Snödrömmar

Handling och tema

Snödrömmar är berättelsen om en sydsamisk familj som driver en skidanläggning på det fiktiva Gavmofjäll. Familjens existens hotas när snön ett år mystiskt uteblir just på deras fjäll. De två döttrarna, Ristin och Aila, dras in i ett mysterium där de försöker ta reda på orsaken till snöbristen. Deras nyligen avlidna mormor, vars ande vägleder dem, kände till hemligheten bakom fenomenet. Samtidigt försöker kommunalrådet Lena köpa upp den skuldtyngda skidanläggningen. Hennes plan är att starta en gruva för att utvinna en sorts kristall som bara finns på platsen, och sedan använda pengarna från kristallerna till att bygga en arena. Serien väver ihop det världsliga med det mystiska och övernaturliga, och har beskrivits som ett klassiskt julkalenderäventyr.

Produktion och manus

Idén till julkalendern tog form 2021 när Jonas Wallerström fick i uppdrag av produktionsbolaget FLX att skriva ett uppslag. SVT uttryckte en önskan om att undvika teman där julen i sig var hotad eller där jultomten hade förhinder. Under idéarbetet läste Wallerström boken Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba, vilket inspirerade till att göra ett julmysterium med samiskt perspektiv kring en fördröjd snö. Manusarbetet inleddes 2022 och tog ungefär ett år att slutföra. För att säkerställa en autentisk samisk representation var inkluderingen av samiska kreatörer en viktig del av hela produktionen. Manusförfattaren Oskar Östergren Njajta betonade vikten av att samiska barn och ungdomar skulle kunna se sin värld gestaltad. Uppdraget att regissera föll under våren 2023 på Jacob Seth Fransson och Jonas Wallerström, med Gustaf Åkerblom som även han regisserade.

Rollsättning och skådespelare

Rollsättningen inleddes i juni 2023 och sköttes av Lars-Ola Marakatt. Produktionen fick in mellan 30 och 40 ansökningar för barnrollerna och samiska statister. De två huvudrollerna som systrarna Ristin och Aila spelades från början tänkta som tvillingar, men den planen ändrades. Rollerna togs till slut av Ellá Márge Nutti som Ristin och Hedvig Åhrén som Aila. I vuxenrollerna syns Anna Åsdell som modern Maggan, Pávva Pittja som Nils-Anders och Christine Meltzer som kommunalrådet Lena. Andra betydande roller innehas av Olle Sarri, Måns Nathanaelson, Shirley Clamp och artisterna Maxida Märak och Nik Märak. Skådespelarinsatserna har i recensioner beskrivits som varierande, med särskilt beröm riktat mot Christine Meltzers porträtt av kommunalrådet Lena.

Inspelning och lokaler

Inspelningarna påbörjades den 4 september 2023 och varade i ungefär två och en halv månad. Trots att manuset initialt var skrivet med Laxfjället i Tärnaby i åtanke, flyttades inspelningarna till Norrbotten på grund av finansiärernas önskemål. Huvuddelen av filminspelningen ägde rum i Kåbdalis, Bredsel och Älvsbyn. Älvsbyns kommunhus användes som exteriör och interiör för det fiktiva Lill-Umans kommunhus. Kommunanställda agerade statister under inspelningarna. När scener skulle spelas in i skogarna vid Vistträsk började det dock snöa, vilket tvingade produktionsteamet att anlita saneringstekniker från Luleå för att smälta bort snön innan inspelningarna kunde fortsätta. I slutet av november 2023 spelades kompletterande scener in i Independent Studios studior i Stockholm. Här skapades en fjällvärld med dekorer av Lisanne Fransen, inklusive en stor kåta, en grotta med en brunn och scener med norrsken. Sista inspelningen i Älvsbyn gjordes den 2 november, med ytterligare scener filmade i Kanis skidbacke i januari 2024.

Musik och konstnärligt innehåll

Musiken till serien komponerades av Maxida Märak och Jon Rinneby. De fick uppdraget medan serien fortfarande var under inspelning och fick läsa igenom manuset. Maxida Märak medverkar också i serien som sig själv, där hon framför låten Nu brinner ängarna från albumet Arvet. Den visuella profilen präglades av flera konstnärliga bidrag. Papperskalendern illustrerades av Inga-Wiktoria Påve och föreställer den snöfyllda skidanläggningen på Gavmofjäll med rollfigurer som Ristin och Aila. Dräkterna och smyckena för Saajvoefolket utformades och skapades av slöjdaren Lova Isabelle Lundberg. Porträttet av familjens aahka Stina målades av Per Elof Nilsson Ricklund. Efterproduktionen sköttes av People in the Park, med klippning av Magnus Häll, Selina Håkansson och Tove Lamm. Digitala effekter skapades av Peter Mattsson och Anders Sundqvist, medan ljuddesignen hanterades av Mikael Brodin, Robin Svensk Funck och Gabrielle Wikhede.

Mottagande och kritik

Snödrömmar mottogs i allmänhet positivt av kritikerkåren och fick ett snittbetyg på 3,8 på webbplatsen kritiker.se. Flera recensenter beskrev serien som en lyckad blandning av gammalt och nytt, folktro och humor, och som den bästa julkalendern sedan Mirakel från 2020. Beröm riktades mot manuset, tempot, karaktärsutvecklingen och musiken. Serien hyllades för att väva ihop det världsliga med det mystiska och för att behandla naturen och dess betydelse på ett fint sätt. Vissa kritiker noterade dock att rollfigurerna kunde upplevas som stereotyper för att rikta sig till en bred publik, och att berättarrösten i vissa fall upplevdes som grötig och raspig. En recensent menade att serien mer verkade vilja undervisa än underhålla, och att resultatet blev förvånansvärt futtigt givet det rika arvet och berättartraditionen som inspirerat. Det första avsnittet sågs av 1 077 000 tittare via ordinarie linjärsändning, vilket gjorde det till den tredje mest sedda julkalenderpremiären det året.

Språk och distribution

Seriens huvudspråk är svenska, men sydsamiska talas också i handlingen. För att göra serien tillgänglig för en större samisk publik producerade SVT två alternativa versioner. En version är dubbad helt till sydsamiska, och en annan version är den originalversion med svenskt och sydsamiskt tal som försetts med undertexter på nordsamiska. Lucköppningen i det linjära tv-programmet sköts av Malin Olsson. SVT visade också en separat lucköppning på samiska med Marit Kuhmunen Blom, där olika samiska berättelser och varelser presenterades.

Vanliga frågor om Snödrömmar

Vilka är regissörerna och manusförfattarna?

Serien regisserades av Jacob Seth Fransson, Jonas Wallerström och Gustaf Åkerblom. Manuset skrevs av Jonas Wallerström, Inger Scharis, Oskar Östergren Njajta, Annica Wennström, Jacob Seth Fransson och Aida Wondimu. Manusarbetet inleddes 2022 och tog ungefär ett år att skriva. Uppdraget att regissera föll under våren 2023 på Jacob Seth Fransson och Jonas Wallerström.

Var spelades Snödrömmar in?

Inspelningen av Snödrömmar påbörjades den 4 september 2023 och förväntades pågå i två och en halv månad. Huvuddelen av inspelningarna skedde i Kåbdalis, Bredsel och Älvsbyn i Norrbotten. Älvsbyns kommunhus användes som exteriör och interiör för det fiktiva Lill-Umans kommunhus. Några scener spelades också in i Kanis skidbacke den 30 januari 2024, och kompletterande scener spelades in i Independent Studios studior i Stockholm i slutet av november.

Vem gjorde musiken till serien?

Musiken till Snödrömmar komponerades av Maxida Märak och Jon Rinneby. De fick uppdraget medan serien fortfarande spelades in men fick läsa igenom manuset först. Maxida Märak medverkar även i serien som sig själv, där hon framför låten 'Nu brinner ängarna' från albumet Arvet. Musiken har hyllats av flera kritiker som en av seriens styrkor.

Hur mottogs Snödrömmar av kritiker och publik?

Snödrömmar mottogs i allmänhet positivt av kritiker och fick ett snittbetyg på 3,8 på webbplatsen kritiker.se. Flera recensenter berömde seriens spännande tempo, karaktärer, skådespeleri och musik. Det första avsnittet sågs av 1 077 000 tittare linjärt, vilket gjorde det till den tredje mest sedda sändningen. Vissa kritiker noterade dock en märkbart låg budget i vissa kulisser och att vissa rollfigurer kunde uppfattas som stereotyper.

Vilka språk används i serien och hur distribueras den?

I serien talas huvudsakligen svenska och sydsamiska. SVT sände också serien i en version som var helt dubbad till sydsamiska. Dessutom erbjöds en originalversion med undertexter på nordsamiska. Detta gör serien tillgänglig för ett samiskt talande publik på flera sätt och speglar produktionens strävan efter inkludering.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.