Okapi
Okapin (Okapia johnstoni) är ett partåigt hovdjur och ett av de sista stora däggdjuren som upptäcktes av den västerländska vetenskapen, år 1900. Den lever endemiskt i de täta regnskogarna i nordöstra Demokratiska republiken Kongo. Trots sitt zebraliknande randmönster är okapin närmast släkt med giraffen, och de två är de enda nu levande arterna i familjen giraffdjur. Djuret är känt för sin skygghet och svåra iakttagbarhet i det vilda, och dess bestånd klassas som starkt hotat.
Upptäckt och taxonomi
Okapin var okänd för den västerländska vetenskapen fram till 1900-talet, även om den möjligen avbildats på antika reliefer långt tidigare. Under 1800-talet kallades den ofta för den afrikanska enhörningen i europeiska rapporter. Djuret fördes till allmänhetens kännedom genom Sir Harry Johnston, den brittiske specialkommissionären i Uganda, som år 1900 fick del av hudfragment och senare en skalle från pygméer i Kongoområdet. Från denna skalle kunde arten korrekt klassificeras som en släkting till giraffen. Den engelske zoologen Philip Lutley Sclater gav arten det vetenskapliga namnet Okapia johnstoni 1901, där släktesnamnet Okapia kommer från lokala språk och artnamnet hedrar Johnston.
Taxonomiskt har okapins placering varit föremål för diskussion. Den placerades först i ett eget släkte, Okapia, inom familjen giraffdjur. Genetiska studier har senare bekräftat att okapin och giraffen är systergrupper, med en gemensam förfader som levde för cirka 11,5 miljoner år sedan. Okapin betraktas ibland som ett levande fossil, eftersom den morfologiskt påminner om utdöda släkten som Palaeotragus och har existerat som art under en lång geologisk tidsperiod.
Fysiska kännetecken
Okapin är ett medelstort däggdjur med en mankhöjd på 1,5 till 1,7 meter och en kroppslängd på cirka 2,5 meter. Vikten varierar mellan 200 och 350 kilogram, där honor vanligtvis är något större än hannar. Kroppen har en rödbrun till chokladbrun grundfärg, med kontrasterande vita partier på kinderna, strupen och bröstet. Det mest iögonfallande draget är de svartvita, zebraliknande randerna på bakdelen och benen, som fungerar som ett effektivt kamouflage i den skuggiga skogen.
Liksom sin släkting giraffen har okapin en lång hals och en mycket lång, mörkblåaktig tunga som kan sträckas ut upp till 25 centimeter för att nå blad. Hannar har två korta, trubbiga horn som kallas ossikoner, täckta med hud och hår och mindre än 15 centimeter långa. Hos honor är dessa horn endast rudimentära eller saknas helt. Djuret har stora och flexibla öron samt interdigitalkörtlar på alla fyra hovar, som är något större på framfötterna.
Utbredning, livsmiljö och population
Okapin är endemisk för Demokratiska republiken Kongo och förekommer enbart i de täta tropiska regnskogarna i landets nordöstra del, främst i Ituriskogen. Större delen av utbredningsområdet ligger inom det skyddade Okapi viltreservatet. Arten vistas inte under 500 meters höjd över havet och saknas därför i de västra träskmarkerna. Den är vanligast på höjder mellan 500 och 1 000 meter, men har observerats upp till 1 450 meter. Utbredningen begränsas i öster av torrare skogar, i norr av savann och i sydost av större vattenansamlingar. Befolkningstätheten är mycket låg, med i genomsnitt 0,45 individer per kvadratkilometer, och varierar mellan 0,1 och 1,1 individer. Trots att arten länge varit frånvarande från vissa delar av sitt historiska utbredningsområde, har den åter påträffats på platser som Virunga nationalpark, där den inte setts på 47 år fram till 2006, och där de första fotografierna togs 2008.
Beteende och ekologi
Okapin är ett skyggt, i huvudsak ensamlevande djur som är mest aktivt på dagen. Den tillbringar dagarna gömd i tät vegetation och rör sig längs upptrampade stigar. Synen och hörseln är utmärkta, och vid minsta tecken på fara flyr den in i den täta skogen. Födan består huvudsakligen av löv och kvistar från träd, kompletterat med gräs, ormbunkar, frukter, frön och svampar. Den långa tungan är avgörande för att nå födan och används också för att rengöra ögon och andra kroppsdelar.
Reviret för en hane är i genomsnitt 10,5 kvadratkilometer stort, och de vandrar vanligen omkring fyra kilometer per dag. Honor och deras ungar har mindre revir och rör sig kortare sträckor. Hannar markerar troligen reviret med urin. Den största naturliga fienden är leopard. Livslängden i det vilda är okänd, men individer i fångenskap blir vanligen 15 till 20 år gamla, med ett rekord på 33 år.
Fortplantning och uppväxt
Okapin har ingen specifik parningstid under året. Honor är parningsberedda i cykler som återkommer ungefär var 15:e dag. Hannar hittar troligen honorna med hjälp av luktsinnet. Dräktighetstiden är mycket lång, mellan 414 och 493 dagar, vilket motsvarar cirka 14 till 16 månader. Efter denna tid föds nästan alltid en enda kalv.
Kalven har vid födelsen en mankhöjd på cirka 75 centimeter och väger mellan 14 och 30 kilogram. Den kan stå på benen redan en halvtimme efter födelsen. Ungen följer med modern de första ett till två dagarna, varefter den lämnas i ett gömställe i upp till två månader. Modern återvänder regelbundet för att dia, vilket sker relativt sällan. Efter ungefär tre veckor börjar kalven äta fast föda, och efter cirka sex månader slutar honan med digivning. Ungarna når vuxen storlek vid tre års ålder. Könsmognaden kan inträffa tidigt, som för en hona i fångenskap vid ett år och sju månaders ålder.
Hot och bevarande
Internationella naturvårdsunionen (IUCN) klassar okapin som starkt hotad, främst på grund av dess mycket begränsade utbredningsområde. Den totala populationen i det vilda uppskattas till mellan 10 000 och 35 000 individer, och den anses för närvarande vara stabil. Största delen av utbredningsområdet ligger inom skyddade reservat, men arten hotas ändå av habitatförlust på grund av skogsavverkning och bosättning. Ytterligare hot är illegal gruvverksamhet samt jakt för köttets och hudens skull. För att skydda arten etablerades Okapi Conservation Project 1987. Dessutom finns sedan 1985 ett avelsprogram mellan europeiska djurparker, koordinerat av Antwerpens zoo. I november 2010 fanns det 57 okapier i europeiska djurparker och totalt 119 individer i djurparker över hela världen, vilket är en viktig del av bevarandearbetet för denna art.
Vanliga frågor om Okapi
Var lever okapin?
Okapin lever enbart i de täta tropiska regnskogarna i nordöstra Demokratiska republiken Kongo i Centralafrika. Dess huvudsakliga utbredningsområde är Ituriskogen, som inkluderar Okapi viltreservat. Arten vistas inte under 500 meters höjd över havet och är vanligast på höjder mellan 500 och 1 000 meter. Den har även återupptäckts i Virunga nationalpark, där den inte setts på många decennier.
Vad äter en okapi?
Okapin är en växtätare, eller herbivor, som livnär sig främst på löv och kvistar från träd. Kosthalten kompletteras med gräs, ormbunkar, frukter, frön och svampar. Dess mycket långa och flexibla tunga, som kan sträckas ut upp till 25 centimeter, är ett viktigt redskap för att nå och plocka blad. Tungan används också för att rengöra ögonen och näsborrarna.
Hur stor blir en okapi?
En vuxen okapi har en mankhöjd på mellan 150 och 170 centimeter. Kroppslängden är cirka 2,5 meter från nos till svans. Vikten varierar från 200 till 350 kilogram, där honor vanligtvis är något tyngre och större än hannar. Vid födelsen är en kalv ungefär 75 centimeter hög vid manken och väger mellan 14 och 30 kilogram.
Är okapin släkt med zebran eller giraffen?
Trots de tydliga, zebraliknande randerna på bakdelen och benen är okapin inte släkt med zebror. Dess närmaste levande släkting är faktiskt giraffen. Tillsammans är okapin och giraffen de enda nu levande arterna i familjen giraffdjur (Giraffidae). De delade en gemensam förfader för ungefär 11,5 miljoner år sedan.
Hur länge lever en okapi?
Livslängden för okapier i det vilda är inte känd på grund av deras skygga natur och svåra iakttagbarhet. För individer som hålls i djurparker är den vanliga livslängden mellan 15 och 20 år. Den äldsta kända okapin i fångenskap dog vid 33 års ålder, vilket utgör ett rekord. Den största naturliga fienden i det vilda är leoparden, vilket påverkar livslängden i naturen.
Varför är okapin hotad och hur skyddas den?
Okapin är klassad som starkt hotad främst på grund av sitt mycket begränsade och fragmenterade utbredningsområde, som bara omfattar en del av Kongo. De största hoten är habitatförlust till följd av skogsavverkning och mänsklig bosättning. Ytterligare allvarliga hot är illegal jakt för kött (viltkött) och hud, samt störningar från illegal gruvverksamhet inom dess levnadsområde. För att skydda arten finns skyddade reservat som Okapi viltreservat, och bevarandeprojekt som Okapi Conservation Project, etablerat 1987. Ett internationellt avelsprogram i djurparker, koordinerat från Antwerpen, bidrar också till artens överlevnad.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.
