Alice i Underlandet

Bokens handling och uppbyggnad

Alice i Underlandet börjar med att den sjuåriga Alice sitter vid en strand och känner sig uttråkad. Plötsligt ser hon en vit kanin som springer förbi, klädd i väst och med en fickur som han konstaterar att han är sen med. Nyfiken följer Alice efter kaninen som försvinner ner i ett stort kaninhål. Alice faller efter och hamnar i en lång, drömlik färd ner i underlandet. Här möter hon en värld där den vanliga logiken är upp- och nedvänd. Genom att dricka från en flaska och äta kakor kan hon ändra storlek, vilket leder till en rad bisarra möten och situationer.

Alice simmar i ett hav av sina egna tårar och deltar i en meningslös kommitté-kapplöpning med andra djur. Hon besöker den vita kaninens hus, där hon av misstag växer så stor att hon fastnar, och krymper sedan igen efter att ha ätit kakor som kastats in till henne. I skogen träffar hon en larv som röker vattenpipa och ger henne kryptiska råd om hur hon kan kontrollera sin storlek med hjälp av en svamp. Alice möter sedan den brett grinande Cheshirekatten som kan försvinna och lämna kvar endast sitt leende. Katten visar henne vägen till ett tekalas hos den galne Hattmakaren och Påskharen, en kaotisk och förvirrande tillställning.

Efter tekalaset hittar Alice en dörr som leder till en slottsträdgård där hon möter Hjärter Dam, en sträng och lättretlig drottning som befaller över ett hov av spelkort. Alice tvingas delta i en krocketmatch med flamingor som klubbor och igelkottar som bollar. Hon träffar även en falsk sköldpadda och en grip som berättar om sin skolgång. Slutligen måste Alice närvara vid en rättegång där Hjärter Knekt anklagas för att ha stulit bakelser. Rättegången urartar i kaos, drottningen blir arg och spelkortssoldaterna överfaller Alice. I samma stund vaknar Alice upp under det träd där hon somnade, och inser att hela äventyret var en dröm.

Tillkomsthistoria och inspiration

Berättelsen om Alice föddes under en roddtur på floden Themsen utanför Oxford den 4 juli 1862. Matematikern och diakonen Charles Lutwidge Dodgson, tillsammans med pastorn Robinson Duckworth, hade med sig de tre döttrarna till sin vän Henry Liddell: Lorina Charlotte, Alice Pleasance och Edith Mary. Under färden berättade Dodgson en improviserad saga för flickorna om en liten flicka vid namn Alice som hamnade i ett underjordiskt äventyr. Alice Liddell, som då var tio år gammal, tyckte så mycket om historien att hon bad Dodgson att skriva ner den. Han tillbringade natten efter utflykten med att teckna ned så mycket han kunde komma ihåg.

Dodgson vidareutvecklade historien under ytterligare båtturer och genom att låta andra barn, bland annat George MacDonalds barn, läsa och ge feedback på manuset. Den 26 november 1864 gav han Alice Liddell en handskriven och självillustrerad version med titeln Alice's Adventures Under Ground som en julklapp. Denna ursprungliga version var på cirka 15 500 ord. Inför den planerade publiceringen utökade Dodgson berättelsen avsevärt till 27 500 ord och lade till nya episoder, som mötet med Cheshirekatten och Hattmakarens tekalas. För att göra boken mer publikvänlig kontaktade han den kände Punch-tecknaren John Tenniel för att skapa professionella illustrationer.

Utgivning och tidigt mottagande

Alice's Adventures in Wonderland publicerades först den 26 november 1865 av förlaget Macmillan under författarpseudonymen Lewis Carroll. Den första upplagan på 2000 exemplar trycktes men släpptes aldrig officiellt, eftersom illustratören John Tenniel var missnöjd med tryckkvaliteten på sina träsnitt. En andra upplaga trycktes istället och gavs ut i december samma år, men med utgivningsåret angivet som 1866. Den förkastade första upplagan såldes vidare till ett amerikanskt förlag som gav ut den i USA 1866. Endast tjugotre exemplar av denna ursprungliga tryckning är kända idag.

Bokens första år var den inte omedelbart en stor publikframgång, även om den läste av personer som drottning Victoria och författaren Oscar Wilde. Kritikerna uppskattade ofta Tenniels illustrationer mer än själva berättelsen. Det var först med utgivningen av uppföljaren Through the Looking-Glass (Alice i Spegellandet) 1871 som den första boken fick ett rejält uppsving i popularitet. Mot slutet av 1800-talet hade den etablerat sig som en klassiker. Sir Walter Besant skrev att det var en bok av ett extremt sällsynt slag som skulle älskas av kommande generationer. Boken har aldrig varit out of print sedan den publicerades och har översatts till cirka 170 språk.

Svenska översättningar och utgåvor

Alice i Underlandet kom till Sverige redan 1870, bara fem år efter den engelska originalutgåvan. Den första svenska översättningen bar titeln Alice's Äfventyr i Sagolandet och gjordes av Emily Nonnen. Denna utgåva innehöll kopior av John Tenniels originalillustrationer. Sedan dess har boken utkommit i ett mycket stort antal svenska utgåvor, med olika översättare, illustratörer och utformningar. Många utgåvor har varit kraftigt förkortade, och många har sammanfogat Alice i Underlandet med uppföljaren Alice i Spegellandet i en volym.

Bland de många svenska versionerna märks en från 1898 illustrerad av Louise Arosenius, en från 1953 med illustrationer av Arthur Rackham, och en från 1966 med illustrationer av Tove Jansson och översättning av Åke Runnquist. År 1984 gav Rediviva ut en faksimil av den allra första svenska översättningen från 1870. Andra kända illustratörer som gett boken svenskt utseende inkluderar Anthony Browne, Helen Oxenbury och Robert Ingpen. Den stora variationen i översättningar och illustrationer visar på bokens bestående popularitet och tolkningsbarhet på den svenska marknaden.

Kulturellt inflytande och arv

Alice i Underlandet anses ha bidragit till att avsluta en era av starkt moraliserande barnlitteratur och inlett en period där syftet med att skriva för barn var att underhålla och glädja. Bokens lekfulla och absurda behandling av logik har gjort den populär både bland barn och vuxna. Den betraktas som ett centralt verk inom genren litterärt nonsens. Berättelsens struktur, karaktärer och bildspråk har haft ett omfattande inflytande på populärkulturen och litteraturen, särskilt inom fantasygenren.

Verket har gett upphov till ett stort antal bearbetningar och referenser inom en mängd olika medier. Det har filmatiserats många gånger, både som tecknad och spelfilm, och har även bearbetats för scen, opera, balett och radio. Karaktärer som den vita kaninen, Cheshirekatten och Hjärter Dam är välkända. Boken har också inspirerat temaparker, brädspel och datorspel. Titelfiguren Alice är baserad på den verkliga Alice Liddell, men forskare är oense om i vilken utsträckning karaktären speglar henne som person. En samling av hennes personliga brev, fotografier och manuskript såldes 2001 för motsvarande 2,8 miljoner dollar.

Bokens plats i litteraturhistorien

Alice i Underlandet ligger på andra plats i en global lista över de vanligast förekommande romanerna på bibliotek runtom i världen, en lista som tagits fram av biblioteksorganisationen OCLC. Detta understryker bokens exceptionella spridning och närvaro. En originalupplaga från 1865 såldes 1998 för 1,5 miljoner dollar, vilket var det högsta priset som någonsin betalats för en barnbok vid den tidpunkten. Boken var inte med i en omröstning om populära barnberättelser år 1888, vilket visar att dess status som absolut klassiker växte fram något senare.

Lewis Carroll publicerade 1871 en uppföljare med titeln Through the Looking-Glass, på svenska ofta kallad Alice i Spegellandet. År 1890 gav han också ut en förkortad och förenklad version för mycket små barn, The Nursery Alice. Den ursprungliga bokens manuskript, Alice's Adventures Under Ground, förvaras idag på British Library i London. Macmillan förlag gav ut en faksimil av detta manuskript redan 1886. Bokens bestående popularitet bekräftas av att den ständigt återutges i nya utgåvor och att den fortsätter att vara ett rikt referensmaterial för konstnärer, författare och filosofer över hela världen.

Vanliga frågor om Alice i Underlandet

Vad handlar boken Alice i Underlandet om?

Boken handlar om den sjuåriga flickan Alice som följer en stressad vit kanin ner i ett kaninhål och hamnar i en värld kallad Underlandet. Här möter hon en rad bisarra och antropomorfa varelser, som en grinande katt, en rökande larv, en galen hattmakare och den despotiska Hjärter Dam. Genom en serie absurda äventyr, där hon bland annat kan ändra storlek genom att äta och dricka speciella saker, utforskar Alice en värld som tycks sakna all vanlig logik. Till slut vaknar hon och inser att allt var en dröm.

Vem skrev Alice i Underlandet?

Alice i Underlandet skrevs av den brittiske författaren Lewis Carroll. Detta var en pseudonym för Charles Lutwidge Dodgson, som i sitt vanliga liv var matematiker och diakon. Han var också en amatörfotograf. Berättelsen skapades ursprungligen som en muntlig saga för att underhålla tre små flickor under en roddtur 1862. En av dessa flickor, Alice Liddell, bad honom att skriva ner historien, vilket ledde till bokens tillkomst.

När kom boken Alice i Underlandet ut?

Alice's Adventures in Wonderland publicerades först den 26 november 1865 av förlaget Macmillan. Den första planerade upplagan släpptes dock inte på grund av problem med tryckkvaliteten på illustrationerna. Den officiella första utgåvan kom därför ut i december 1865, men med utgivningsåret angivet som 1866. Den första svenska översättningen, Alice's Äfventyr i Sagolandet, kom redan 1870.

Finns det en uppföljare till Alice i Underlandet?

Ja, Lewis Carroll publicerade en uppföljare år 1871 med titeln Through the Looking-Glass, and What Alice Found There. På svenska är den vanligen känd som Alice i Spegellandet. I denna berättelse kliver Alice genom en spegel in i en ny värld, som är uppbyggd som ett schackbräde. Carroll gav också ut en förenklad version för yngre barn år 1890, kallad The Nursery Alice.

Vilka är de mest kända filmatiseringarna av Alice i Underlandet och vem illustrerade den första utgåvan?

Anteckningarna nämner inte specifika filmer med titlar eller årstal, men de konstaterar att boken har genererat otaliga bearbetningar i andra medier, särskilt inom teater och film. Det sägs att berättelsen har legat till grund för adaptationer för skärm, radio, balett, opera och musikalteater. Den första publicerade utgåvan av boken illustrerades av John Tenniel, en känd tecknare för tidningen Punch. Lewis Carroll hade själv gjort illustrationer till den handskrivna manuskriptversionen, men inför den kommersiella utgivningen anlitade han Tenniel för att skapa professionella träsnitt. Tenniels 42 illustrationer är välkända och har i hög grad format hur läsare över hela världen föreställer sig bokens karaktärer och scener.

Vad är bokens kulturella betydelse och hur har den mottagits?

Alice i Underlandet anses vara en av de mest inflytelserika barnböckerna och har haft ett brett kulturellt inflytande. Den har översatts till cirka 170 språk och har aldrig varit out of print sedan den publicerades. Boken ligger på andra plats i en global lista över de vanligast förekommande romanerna på bibliotek. Den har gett upphov till otaliga bearbetningar inom film, teater, balett och opera. Bokens lek med logik och dess absurda humor har gjort den populär bland både barn och vuxna. Kritiker uppskattade initialt illustrationerna mer än berättelsen, men med tiden har den etablerat sig som en litterär klassiker som har bidragit till att förändra synen på barnlitteratur.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.