Abessinier (kattras)

Historia och ursprung

Abessinierns historia är omgiven av en viss romantik och oklarhet. På forntida egyptiska tempel och pyramider finns avbildningar av katter som påminner om rasen, vilket har lett till spekulationer om ett mycket gammalt ursprung. I modern tid är det dock dokumenterat att de första katterna kom till England från Abyssinia, det nuvarande Etiopien, vilket gav rasen dess namn. En tidig och omtalad katt var Zula, som ska ha förts till England av en brittisk general efter Abessinienkriget 1868 och som senare vann en prisutdelning. Vissa moderna uppfödare ifrågasätter dock om Zula var en renrasig abessinier, baserat på historiska illustrationer av dess utseende.

Genetiska studier placerar trots namnet rasens ursprung i en kombination av Sydostasien och Europa. En teori är att rasen introducerades till Abessinien via resenärer som hade stannat i Calcutta, Indien. Det äldsta kända bevarade exemplaret av en så kallad abessinier finns uppstoppat på Zoologiska museet i Leiden i Nederländerna, där den köptes in på 1830-talet och betecknades som en tam katt från Indien. Rasen utvecklades och etablerades i Storbritannien, där den officiellt godkändes 1892. Efter andra världskriget och ett utbrott av kattleukemi var rasen nära att utrotas i Storbritannien, vilket ledde till att avelsstocken återuppbyggdes med importerade katter från länder som Nederländerna, Nordamerika och Skandinavien. Den första abessiniern kom till Sverige så sent som 1953.

Karakteristiskt utseende

Abessiniern är en medelstor, slank och muskulös katt med fina ben och en graciös kroppsbyggnad. Huvudet är moderat kilformat med ett hjärtformat ansikte. Öronen är stora, spetsiga och breda vid basen, vilket tillsammans med de stora, mandelformade och mycket uttrycksfulla ögonen ger ett alert och vildsint intryck. Ögonfärgen kan vara bärnstensgul, gul eller grön, beroende på pälsfärg. Benen är långa och slanka, med särskilt höga bakben som ger dem en ovanlig förmåga att hoppa högt. Tassarna är små och ovala, och svansen är lång och smalnande.

Rasens absolut mest karakteristiska drag är den tickade pälsen, även kallad agouti. Det innebär att varje enskilt hårstrå är bandat i flera färger. Strået har en ljus bottenfärg och flera band av mörkare och ljusare nyanser, med en mörk färg som yttersta spets, så kallad tipping. Denna tickning ska vara jämn över hela kroppen, men ryggraden, svansen, baksidan av bakbenen och tasspadsen är alltid märkbart mörkare. En typisk tabbymarkering i form av ett 'M' finns ofta i pannan. Från ögonvrån mot örat går en mörk rand, och den mörkare färgen fortsätter som en rand längs hela ryggraden ut på svansen, som slutar med en enfärgad, mörk spets.

Pälsfärger

Abessiniern föds med en mörk päls som successivt ljusnar och utvecklar sin fulla tickning under de första levnadsmånaderna. Pälsen är kort, tät, fin och ligger tätt an mot kroppen. Åtta färger är officiellt godkända sedan 1992, och de delas in i grundfärger och silverfärger. Grundfärgerna inkluderar den ursprungliga viltfärgade (ruddy/usual), som har en varm, rödbrun botten med svart ticking. Sorrel (cinnamon/red) är en rödaktig färg med kanelbrun ticking. Blå har en gråblå ton, och fawn är en beige färg.

Silverfärgerna har alla en ren silvervit bottenfärg, medan tickingen har samma färg som hos motsvarande grundfärg. Dessa kallas svartsilver, sorrelsilver, blåsilver och fawnsilver. Förutom dessa finns ytterligare färgvarianter som choklad och lila i vissa stamböcker, samt så kallade torbie-färger där en sköldpaddsmönstrad bakgrund syns under den tickade tabbyn. En tendens till vit färg på hakan är vanlig men anses vara ett fel om den är för omfattande.

Personlighet och beteende

Abessiniern är en exceptionellt livlig, lekfull och energisk ras som behåller sin nyfikenhet och lust att leka hela livet. De beskrivs ofta som 'katternas Ferrari' och är inte en lämplig ras för en förstagångskattägare som söker en lat soffkatt. De är i konstant rörelse, utforskar och klättrar, och kan lätt hamna 'i gardinerna'. Deras intelligens och intresse för att interagera med sina ägare har gett dem smeknamnet 'Clowns of the Cat Kingdom'.

Rasen är väldigt social och utvecklar ett starkt, nästan hundliknande band med sina ägare. De trivs utmärkt i hushåll med flera katter på grund av sin sociala natur. Deras nyfikenhet och vilja att lära gör att de ofta lär sig gå i koppel och sele, sitta på axeln eller till och med apportera. Abessiniern är inte särskilt högljudd, utan kommunicerar ofta med mjuka, kvittrande läten istället för vanliga jamanden.

Genetik och hälsa

Den tickade pälsen hos abessiniern beror på en specifik genetisk kombination av tabby- och ticked-gener. Rasen har använts i genetisk forskning, och en abessinier med namnet Cinnamon var den första katten att få sitt hela genom kartlagt. Studier har visat att rasen har en relativt låg genetisk mångfald, vilket kan öka risken för ärftliga sjukdomar. Två sådana sjukdomar har varit särskilt förekommande i rasen.

Den ärftliga ögonsjukdomen PRA (progressiv retinal atrofi), som leder till successiv synförsämring och blindhet, var tidigare vanlig. Genom medvetet avelsarbete och införandet av pålitliga DNA-tester har förekomsten av denna sjukdom minskat dramatiskt. Även PK-brist (Pyruvate Kinase Deficiency), en ärftlig blodsjukdom, har varit ett problem. Även här har noggranna DNA-tester gjort att sjukdomen inte längre är ett stort problem i aveln. Regelbunden ögonspegling av avelsdjur utförs fortfarande som en extra säkerhetsåtgärd.

Popularitet och relaterade raser

Abessiniern är en relativt ovanlig ras globalt sett, men har en stabil popularitet. Enligt statistik från 2024 rankades den som den 18:e mest populära rasen av 54 inom den internationella kattorganisationen FIFe, och utgjorde cirka 0,9 procent av alla registrerade kattungar det ålet, vilket motsvarade 848 katter. I andra stamböcker, som den amerikanska CFA, rankades rasen som den sjunde mest populära av 46 raser 2022. Rasen är nära besläktad med somalikatten, som i princip är en långhårig variant av abessiniern. Det finns även en så kallad Aby-variant, som har långhårsanlag men bara marginellt längre hår än den vanliga korthåriga abessiniern. Dessa raser delar samma grundläggande utseende och personlighetsdrag, inklusive den sociala och energiska naturen.

Vanliga frågor om Abessinier (kattras)

Hur känner man igen en abessinier?

Abessiniern känns lättast igen på sin tickade eller agoutipäls, där varje hårstrå har ljusa och mörka band. De har ett vildkattsliknande utseende med stora, spetsiga öron och stora, mandelformade ögon som kan vara gula, gröna eller bärnstensgula. Kroppen är slank, muskulös och graciös med långa ben. I pannan syns ofta ett tabbymönstrat 'M', och en mörk rand löper längs ryggraden ut på den långa, smalnande svansen som slutar med en mörk spets.

Vad är skillnaden mellan en abessinier och en somalikatt?

Somalikatten är i grunden en långhårig variant av abessiniern. De delar samma tickade pälsmönster, kroppsbyggnad och personlighet. Den största och mest uppenbara skillnaden är pälslängden. Somalikatten har en halvlång, tjock och mårdliknande päls med en yvig svans, medan abessinierns päls är kort och tät. Båda raserna är livliga, sociala och intelligenta. Det finns även en mellanform kallad Aby-variant, som har långhårsanlag men bara marginellt längre hår.

Är abessinier en lämplig familjekatt?

Abessiniern kan vara en utmärkt familjekatt i ett aktivt hushåll som kan möta dess höga energinivå och behov av stimulans. De är mycket sociala, lekfulla och ofta goda med andra katter. Deras 'hundliknande' sätt gör att de gärna följer med i aktiviteter. De är dock inte typiska knä- eller goskatter och kan vara för krävande och rastlösa för ett hushåll som föredrar en mer lugn och flegmatisk katt. De behöver mycket engagemang och lek för att trivas.

Vilka färger finns det på abessinier?

Abessiniern finns i ett antal officiellt godkända färger. De vanligaste grundfärgerna är viltfärgad (ruddy, en varm rödbrun med svart ticking), sorrel (rödaktig med kanelbrun ticking), blå (gråblå) och fawn (beige). Utöver detta finns silverfärgerna, där bottenfärgen är silvervit och tickingen har samma färg som hos motsvarande grundfärg, till exempel svartsilver eller blåsilver. Vissa stamböcker godkänner även choklad, lila och sköldpaddsvarianter. Åtta färger har varit godkända sedan 1992.

Hur stor blir en abessinier?

Abessiniern är en medelstor kattras. En vuxen hona väger vanligtvis runt 3 kilogram, medan hanarna är något tyngre och kan väga mellan 3,6 och 5,4 kilogram. De är inte kompakta utan snarare långa, smala och muskulösa med en graciös hållning. Deras ben är långa i förhållande till kroppen, vilket gör dem till skickliga hoppare. Höjden hos en vuxen katt brukar ligga mellan 20 och 25 centimeter.

Hur länge lever en abessinier och vilka hälsoproblem har de?

Abessinier har en normal kattlivslängd. Rasen har historiskt sett haft en ökad frekvens av vissa ärftliga sjukdomar, främst PRA (progressiv retinal atrofi) som påverkar synen, och PK-brist (Pyruvate Kinase Deficiency) som är en blodsjukdom. Genom ett omfattande avelsarbete och med hjälp av DNA-tester har dessa sjukdomar blivit betydligt mindre vanliga. Ansvariga uppfödare testar nu sina avelsdjur för att minimera risken. Det är viktigt att köpa en abessiniervalp från en seriös uppfödare som kan visa dokument på att föräldradjuren är friska och testade. Regelbunden ögonspegling görs fortfarande på avelsdjur som en extra kontroll.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.