Mango

Trädet och dess utseende

Mangoträdet är ett stort, eviggrönt träd som kan växa till en höjd och bredd på upp till 30 meter. Stammen kan få en omkrets på mer än 3,7 meter. Bladen är enkla, blanka och mörkgröna. Trädet tar mellan två och fyra år från plantering till första skörd och kan vara produktivt i över 50 år. Det finns två genetiskt distinkta populationer av moderna mangoer, den så kallade indiska typen och den sydostasiatiska typen.

De gult-vita, välluktande blommorna kommer mot slutet av vintern och början av våren, men tiden varierar beroende på plats. Både han- och honblommor finns på samma träd. Klimatförhållanden har stor inverkan på blomningstiden. I Indien börjar blomningen i december i söder, i januari i Bengal, i februari i östra Uttar Pradesh och Bihar och i februari, mars i norra Indien. Blomningsperioden varar i 20–25 dagar för sorten Dasheri. Sorten Neelum ger två skördar per år i Kanyakumari i Tamil Nadu, men blommar bara en gång under nordindiska förhållanden.

Frukten och dess egenskaper

Mangofrukten är en köttig stenfrukt med oregelbunden, äggformad eller oval form. Den kan också vara hjärt- eller njurformad. Frukterna är vanligtvis 8 till 12 centimeter långa och grönaktigt gula i färgen. Omogen frukt är grön. Det inre fruktköttet är klart orange och mjukt med en stor, platt kärna i mitten. Skalet på frukten är segt och äts inte. En mogen mango utsöndrar en behaglig doft och ger efter för lätt tryck. Smaken på den mogna frukten är kraftig och söt-syrlig med en viss kryddighet. Huden och fruktköttet står för 85 procent av mangons vikt, medan stenen (kärnan) utgör de återstående 15 procenten.

Frukten är känslig för kyla och kan få klämskador. Den förvaras bäst vid 12 till 16 grader och mognar vid rumstemperatur. Mognadsprocessen kan påskyndas genom att placera mangon i en papperspåse eller i tidningspapper. Mangon är rik på karotenoider, som är bra för synen, huden och skelettet. Frukten innehåller också enzymer som är bra för matsmältningen. Mangon mognar i april och maj. Raw mangos kan användas vid tillverkning av pickles och chutneys.

Odling och habitat

Mangon började troligen odlas för ungefär 4 000 år sedan. Den vilda formen finns i de södra delarna av Asien, men den kultiverade formen har spridits till de flesta av världens varma och tropiska regioner med människans hjälp. Trädet trivs bäst i väldränerad sandig lermjord och växer inte bra i tunga, våta jordar. Det optimala pH-värdet i jorden bör vara mellan 5,2 och 7,5. Mangoträd kan generellt tåla en minimitemperatur på minus 8 grader Celsius. Dess bredare ursprungliga utbredningsområde sträcker sig från Pakistan till Malesia i subtropiskt och tropiskt klimat, med ursprungspunkten kring Västra Indo-Burma.

Eftersom mangoer domesticerades i Sydostasien har de introducerats i andra varma regioner i världen. Trädet är kapabelt att växa till en höjd och bredd på 30 meter. Det finns cirka 500 till 1000 olika sorter som har identifierats, namngetts eller rapporterats, främst i Indien. Stammen kan få en omkrets på mer än 3,7 meter.

Kemi och toxicitet

Mangiferin, en farmakologiskt aktiv hydroxylerad xanton C-glykosid, extraheras från mango i höga koncentrationer från unga blad, bark och från gamla blad. Fruktens skal innehåller de allergena ämnena urushioler. Dessa ämnen kan utlösa kontaktallergi med lindriga symptom eller kontaktdermatit hos sensibiliserade individer. Denna reaktion är mer sannolik hos personer som har exponerats för andra växter i sumakväxtfamiljen, som gift ek och gift ivy, som är utbredda i USA. Mangoträdets ved är också känt för att producera fenoliska substanser som kan orsaka kontaktallergi.

Urushiolerna finns i fruktens skal och kan utlösa kontaktallergi. Symptomen kan vara lindriga men är en känd risk. Allergiska reaktioner är vanligare hos dem som redan är känsliga för andra arter inom samma växtfamilj. Veden från trädet har också potential att orsaka liknande reaktioner.

Användningsområden

Trädet är mer känt för sin frukt än för sitt virke. Den mogna frukten är en populär färsk frukt över hela världen. Omogen mango används vid tillverkning av pickles och chutney. Mangon är både Pakistans och Indiens nationalfrukt och används flitigt i drycker och matlagning, till exempel som basingrediens i chutney och i efterrätten aamras. Den indiska mangon exporteras från Indien till USA, där efterfrågan är hög.

När mangoträdets fruktbärande livslängd är över kan trädet sågas till virke. Veden är dock känslig för skador av svampar och insekter. Den används för musikinstrument som ukulele, plywood och lågkostnadsmöbler. Barken används för att framställa en gul färg. Mango är rik på karoten som är bra för synen, huden och skelettet. Frukten innehåller också enzymer som är bra för matsmältningen.

Taxonomi och namn

Mangoer tros ha sitt ursprung i regionen mellan nordvästa Myanmar, Bangladesh och nordöstra Indien. Mangifera indica domesticerades separat i Indien och Sydostasien över århundraden, vilket resulterade i de två distinkta genetiska populationerna. Arten beskrevs först av Linné 1753. Det vetenskapliga namnet Mangifera indica kan översättas som ett mangobärande växt från Indien. Det svenska namnet mango kommer av det portugisiska ordet manga, som i sin tur kommer från det malayaliska ordet manga.

Mangon är en växtart i familjen sumakväxter. Den vilda formen hittas i de södra delarna av Asien. Med människans hjälp har den kultiverade formen spridit sig till de flesta av världens varma och tropiska regioner. Mangon är både Pakistans och Indiens nationalfrukt och används flitigt i drycker och matlagning.

Beskrivning och sorter

Mangifera indica är ett stort grönt träd, värderat främst för sina frukter, både gröna och mogna. Ungefär 500 till 1000 sorter har identifierats, namngetts eller rapporterats, främst i Indien. Det kan växa upp till 15 till 30 meter högt med en liknande kronbredd. Bladen är enkla, blanka och mörkgröna. Träden tar 2 till 4 år från planteringstid till första skörd och kan ha en produktiv livslängd på över 50 år.

De gult-vita välluktande blommorna kommer i slutet av vintern till början av våren, beroende på plats. Både han- och honblommor bärs på samma träd. Klimatförhållanden har en betydande inverkan på blomningstiden. Blomningens varaktighet är 20 till 25 dagar för Dasheri-sorten, medan blomställningsframträdande sker i början av december och blomöppning är klar i februari.

Vanliga frågor om Mango

Hur ser en mangofrukt ut?

Mangofrukten är en oregelbunden, äggformad eller oval stenfrukt som också kan vara hjärt- eller njurformad. Den är vanligtvis 8 till 12 centimeter lång. Omogen frukt är grön, medan den mogna frukten kan vara grön, orange, röd eller skifta i olika färger. Det inre fruktköttet är klart orange och mjukt. I mitten finns en stor, platt kärna som sitter fast i fruktköttet. Skalet är segt och äts inte.

Var kommer mangon ifrån?

Mangon tros ha sitt ursprung i regionen mellan nordvästra Myanmar, Bangladesh och nordöstra Indien. Den vilda formen finns i de södra delarna av Asien. Arten har odlats i cirka 4 000 år och har med människans hjälp spridits till de flesta varma och tropiska regioner i världen. Dess bredare ursprungliga utbredningsområde sträcker sig från Pakistan till Malesia. Mangifera indica domesticerades separat i Indien och Sydostasien.

Hur odlas mangoträd?

Mangoträd trivs bäst i väldränerad sandig lermjord och inte i tunga, våta jordar. Det optimala jordens pH bör vara mellan 5,2 och 7,5. Trädet kan generellt tåla temperaturer ner till minus 8 grader Celsius. Det tar mellan två och fyra år från plantering till första skörd och kan sedan vara produktivt i över 50 år. Blomningstiden varierar kraftigt med klimatet och platsen. Trädet kan växa till en höjd på upp till 30 meter.

Vad används mangon till?

Den mogna mangon är en populär färsk frukt över hela världen. Omogen mango används vid tillverkning av pickles och chutney. Frukten används flitigt i drycker och matlagning, till exempel som basingrediens i chutney och i efterrätter som aamras. När trädet inte längre bär frukt kan dess virke användas till lågkostnadsmöbler, plywood och musikinstrument som ukulele. Barken används för att framställa en gul färg. Mangon är rik på karoten och enzymer som är bra för matsmältningen.

Kan mangon orsaka allergi och hur?

Ja, mangon kan orsaka allergi. Skalet på mangofrukten innehåller toxinet urushiol, som kan utlösa kontaktallergi med lindriga symptom. Detta kan resultera i kontaktdermatit hos sensibiliserade individer. Reaktionen är mer sannolik hos personer som tidigare exponerats för andra växter i sumakväxtfamiljen, som gift ek och gift ivy. Även veden från mangoträdet kan producera fenoliska substanser som orsakar kontaktallergi. Urushiolerna finns i hög koncentration i fruktens skal.

Vilken betydelse har mangon i kulturen och näringslivet?

Mangon är nationalfrukt i Indien, Pakistan och Filippinerna samt nationalträd i Bangladesh. Den indiska mangon exporteras till USA, där efterfrågan är hög. Frukten har en lång historia och har odlats i cirka 4 000 år. Det svenska namnet har sitt ursprung i det portugisiska ordet manga, som i sin tur kommer från det malayaliska språkets manga. Mangon används flitigt i drycker och matlagning och är en viktig basingrediens i många rätter som chutney.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.