Al Pacino

Uppväxt och tidig utbildning

Alfredo James Pacino föddes i East Harlem i New York och växte från två års ålder upp med sin mor och morföräldrar i South Bronx. Hans far, som var murare och senare försäkringsförsäljare och restauratör, lämnade familjen. Pacino har sicilianskt ursprung med rötter i San Fratello och Corleone. Som barn visade han lite intresse för skolan men en lärare vid namn Blanche Rothstein såg hans talang för skådespeleri redan i högstadiet och lät honom spela i skolpjäser. Hon besökte till och med hans hem för att övertyga hans mormor om hans framtid.

Trots sin mors invändningar, som menade att fattiga människor inte sysslade med skådespeleri, sökte han sig till High School of Performing Arts efter en audition. Efter en dispyt med sin mor lämnade han hemmet. Han hoppade sedan av skolan som sjuttonåring. För att försörja sig och finansiera sin dröm arbetade Pacino i en rad ströjobb som bland annat budbärare, diskare, vaktmästare, telefonväxeloperatör, biljettkontrollant och brevbärare. Han arbetade en gång i postrummet för tidskriften Commentary.

Han började studera skådespeleri gratis vid Herbert Berghofs skådespelarskola, HB Studio, i utbyte mot att städa lokaler. Hans mentor och bästa vän där blev Charlie Laughton. Pacino levde under denna period ofta i ekonomisk nöd, var ibland hemlös och sov på gatan, i teatrar eller hos vänner. På kvällarna brukade han öva på Shakespeares monologer medan han vandrade på gatorna. Han försökte tidigt bli medlem av Actors Studio men blev först avvisad.

Efter fyra år vid HB Studio antogs han slutligen till Lee Strasbergs berömda Actors Studio, där han studerade method acting. Denna utbildning blev en avgörande vändpunkt i hans liv och karriär, och han har sagt att den var direkt ansvarig för att han slutade med alla andra jobb för att satsa på skådespeleri. Hans mor dog 1962, 43 år gammal, och hans morfar dog året efter. Pacino beskrev detta som den lägsta punkten i hans liv, en tid som skickade honom i en svacka.

Genombrott på scen och film

Al Pacinos karriär tog fart på teaterscenen, där han började i underjordiska produktioner och off-off-Broadway. Han vann 1968 Obiepriset för sin roll som en alkoholpåverkad psykopat i off-Broadway-pjäsen The Indian Wants the Bronx. Året därpå, 1969, tilldelades han en Tony Award för bästa biroll i en pjäs för sin roll som drogmissbrukare i Broadway-pjäsen Does a Tiger Wear a Necktie. Samma år gjorde han sin spelfilmdebut i en biroll i Me, Natalie.

Det stora genombrottet på vita duken kom 1972 med rollen som Michael Corleone i Francis Ford Coppolas mästerverk Gudfadern. Rollen gav honom sin första Oscarnominering och etablerade honom som en av sin generations främsta skådespelare. Han repeterade rollen i de två uppföljarna 1974 och 1990. Innan Gudfadern hade han redan fått beröm för sin första huvudroll i filmen The Panic in Needle Park från 1971.

Under 1970-talet fortsatte han med kritikerrosade och populära huvudroller som gav honom Oscarnomineringar. År 1973 spelade han den idealistiske polisen Frank Serpico i filmen Serpico, regisserad av Sidney Lumet. 1975 samarbetade han åter med Lumet i filmen En satans eftermiddag, baserad på en verklig historia om ett bankrån. Båda filmerna stärkte hans rykte som en intensiv och begåvad skådespelare.

En mångsidig och hyllad karriär

Pacinos karriär sträcker sig över mer än fem årtionden och omfattar ett brett spektrum av roller. 1983 spelade han den kände kubanske gangstern Tony Montana i Brian De Palmas Scarface, en roll som med tiden blev en kultklassiker. Han fortsatte att samarbeta med framstående regissörer och visade sin mångsidighet i filmer som thrillern Sea of Love (1989), gangsterdraman Carlito's Way (1993) och Heat (1995), samt filmer som The Devil's Advocate och Donnie Brasco (båda 1997). 1992 vann Al Pacino äntligen en Oscar för bästa manliga huvudroll för sin tolkning av den blinde pensionerade översten Frank Slade i filmen En kvinnas doft. Samma år nominerades han också för sin biroll i Glengarry Glen Ross. Han har sammanlagt nominerats till Oscar åtta gånger för sina roller i filmer som Gudfadern, Gudfadern del II, Serpico, En satans eftermiddag, Och rättvisa åt alla, Dick Tracy och The Irishman (2019).

Utöver filmen har Pacino haft en framgångsrik och ständig karriär på teaterscenen, som han själv beskriver som sin största kärlek. Han vann en andra Tony Award för bästa manliga huvudroll i en pjäs för The Basic Training of Pavlo Hummel (1977). Han spelade också Teach i David Mamets pjäs American Buffalo på off-Broadway, Broadway och West End mellan 1981 och 1984. Han medverkade i flera produktioner av Oscar Wildes Salome och nominerades till en Tony för sin roll som Shylock i The Merchant of Venice 2010, en roll han också spelade i en filmversion 2004. På television har han vunnit Primetime Emmy Awards för sina huvudroller i HBO-produktionerna miniserien Angels in America (2003) och biografifilmen om Jack Kevorkian, You Don't Know Jack (2010). Han har också haft en huvudroll i Amazon Prime Video-serien Hunters (2020–2023). Genom att vinna Oscar, Tony och Emmy har han uppnått den så kallade Triple Crown of Acting.

Regi, författarskap och ledarskap

Al Pacino har även arbetat bakom kameran. Han gjorde sin regidebut 1996 med dokumentären Looking for Richard, en film som utforskar Shakespeares pjäs Richard III och involverar både analys och scenframträdanden. För denna film vann han ett Directors Guild of America Award för regissörsprestation inom dokumentär. Han har sedan regisserat och medverkat i filmerna Chinese Coffee (2000), Wilde Salomé (2011) och Salomé (2013). Pacino publicerade 2024 sin memoarbok med titeln Sonny Boy, ett smeknamn hans mor gav honom, hämtat från en populär sång av Al Jolson. Sedan 1995 har han varit med och lett Actors Studio som dess co-president, en position som visar hans engagemang för nästa generation skådespelare. Han hade tidigare varit co-artistisk ledare för studion mellan 1981 och 1983.

Priser och utmärkelser

Al Pacino har under sin långa karriär erhållit många priser och utmärkelser. Förutom sin Oscar, Tony Awards och Emmy Awards, vilket innebär att han uppnått så kallad Triple Crown of Acting, har han fått flera livsgärningspris. Bland dessa märks Cecil B. DeMille Award 2001, AFI Life Achievement Award 2007, National Medal of Arts 2011 och Kennedy Center Honors 2016. Han tilldelades också Sam Wanamaker Award 2026. Hans filmer har sammanlagt spelat in över tre miljarder dollar världen över. Dessa utmärkelser understryker hans exceptionella bidrag till både film, teater och television och hans status som en av de största skådespelarna genom tiderna.

Privatliv

Al Pacino har haft ett privatliv som ofta väckt medieuppmärksamhet. Han hade en långvarig kärleksaffär med sin motspelerska i Gudfadern, Diane Keaton, och var sambo med skådespelaren Jill Clayburgh mellan 1970 och 1975. Pacino har aldrig varit gift men har fyra barn med tre olika kvinnor. År 1989 fick han en dotter med Jan Tarrant. Med skådespelaren Beverly D'Angelo, som han hade en relation med mellan 1997 och 2003, fick han tvillingar år 2001. Efter ett förhållande med den argentinska skådespelaren Lucila Polak mellan 2008 och 2018, fick Pacino 2023 en son tillsammans med Noor Alfallah. Vid faderns födsel var Pacino 83 år gammal, vilket gjorde honom till en av Hollywoods äldsta nyblivna fäder och skapade stor nyhetsuppmärksamhet.

Under sin uppväxt i South Bronx fick Pacino smeknamn som Sonny, Pacchi och Pistachio. Han rökte och drack från nio års ålder och använde marijuana som trettonåring, men höll sig borta från hårdare droger. Två av hans närmaste vänner dog av drogmissbruk. Han har sagt att hans mor räddade hans liv och höll honom borta från droger.

Vanliga frågor om Al Pacino

Har Al Pacino vunnit en Oscar?

Ja, Al Pacino vann en Oscar för bästa manliga huvudroll för sin prestation i filmen En kvinnas doft från 1992. Han har dessutom fått Oscarnomineringar för sina roller i Gudfadern, Gudfadern del II, Serpico, En satans eftermiddag, ...And Justice for All, Dick Tracy, Glengarry Glen Ross och The Irishman. Pacino har således fått erkännande från filmakademin vid flera tillfällen under sin långa karriär. Hans insatser har också belönats med många andra priser utöver Oscarsutmärkelsen.

Vad har Al Pacino gjort utöver film?

Utöver sin omfattande filmkarriär har Al Pacino en djup koppling till teatern, vilket han själv beskriver som sin största kärlek. Han har vunnit två Tony Awards för sina teaterinsatser, för pjäserna Does a Tiger Wear a Necktie? 1969 och The Basic Training of Pavlo Hummel 1977. Pacino har också medverkat i flera TV-produktioner för HBO, som Angels in America och You Don't Know Jack, och vunnit Primetime Emmy Awards för dessa. Dessutom har han regisserat dokumentärer och filmer som Looking for Richard och Chinese Coffee, och han är medförfattare till Actors Studio sedan 1995.

Var studerade Al Pacino skådespeleri?

Al Pacino studerade skådespeleri vid Herbert Berghofs skådespelarskola, HB Studio, där han fick gratis lektioner i utbyte mot städarbete. Hans mentor där var läraren Charlie Laughton. Efter fyra år vid HB Studio antogs han till Lee Strasbergs berömda Actors Studio i New York, där han utbildades i method acting. Denna utbildning var en avgörande vändpunkt i hans liv och karriär. Tidigare hade han också gått vid Manhattan High School of Performing Arts, men hoppade av som sjuttonåring för att arbeta och förfölja sin dröm om att bli skådespelare.

Hur gammal var Al Pacino när han blev far senast?

Al Pacino blev far till en son år 2023 i ett förhållande med Noor Alfallah. Vid den tidpunkten var han 83 år gammal, vilket fick stor medial uppmärksamhet eftersom han blev Hollywoods äldsta nyblivna far. Han har totalt fyra barn med tre olika kvinnor. Tidigare fick han en dotter med Jan Tarrant år 1989 och tvillingar med Beverly D'Angelo år 2001. Pacino har haft långvariga relationer men har aldrig varit gift.

Vilka är några av Al Pacinos andra berömda filmer?

Förutom Gudfadern och Scarface har Al Pacino medverkat i många andra betydande filmer. Han spelade huvudrollen i Sidney Lumets filmer Serpico från 1973 och En satans eftermiddag från 1975, vilka båda gav honom Oscarnomineringar. Andra framstående filmer inkluderar Heat från 1995, Donnie Brasco och The Devil's Advocate från 1997, samt The Insider och Any Given Sunday från 1999. På senare år har han synts i filmer som The Irishman från 2019, Once Upon a Time in Hollywood från 2019 och House of Gucci från 2021.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.