare. Bland de många birollerna märks Stellan Skarsgård som Birger Brosa, Vincent Perez som broder Guilbert och Bibi Andersson som den stränga abbedissan moder Rikissa.
Rollistan inkluderar också flera historiska figurer, om än med vissa fria tolkningar. Jørgen Langhelle spelar kung Erik Jedvardsson, senare känd som Erik den Helige. Svante Martin porträtterar Karl Sverkersson, och Gustaf Skarsgård spelar Knut Eriksson. Milind Soman har rollen som den muslimska ledaren Yusuf ibn Ayyub Salah al-Din, mer känd som Saladin.
Det fanns ursprungligen andra planer för rollbesättningen. Skådespelaren Harvey Keitel var påtänkt för rollen som broder Guilbert och tackade först ja, men tvingades senare avböja på grund av tidsbrist. Vincent Perez tog då över rollen. I filmen medverkar även Michael Nyqvist som Arns far, Magnus Folkesson, och Simon Callow som Fader Henri.
Historicitet och kritik mot filmens realism
Filmens historiska trovärdighet har diskuterats och kritiserats i media som tidskriften Populär Historia och radioprogrammet Historiska klubben. Huvudkritiken har riktats mot att tidens överklass framstår som småborgerlig. Kritiker menar att överklassen inte utförde köks- och trädgårdsarbete, eftersom man för detta ändamål hade trälar. Straffet som Arn och Cecilia får, klostervistelse för otukt, har också ifrågasatts. Belägg saknas för att klostervistelse skulle kunna utgöra ett straff för sexuellt umgänge före äktenskapet. Enligt Västgötalagen löstes denna oförrätt med böter. Ytterligare kritik har framförts mot att klosterfönster är av gotisk stil, en senare arkitekturstil, och att armborsten som visas är alldeles för stora för sin tid.
En grundläggande fråga som kvarstår är huruvida någon svensk tempelriddare över huvud taget deltog i korstågen, då Arn är en fiktiv skapelse. Filmen gör även en betydande avvikelse från de historiska källorna gällande kungamorden. I filmen mördar Karl Sverkersson Erik Jedvardsson i Västra Götaland. Enligt de historiska beläggen mördades dock kung Erik i Östra Aros av en dansk furste vid namn Magnus Henriksson. Denna förändring skapar en annan motiv för senare händelser i berättelsen, där det framstår som att mordet på kung Karl är en sons hämnd för mordet på hans far.
Mottagande, priser och rekord
Arn, Tempelriddaren blev en stor publikframgång och mottogs med flera priser. Vid Guldbaggegalan 2008 vann filmen tre priser. Bibi Andersson tilldelades Guldbaggen för bästa kvinnliga biroll för sin roll som moder Rikissa. Filmen vann även pris för bästa kostym och för stuntkoordinator. Dessutom tilldelades den Biopublikens pris. Den var även nominerad i kategorin bästa foto. Filmen fick ytterligare erkännande genom att bli utsedd till årets Skaraborgare 2007. Den var också nominerad till People's Choice Awards, en europeisk publikprisutdelning där vinnaren bestäms genom omröstning. Med sina 210 miljoner kronor i budget satte filmen ett rekord som det dyraste filmprojektet i Skandinavien.
Efterföljare, TV-serie och produktionens struktur
Arn, Tempelriddaren är den första delen av en tvådelad film. Uppföljaren, Arn, Riket vid vägens slut, hade premiär den 22 augusti 2008 och avslutar historien om Arn Magnusson. Utöver långfilmerna skapades också en sex timmar lång miniserie för TV, som bygger på samma material. Projektet var från början tänkt att inkludera en TV-serie, vilket var en del av orsaken till Sveriges Televisions ursprungliga engagemang. När SVT drog sig ur på grund av att extramaterial inte fanns, övertog TV4 finansieringen, och den planerade TV-versionen realiserades ändå. Produktionen finansierades till en tredjedel av Svensk Filmindustri, en tredjedel av TV4, Film i Väst och den tyska distributören Telepool, och en sista tredjedel av nordiska TV-bolag som Danmarks Radio, TV2 Norge, YLE och Svenska Filminstitutet.
Övriga roller och produktionens omfattning
Förutom de huvudroller som nämnts inkluderar den omfattande rollistan flera betydelsefulla biroller. Noa Samenius och Bisse Unger spelar den unge Arn Magnusson. Lina Englund spelar Katarina Algotsdotter, Cecilias syster. Sven-Bertil Taube har rollen som Biskop Bengt, och Julia Dufvenius spelar Helena Sverkersdotter. Joel Kinnaman gör en tidig roll som Sverker Karlsson. I scenerna från Heliga landet medverkar skådespelare som Steven Waddington i rollen som Torroja, Nicholas Boulton som Gerard de Ridefort och Alex Wyndham som Armand de Gascogne. Produktionens storskalighet återspeglas i den breda internationella ensemble som krävdes för att skildra både det medeltida Sverige och korstågskrigarna i Jerusalem.
Vanliga frågor om Arn – Tempelriddaren
Vad handlar filmen Arn – Tempelriddaren om?
Filmen följer den fiktive korsriddaren Arn Magnusson, född 1150 på Arnäs gård i Västergötland. Som liten råkar han ut för en olycka och lämnas till Varnhems kloster för botgöring. Där växer han upp till en skicklig krigare och gudsman. Han förälskar sig i Cecilia Algotsdotter, men deras förhållande leder till att båda döms till 20 års botgöring för otukt. Cecilia spärras in i Gudhems kloster medan Arn skickas till Heliga landet för att tjäna som tempelriddare.
Vilka språk talas i filmen Arn – Tempelriddaren?
I filmen används sju olika språk i dialogen för att tydliggöra kulturella skillnader. Dessa språk är svenska, engelska, latin, arabiska, norska, danska och franska. Engelska används för att symbolisera franska, medan franska i sig används mycket litet. All dialog som inte är på svenska textas på svenska för den svenska publiken.
Var spelades filmen Arn – Tempelriddaren in?
De svenska scenerna i filmen spelades till största delen in i Västergötland. De utländska scenerna filmades på två platser, i Marocko och Skottland. Inspelningarna i Västergötland omfattade bland annat områden kring Skara. Denna kombination av inspelningsplatser användes för att skapa både de nordiska och de exotiska miljöer som krävdes för berättelsen.
Vem spelar huvudrollen som Arn Magnusson?
Huvudrollen som Arn Magnusson spelas av Joakim Nätterqvist. Rollen som den unge Arn Magnusson spelas av två skådespelare, Noa Samenius och Bisse Unger. Arn Magnusson är en fiktiv karaktär som tillhör Folkungaätten enligt filmens handling. Karaktären är skapad av författaren Jan Guillou och porträtteras från barndom till vuxen ålder i filmen.
Hur mycket kostade filmen att producera och vilket rekord satte den?
Filmen producerades med en total budget som har beräknats till 210 miljoner svenska kronor. Detta gör den till det dyraste filmprojektet i Skandinavien. Filmen satte även ett nytt svenskt rekord i biljettförsäljning under sina första två dagar. Under dessa dagar såldes 160 310 biljetter, vilket genererade intäkter på 14 336 235 kronor.
Vilken historisk kritik har filmen Arn – Tempelriddaren fått?
Filmens historiska trovärdighet har diskuterats i media som Populär Historia och Historiska klubben. Kritiken har riktats mot att överklassen framstår som småborgerlig och utför arbete som trälar normalt skulle göra. Det finns också kritik mot straffet för Arn och Cecilia, då belägg saknas för att klostervistelse användes som straff för sexuellt umgänge före äktenskap. Ytterligare anmärkningar gäller gotiska klosterfönster och för stora armborst för tidsperioden, samt frågor om svenska tempelriddares deltagande i korstågen.
Källor och vidare läsning
- Arn – Tempelriddaren (Wikipedia sv)
- dn.se (dn.se)
- svd.se (svd.se)
- aftonbladet.se (aftonbladet.se)
- sverigesradio.se (sverigesradio.se)
Granskad av redaktionen på Nyfiken På. Senast uppdaterad 2026-10-24.





