AI-noveller föredras i studie, men experter ifrågasätter kvalitetsmått
En studie från Cambridge visar att läsare föredrar AI-skrivna noveller, men experter menar att det handlar om lättillgänglighet snarare än litterär kvalitet.
Läsare föredrar noveller skrivna av artificiell intelligens framför dem skrivna av människor, enligt en studie från University of Cambridge som publicerats i tidskriften Judgment and Decision Making.
I studien fick över 3 000 försökspersoner läsa sex korta noveller, varav tre var skrivna av mänskliga författare och tre av ChatGPT.
Resultatet fick snabb internationell uppmärksamhet med rapporter i medier som The Guardian, Time och BBC.
LÄS OCKSÅ: Lars von Trier visar sin konstnärliga kärlek på Thielska galleriet
LÄS OCKSÅ: Agnes Lindström Bolmgren släpper dagboksroman om oro och kärlek
Men en granskning av texterna av DN visar en annan bild, där de AI-genererade novellerna är mer lättillgängliga och klyschiga medan de mänskligt skrivna berättar historien mellan raderna.
Den AI-skrivna novellen ”Reflections in still water” beskriver exempelvis en dotters sorg rakt ut med fraser som att hon ”brottas med framtidens osäkerhet” och ”accepterar cykeln av liv och död”.
Den mänskligt skrivna novellen ”Fish” av författaren Emilie Fox behandlar ett liknande tema men med ett känsloladdat och reflekterande språk.
Karl Berglund, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, säger att den AI-genererade novellen är mycket mer lättillgänglig, den har ett enklare och klyschigare bildspråk och är mer sentimental.
”Det är inte så konstigt att många föredrar den, men frågan är vad det egentligen bevisar”, säger han.
Eva Lindgren, professor i språkdidaktik vid Umeå universitet, påpekar att AI är bra på att producera korrekta texter utifrån gängse normer.
”Den har det svårare om man tar sig förbi textens yta och funderar på: Vad säger den här texten mig? Hur berör den mig?” säger hon.
En liknande studie publicerad i Nature för två år sedan fann att läsare föredrog AI-genererad poesi framför verk av T.S. Eliot och Emily Dickinson.
Även där var deltagarna inte vana vid att läsa och tolka poesi, vilket kan ha påverkat resultatet.
Karl Berglund är skeptisk till om den här typen av studier överhuvudtaget kan utvisa något om huruvida AI kan konkurrera med en mänsklig författare.
”Jag stör mig på att man lägger upp den här typen av studier som ett slags Turingtest som ska avslöja om AI är bättre än människor. Det reflekterar inte alls hur AI faktiskt påverkar det litterära skrivandet”, säger han.
Han menar att AI-system i stället blir mer och mer integrerade i det mänskliga skrivandet, från rättstavning och research till att fungera som bollplank för handling och karaktärer.
”I stället för att binärt tänka att man antingen använder AI eller så gör man det inte, så tror jag man är mer förtjänt av att se det som ett slags spektrum. De allra flesta författare använder AI i någon grad, och ett fåtal använder det mycket”, säger Berglund.
Användning av AI i skrivprocessen kan dock skapa kontroverser, som när Nobelpristagaren Olga Tokarczuk hamnade i hetluften i våras efter att ha berättat att hon använder chattbotar för research.
Den kanadensisk-haitiske författaren Thélyson Orélien ströks från nomineringslistan till Frankrikes litteraturpris Goncourt efter anklagelser om att han använt AI för att skriva sin debutroman, trots att ingen vet om han är skyldig.
Med material från Dagens Nyheter
Elin Bergqvist leder redaktionen på Nyfiken På och ansvarar för publicistiska riktlinjer och rättelser. Hon skriver om svensk nöjesbransch och spelmarknaden.