Setter

Ursprung och historia

Setterrasernas historia kan spåras tillbaka till Spanien under 1500-talet. Deras exakta ursprung är inte helt klarlagt, men man tror att de delar stamfäder med dagens pointer och olika spanielraser. Dessa tidiga hundar utvecklades för ett specifikt ändamål inom fågeljakt. De hade en särskild förmåga att, när de vittrade fågel, stanna upp och ofta krypa framåt, vilket fick fågeln att trycka ner sig på marken. Denna teknik gjorde det möjligt för jägaren att kasta ett stort fångstnät över både fågeln och hunden. Hundar med denna egenskap kallades för 'setting spaniels', och ur detta uttryck härleds det moderna namnet setter.

Begreppet setter dokumenterades första gången i tryck år 1776 av pastor Simms. Ytterligare historiska skildringar finns i verket Cynographia Britannica från år 1800, illustrerat av Sydenham Edwards, som innehåller bilder av både Old English Setter och Black and Tan Setter. Under 1800-talet blev settrarna allt mer etablerade i Storbritannien. En försäljning av settrar år 1806 visar att en tik kallad Peg såldes för 41 guineas, vilket indikerar ett högt värde. Vid den första officiella hundutställningen i Storbritannien, som hölls i Newcastle upon Tyne 1859, var inskrivningen begränsad till just settrar och pointer. Av de 59 inskrivna hundarna var 36 settrar. Mr Joblings Black and Tan Setter, vid namn Dandy, vann första pris i setterklassen.

Funktion och jaktmetod

Settrar är specialiserade jakthundar, så kallade gundogs, som främst används för jakt på viltfågel som vaktel, fasan och orre. Deras arbetsmetod är systematisk och metodisk. Till skillnad från spårhundar som följer ett markbundet spår, bär settern huvudet högt för att fånga upp luftscent som bärs direkt från fågeln. Jägaren inleder därför ofta sökandet på läsidan av området för att underlätta för hunden. När settern lokaliserar en fågel genom vittring, 'setter' den, det vill säga den stannar och antar antingen en stående, frusen position som pekar mot bytet eller kryper mycket långsamt framåt. Detta beteende kallas för att 'peka' eller 'pointa'.

Historiskt använde jägaren hundens 'set' som signal för att kasta ett nät över vegetationen och fånga fågeln. Sedan eldvapen blev det vanligaste verktyget, har metoden förändrats. Idag använder jägaren settern för att lokalisera fågeln, varpå jägaren sedan beordrar hunden att skrämma upp fågeln så den flyger, för att sedan kunna skjuta den. Jägare kan använda en ensam setter eller en grupp om två till tre hundar för att mer exakt triangulera fågelns position. De flesta settrar föds med en naturlig benägenhet för jakt, och valpar som visar entusiasm för fåglar beskrivs ofta som 'birdy', en eftertraktad egenskap vid träning.

De moderna setterraserna och deras utveckling

Idag brukar fyra raser räknas till settergruppen. Dessa är engelsk setter, gordonsetter (ursprungligen Black and Tan Setter), irländsk röd setter och irländsk röd och vit setter. Trots sin gemensamma funktion och historia har varje ras subtila skillnader i huvudform, benstomme och kroppsbyggnad. Hundar från utställningslinjer tenderar att vara tyngre och större än de från arbets- eller jaktslinjer. Raserna har utvecklats och standardiserats över tid. Vid tidiga utställningar på 1860-talet delades settrar ofta in i tre klasser: engelska, svart/brunbrända (black/tan) och irländska. Dessa kategorier blev officiella rasbeteckningar när The Kennel Club grundades 1873. En tidig beskrivning från 1576 av Dr Johannes Caius nämner en ny typ av hund från Frankrike som var spräcklig i svart och vitt, en färgkombination som lutade mot en marmorerad blå nyans. Detta spekulerades i att kunna vara en tidig beskrivning av den blå belton-färgen som finns hos engelska settrar. Denna kombination av skönhet och praktisk användbarhet har varit en kännetecknande egenskap för settergruppen genom historien.

Tävlingar och utmärkelser

Settrar har en lång och framgångsrik historia inom både hundutställningar och fältprov. Det första registrerade fältprovet i Storbritannien hölls 1865 i Bedfordshire och var öppet enbart för settrar och pointer. Alla settrar som deltog denna gång var av typen black and tan, det vill säga gordonsettrar. Inom The Kennel Club i Storbritannien finns flera prestigefyllda championtitlar för settrar. Show Champion (Sh Ch) tilldelas hundar som vunnit tre Challenge Certificates under olika domare. Champion (Ch) kräver dessutom en fältutmärkelse. Den högsta utmärkelsen är Dual Champion, som kräver att en hund är både Show Champion och Field Trial Champion. Sedan andra världskriget har bara två hundar i Storbritannien uppnått status som Dual Champion. Den andra av dessa var en gordonsetter, den enda av sin ras som nått denna bedrift.

Settrar har vunnit Best in Show vid Crufts sju gånger. Irländska settrar har vunnit 1981, 1993, 1995 och 1999, medan engelska settrar tog hem segern 1964, 1977 och 1988. Den irländska settern som vann 1981 var redan Field Trial Champion. Vid Westminster-showen i USA har endast en setter, en engelsk setter, vunnit Best in Show, vilket skedde 1938. Den första hunden någonsin att bli en gundog-champion i Storbritannien var en engelsk setter.

Rasstatus och registreringar

The Kennel Club i Storbritannien har identifierat ett antal inhemska raser som registrerar 300 eller färre valpar per år och klassificerat dessa som 'Vulnerable Native Breeds' (sårbar inhemsk ras). Irländsk röd och vit setter har varit med på denna lista. Gordonsetter klassades initialt också som sårbar men omklassificerades som livskraftig 2007 efter samråd med rasklubbarna. Engelsk setter lades till på listan för första gången 2012. Registreringssiffrorna visar på förändringar i popularitet. År 2002 registrerades 568 engelska settrar, 250 gordonsettrar, 99 irländska röd och vita settrar och 1 225 irländska settrar. År 2011 hade siffrorna för engelska settrar sjunkit till 234 valpregistreringar, medan gordonsettrar hade en liten ökning till 306. De irländska röda och vita settrarna låg på 83 och de irländska röda settrarna på 869 registreringar.

Vanliga frågor om Setter

Vilka raser räknas till settrar?

Till settergruppen brukar man räkna fyra olika raser. Dessa är engelsk setter, gordonsetter (som historiskt kallades Black and Tan Setter), irländsk röd setter samt irländsk röd och vit setter. Dessa raser delar en gemensam historia och funktion som stående fågelhundar, men har utvecklats till distinkta raser med egna standarder. Vid de första hundutställningarna på 1860-talet delades settrar ofta in i klasser för engelska, svart/brunbrända och irländska hundar, en indelning som senare formaliserades. Raserna klassificeras ofta tillsammans med pointer i en undergrupp av gundogs på grund av sin gemensamma funktion.

Vad betyder det att en hund 'setter'?

Att 'setta' är den specifika jakthandling som gett rasgruppen dess namn. När settern vittrar en fågel genom luftscent, stannar den upp och kan antingen frysa i en stående position som pekar mot bytet eller krypa mycket långsamt framåt. Detta beteende gjorde ursprungligen att fågeln tryckte ner sig på marken. Historiskt använde jägaren detta som en signal för att kasta ett stort fångstnät över både fågeln och hunden. I modern tid med eldvapen används 'settet' för att lokalisera fågeln, varefter jägaren beordrar hunden att skrämma upp den så den flyger. Hundens arbete görs tyst och metodiskt, och den söker inte efter ett spår på marken utan fångar upp vindburen lukt direkt från fågeln.

Var och när uppstod settrarna?

Setterrasernas tidigaste förfader tros ha uppstått i Spanien under 1500-talet. Hur de första hundarna exakt uppstod är inte helt klarlagt, men de härstammar sannolikt från samma hundar som utgjort stamfäder till dagens pointer och olika spanielraser. Dessa hundar exporterades senare till Frankrike och England, där de vidareutvecklades till de raser vi känner idag. Den första gången ordet setter användes i tryck var 1776, vilket visar på att begreppet och typen av hund var etablerad då. En tidig illustration av både Old English Setter och Black and Tan Setter finns i Cynographia Britannica från år 1800.

Hur används settrar vid jakt idag?

Settrar används som specialiserade fågelhundar som söker efter viltfågel som vaktel, fasan och orre. De arbetar metodiskt och använder främst sin förmåga att fånga luftscent, snarare än att följa ett markspår. Jägaren placerar ofta hunden på läsidan av sökområdet för att underlätta. När hunden hittar fågel, 'setter' den. Jägaren kan använda en ensam hund eller en grupp om två till tre settrar för att bättre lokalisera fågelns exakta position. Efter att fågeln är lokaliserad, skrämmer jägaren upp den för att kunna skjuta. Träning görs ofta med hjälp av vaktel eller tama duvor för att utveckla hundens naturliga jaktinstinkt.

Har settrar vunnit stora hundutställningar?

Ja, settrar har haft stor framgång på stora hundutställningar. Vid Crufts i Storbritannien har settrar vunnit priset Best in Show totalt sju gånger. Irländska settrar har vunnit 1981, 1993, 1995 och 1999, medan engelska settrar har vunnit 1964, 1977 och 1988. Den irländska settern som vann 1981 var dessutom en Field Trial Champion, vilket visade på dess duglighet i fält. Vid den prestigefyllda Westminster-showen i USA har endast en setter vunnit Best in Show, en engelsk setter som tog hem segern 1938 vid endast elva månaders ålder. Denna seger inträffade innan tävlingen 1992 begränsades till att endast tillåta redan etablerade championhundar.

Vilken är den högsta tävlingsutmärkelsen för en setter i Storbritannien?

Den högsta utmärkelsen för en setter i Storbritannien är titeln Dual Champion. För att uppnå denna titel måste en hund först bli Show Champion, vilket kräver tre Challenge Certificates från utställningar, och även bli Field Trial Champion genom framgång i fältprov. Denna titel är extremt svår att uppnå. Sedan andra världskriget har bara två hundar i Storbritannien blivit Dual Champion. Den andra av dessa var en gordonsetter, vilket är den enda gordonsettern som någonsin uppnått denna bedrift. Den första hunden någonsin att bli en gundog-champion i Storbritannien var en engelsk setter. Challenge Certificates infördes av The Kennel Club år 1900.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.