Ulriksdals slott
Ulriksdals slott är ett kungligt slott beläget i Kungliga Nationalstadsparken vid Edsviken i Solna kommun, Stockholms län. Slottet uppfördes ursprungligen mellan 1638 och 1645 för Jakob De la Gardie med Hans Jacob Kristler som arkitekt och byggmästare. Det kallades då Jacobsdal men fick senare sitt nuvarande namn efter Karl XI:s son Ulrik. Genom århundradena har det varit bostad för flera kungliga generationer och genomgått stora arkitektoniska förändringar, särskilt under 1700-talet. Idag är det ett statligt byggnadsminne som är öppet för allmänheten under somrarna och inrymmer museala samlingar samt flera historiska byggnader i sin park.
Slottets ursprung och tidiga historia
Ulriksdals slott anlades på 1630-talet i en ödslig och bergig terräng intill Edsviken. Byggherren var rikskanslern Jakob De la Gardie, och arkitekt och byggmästare var Hans Jacob Kristler från Strasbourg. Huvudbyggnaden stod färdig 1644 och arbetena med flyglarna avslutades troligen året därpå. Slottet byggdes i senrenässansstil och kallades ursprungligen Jacobsdal. Det blev snabbt ett populärt besöksmål för adeln och drottning Kristina gästade det ofta. Hon uppskattade det så mycket att hon lät sin kröningsprocession 1650 utgå därifrån.
Slottet såldes 1669 till änkedrottningen Hedvig Eleonora. År 1684 skänkte hon det som faddergåva till sin sonson prins Ulrik, och det fick då sitt nuvarande namn Ulriksdal. Efter prinsens död redan 1685 återgick slottet till Hedvig Eleonora. Vid hennes död 1715 blev det statens egendom. Hedvig Eleonora hade stora planer för att modernisera slottet och lät Nicodemus Tessin den äldre utarbeta förslag, men projektet stoppades av penningbrist.
Kungligt liv och förändringar under 1700- och 1800-talen
Under 1700-talet var slottet en plats för lysande hovliv. Kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika disponerade det under mitten av seklet. Lovisa Ulrika inrättade i ett gammalt beridarehus sin första teater, som idag kallas Confidencen. År 1728 återupptogs byggnadsarbetena under Carl Hårlemans ledning. Han förverkligade bland annat ett av de allra första brutna mansardtaken i Sverige. Slottets nuvarande yttre härrör från denna tid på 1700-talets mitt.
Efter drottning Sofia Magdalenas död på slottet 1813 stod det obebott fram till 1821. Mellan 1822 och 1849 användes det som invalidinrättning för krigsveteraner på initiativ av Karl XIV Johan. All värdefull inredning flyttades då ut och som mest fanns 82 invalider på plats. Cirka 200 av de avlidna begravdes på Invalidkyrkogården i slottsområdets sydöstra del. Efter invalidtiden förvandlades slottet till ett museum av Karl XV och drottning Lovisa. De fyllde det med antika möbler, porsliner och en omfattande konstsamling, som testamenterades till staten och idag tillhör Nationalmuseums samlingar.
1900-talet och den moderna eran
Under 1900-talet fick slottet nya kungliga invånare. Kronprinsparet Gustaf Adolf och Louise Mountbatten disponerade det från 1923 och bodde där om vårarna. Under finska vinterkriget inrättade kronprinsessan Louise ett barnhem på slottet för finska krigsbarn. Slottet genomgick också inredningsförändringar under deras tid. Arkitekt Sigge Cronstedt och möbelformgivaren Carl Malmsten skapade inredningar för paret. Malmsten iordningställde bland annat den gamla Riddarsalen till ett vardagsrum, där väggarna ströks vita och en enklare öppen spis installerades. Möblerna i rummet var en gåva från stockholmarna till kronprinsens bröllop 1923.
Sedan 1986 är slottet öppet för allmänheten med guidade visningar under månaderna juni till augusti. Nationalmuseum visar här delar av den stora donationen från Karl XV. Även inredningarna från 1920-talet med möbler av Carl Malmsten är öppna för besök. Vissa av de tidigare bostadsrummen används för att visa delar av Gustaf VI Adolfs samlingar av konst och konsthantverk. I den södra flygeln har Världsnaturfonden WWF sitt svenska huvudkontor. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Fastighetsverket och har varit ett statligt byggnadsminne sedan 1935.
Slottsbyggnaden och dess arkitektur
Slottsbyggnaden genomgick flera ombyggnader redan tidigt i sin historia. Den ursprungliga renässansbyggnaden från 1640-talet förändrades successivt. Hedvig Eleonoras planer med Nicodemus Tessin den äldre realiserades bara delvis. För utsmyckningen anlitades dock skickliga hantverkare som också arbetade på Drottningholms slott, som stuckatören Carlo Carove och hovmålaren Hans Georg Müller. Carl Hårlemans ombyggnad på 1720-talet gav slottet dess karaktäristiska mansardtak och präglar fortfarande exteriören.
Slottets inre har förändrats vid flera tillfällen. Efter invalidtiden var rummen mycket slitna. Under Karl XV:s tid nyinreddes stora delar av slottet i historieromantisk stil av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Han gestaltade bland annat Riddarsalen, slottets största rum, där han prydde den stora öppna spisen med en riddarrustning. Karl XV, som själv var målare, samlade en omfattande samling av främst samtida nordisk konst. Vapenbilderna på slottsfasaden berättar historien om Karl XV som slottsherre, först som kronprins och sedan som kung.
Slottskapellet och Orangerimuseet
Ulriksdals slottskapell uppfördes på initiativ av Karl XV och invigdes 1865. Det ritades av hans vän arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander, som även ansvarade för kungens nyinredningar i själva slottet. Kapellet är byggt i holländsk nyrenässans med inslag från Venedig och är idag en av Sveriges mest eftertraktade vigselkyrkor. Det nuvarande kapellet ersatte ett tidigare kapell från 1662 som revs under Gustav III:s tid.
Orangeriet på Ulriksdal har en lång historia. Det första byggdes 1662–1664 efter Jean de la Vallées ritningar för att odla citrusfrukter. Det nuvarande orangeriet uppfördes i början av 1700-talet av Nicodemus Tessin den yngre, i sten istället för det vanligare trämaterialet. Åren 1987–1991 restaurerades och ombyggdes byggnaden till ett skulpturmuseum. Orangerimuseet visar sedan 1988 Nationalmuseums samlingar av svensk bildhuggarkonst från 1700-talets början till 1900-talet, med verk av konstnärer som Tobias Sergel och Bengt Erland Fogelberg.
Confidencen – Sveriges äldsta bevarade teater
Vid Ulriksdal ligger Ulriksdals slottsteater, även kallad Confidencen, som är Sveriges äldsta bevarade teater. Den inreddes på initiativ av drottning Lovisa Ulrika och invigdes 1753 i en byggnad som ursprungligen var ett beridarehus och senare ett gästhus. Teatern byggdes i rokokostil och har plats för 200 åskådare. Den har ett så kallat bord à confidence, ett bord som kan sänkas genom golvet till källaren för att dukas, vilket gett teatern dess namn.
Confidencen användes av både Gustav III och Carl Michael Bellman. Teatern återupptäcktes på 1980-talet av operasångerskan Kjerstin Dellert och genomgick en omfattande renovering 1994–1997. Under denna renovering återskapades Confidencematsalen med sitt bord, baserat på arkeologiska undersökningar och historiska arkivuppgifter. Idag är Confidencen en aktiv scen i slottsmiljön.
Övriga museer och byggnader i parken
Förutom slottet, teatern, kapellet och orangeriet finns flera andra intressanta byggnader på området. Ulriksdals Wärdshus byggdes 1868 under Karl XV:s tid. I den sydligaste delen av området ligger Väntorp, som efter 1866 innehades av skådespelerskan Hanna Styrell, älskarinna till Karl XV. Mellan 1965 och 1983 hade skulptören Eric Grate sin bostad och ateljé här.
I stallbyggnaden på slottsområdet finns Museet för drottning Kristinas kröningsekipage. Här visas bland annat den rekonstruerade kröningskarossen från drottning Kristinas kröning 1650, med dess originaltextilier. Kröningståget utgick just från Ulriksdal på väg till Storkyrkan i Stockholm. Vagnen ingår i Livrustkammarens samlingar. Museet är öppet några veckor varje sommar samt för bokade gruppbesök. Slottsområdet är också platsen där TV-programmet Hela Sverige bakar spelas in sedan 2023.
Vanliga frågor om Ulriksdals slott
Var ligger Ulriksdals slott?
Ulriksdals slott ligger vid Edsviken i Solna kommun, inom Kungliga Nationalstadsparken, cirka 6 kilometer norr om Stockholm. Slottet med sina omgivande byggnader och parker ingår i denna stora grönområde. Platsen valdes ursprungligen på 1630-talet för sin vackra men då ödsliga och bergiga terräng vid viken. Idag är det lättillgängligt från Stockholm och ett populärt utflyktsmål. Området är en del av den kungliga parken som sträcker sig in i huvudstaden.
Vad kan man se på Ulriksdals slott?
På Ulriksdals slott kan besökare se en rik samling av historiska inredningar och museala utställningar. Nationalmuseum visar delar av den stora donationen från kung Karl XV, som inkluderar antika möbler, porslin och en omfattande konstsamling. Man kan också se inredningar från 1920-talet skapade för kronprins Gustaf Adolf och prinsessan Louise, med möbler ritade av Carl Malmsten. Dessutom visas delar av Gustaf VI Adolfs samlingar av konst och konsthantverk i de tidigare bostadsrummen. Slottets arkitektur och särskilt rum som Riddarsalen är också sevärda, liksom de olika vapenbilderna på fasaden som berättar om slottsherrar.
När är slottet öppet för allmänheten?
Ulriksdals slott har varit öppet för allmänheten sedan 1986. Det är öppet med guidade visningar under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Besök under denna tid är det enda sättet för allmänheten att se slottets interiörer på nära håll. Förutom själva slottet är andra byggnader i parken, som Orangerimuseet och Museet för drottning Kristinas kröningsekipage, öppna under begränsade tider på sommaren eller vid bokade gruppbesök året runt. Slottskapellet är också tillgängligt och är en mycket populär plats för vigslar.
Vad är Confidencen?
Confidencen är namnet på Ulriksdals slottsteater, som är Sveriges äldsta bevarade teater. Den invigdes 1753 på initiativ av drottning Lovisa Ulrika i en byggnad som tidigare varit ett beridarehus. Teatern är byggd i rokokostil och har en inredning med ett så kallat 'bord à confidence', ett bord som kan sänkas genom golvet för att dukas, vilket gett teatern dess namn. Confidencen användes av Gustav III och Carl Michael Bellman, återupptäcktes på 1980-talet och är idag en aktiv scen som genomgått en omfattande renovering. Den har 200 platser och är en del av slottsmiljön.
Vem byggde Ulriksdals slott?
Ulriksdals slott byggdes ursprungligen åt rikskanslern Jakob De la Gardie. Byggnadsarbetena pågick cirka 1638 till 1645 under ledning av arkitekt och byggmästaren Hans Jacob Kristler. Slottet kallades då Jacobsdal. Den nuvarande exteriören med sitt karakteristiska mansardtak gestaltades dock först under 1700-talet, främst genom arkitekterna Nicodemus Tessin den äldre och Carl Hårleman. Slottet har alltså flera arkitektoniska lager som speglar dess långa historia och olika kungliga ägare. Inredningsarbeten har senare utförts av arkitekter som Fredrik Wilhelm Scholander och Sigge Cronstedt.
Finns det andra museer på slottsområdet?
Ja, förutom själva slottet finns flera museer på Ulriksdals slottsområde. Orangerimuseet är inrymt i slottets gamla orangeri och visar Nationalmuseums samlingar av svensk skulptur från 1700- till 1900-talet, med verk av konstnärer som Johan Tobias Sergel och Carl Milles. I stallbyggnaden finns Museet för drottning Kristinas kröningsekipage, som visar den rekonstruerade kröningskarossen från 1650. Dessutom är slottskapellet från 1865, ritat av Fredrik Wilhelm Scholander, en sevärdhet i sig och en mycket populär vigselkyrka. Var och en av dessa byggnader bidrar till områdets historiska och kulturella berättelse.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.
