Sofiero

Historiskt ursprung och kunglig sommarvilla

Sommaren 1864 tillbringade prins Oscar, den blivande kung Oscar II, och prinsessan Sofia tiden på Kulla Gunnarstorps slott vid Öresund. Både prinsessan och den äldste sonen, prins Gustaf, var sjukliga och behövde frisk luft. Prinsparet blev förtjust i platsen där Sofiero nu ligger, det dåvarande prästhemmanet Skrabelycke. I september 1864 köpte de Skrabelycke, som fick namnet Sophie-Ro. I april 1865 restes takstolarna till en sommarvilla med sex torn som prinsparet lät uppföra. Familjen flyttade dit från Stockholm i juli 1866 och levde ett sorglöst liv där, med ridturer och en friare tillvaro för prinsarna än hovlivet i Stockholm erbjöd.

När Oscar II blev kung 1872 medförde den högre ställningen en större hovstat, och sommarvillan blev för liten. En ombyggnad påbörjades i juni 1874 och avslutades 1876. Slottet fick då två våningar med totalt 35 rum, exklusive ekonomiutrymmen. Under denna tid besöktes Sofiero ofta av den skånska aristokratin och utländska kungligheter, som tsar Alexander 1893 och kung Edvard VII av Storbritannien 1901. Under 1890-talet blev besöken mer sällsynta då drottningen ordinerades torr skogsluft och kungen föredrog andra resor. Sista gången Oscar och Sofia vistades tillsammans på Sofiero var i samband med Helsingborgsutställningen 1903.

En trädgårdsodling växer fram under ett nytt kungapar

När prins Gustaf Adolf, sonson till Oscar och Sofia, gifte sig med Margareta av Storbritannien 1905 fick de Sofiero i bröllopsgåva. De anlände till slottet den 22 juli samma år. Prinsessan Margareta moderniserade slottets inredning från en tung, mörk stil till en ljusare. När Gustaf V blev kung 1907 blev paret kronprinspar men fortsatte att vistas på Sofiero. Trädgården var vid deras övertagande omodern och eftersatt, med endast en liten del anlagd, inklusive en stor gräsmatta med träd som äkta kastanj och blodbok.

Kronprinsessan Margareta, som kom från en trädgårdsintresserad familj, skapade en ny trädgård inspirerad av den engelska Arts and Crafts-rörelsen. Längs den så kallade blomstergatan anlades stora rabatter 1910, planterade med rikliga mängder blommor men bara en sort i varje. En spaljé konstruerades för att skydda mot vinden. Hon utgav böckerna Vår trädgård på Sofiero 1915 och Från blomstergården 1917, med fotografier tagna av henne själv och hovfotografen Alfred B. Nilsson. Genom dessa böcker och blomstergatan på Baltiska utställningen i Malmö 1914 presenterade hon den moderna engelska trädgården i Sverige.

Kung Gustaf VI Adolf och rhododendronsamlingen

Efter Margaretas död 1920 gifte Gustaf Adolf om sig med Louise Mountbatten 1923. Kronprinsen hade ett stort intresse för trädgårdskonst och på 1930-talet började han samla på rhododendron. Samlingen kom att omfatta nästan fem hundra olika sorter och fick stor uppmärksamhet. Fram till kungens död 1973 fanns en plantskola på Sofiero, med samarbete med institutioner som Göteborgs botaniska trädgård och Kew Gardens i London. Utöver rhododendron planerades också nästan 2000 pelargoner och över 300 margeriter varje år.

Fruktodling hade påbörjats under Oscar II:s tid, och under Gustaf VI Adolfs tid skördades som mest 26 ton frukt årligen. Mycket såldes, men en del förvandlades till sylt och saft i slottsköket för att sedan transporteras till Stockholm med tåg. Till Sofiero hörde också 80 tunnland odlad jord, varav mycket såldes till Helsingborgs stad 1964. Gustaf VI Adolf blev kung 1950. Under hans tid gästades Sofiero av flera utländska statsmän, som Indiens premiärminister Jawaharlal Nehru 1957, USA:s förre president Dwight D. Eisenhower 1962 och vicepresident Lyndon B. Johnson 1963.

Övergång till Helsingborgs stad och allmän park

I sitt testamente från 1959 skänkte Gustaf VI Adolf egendomen Sofiero till Helsingborgs stad, på villkor att staden skulle vidmakthålla parken i huvudsakligen dess dåvarande utformning och hålla den tillgänglig för allmänheten. Byggnaderna fick däremot ändras eller till och med rivas. Kungen dog den 15 september 1973 på Helsingborgs lasarett. Att ta emot gåvan var inte självklart för staden, med argument om kostnader och ideologiska invändningar, men kommunfullmäktige beslutade att acceptera villkoren.

I maj 1974 öppnade parken för allmänheten med en inträdesavgift på två kronor, en krona för pensionärer. Sommaren 1974 besöktes parken av nästan 150 000 personer. I slottet inrymdes en kafeteria och ett litet konstgalleri. Den första utställningen hölls 1978, med Kungliga Husgerådskammarens utställning om bröllopsgåvor. Samtidigt visades konst av internationella konstnärer som Marc Chagall och Salvador Dalí, utlånad av samlaren Sture Andersson. Den första konserten ägde rum 1979 med sopranen Birgit Nilsson, som lockade 5000 åhörare. Samma år visades konst av kronprinsessan Margareta och prins Eugen. 1979 beslutades att Sofiero inte fick användas för kommersiella ändamål. 1992 skänkte Margaretas barn en medaljong med hennes porträtt, utförd av Carl Milles, som ett erkännande av stadens skötsel.

Europas vackraste park och modern utveckling

Den 31 mars 2010 tillkännagavs att Sofiero slott och slottsträdgård utsetts till Europas vackraste park för det året. Utsägelsen skedde på platsen av en jury med experter från sex länder. Parken är 15 hektar stor och har norra Europas största samling av rhododendron, med cirka 10 000 buskar av 300 olika arter och lika många hybrider. I anslutning till slottsbyggnaden finns en gourmetrestaurang, och i parken anordnas utställningar och andra arrangemang. Sedan den 1 januari 2015 är Sofiero en del av det kommunala bolaget Helsingborg Arena och Scen AB, med Jeanette Gustafsdotter som verkställande direktör.

Den 14 april 2018 invigdes en 57 meter lång bro över ravinen på området, kallad Sofias bro. Brodelarna tillverkades i Polen och svetsades ihop innan de lyftes på plats. Bron, som kostade 8 miljoner kronor att bygga, belönades med Stålbyggnadspriset år 2021. Parken sträcker sig ner till Öresunds strand och lockar besökare med sitt varierade växtliv och sin historia.

Vanliga frågor om Sofiero

Var ligger Sofiero?

Sofiero ligger i Helsingborgs socken i Helsingborgs kommun i Skåne. Det är beläget omkring fem kilometer norr om centrala Helsingborg, vid Öresund. Platsen var ursprungligen ett prästhemman som kallades Skrabelycke innan det köptes av prins Oscar och prinsessan Sofia 1864. Området har utsikt mot Danmark och en skogklädd ravin ner mot vattnet.

Vad kan man se och göra på Sofiero idag?

Huvudattraktionen på Sofiero är den stora parkträdgården på 15 hektar, som sträcker sig ner till Öresund. Parken är särskilt känd för sin enorma samling av rhododendron, den största i norra Europa, med tusentals buskar av hundratals olika sorter. I slottsbyggnaden finns en gourmetrestaurang och utställningar om platsens historia. I parken anordnas regelbundet konstutställningar, konserter och andra arrangemang. Besökare kan också se Sofias bro, en modern bro över ravinen som invigdes 2018.

Vilken är historien bakom Sofiero?

Sofieros historia som kunglig plats började 1864 när prins Oscar, senare kung Oscar II, och prinsessan Sofia köpte prästhemmanet Skrabelycke. De byggde en sommarvilla som senare utbyggdes till ett slott. 1905 gavs det som bröllopsgåva till deras sonson, prins Gustaf Adolf, och hans fru kronprinsessan Margareta, som skapade den berömda trädgården. Gustaf Adolf, som blev kung Gustaf VI Adolf, utvecklade den stora rhododendronsamlingen. Vid sin död 1973 skänkte han Sofiero till Helsingborgs stad med villkoret att det skulle hållas öppet för allmänheten, vilket det har varit sedan maj 1974.

Varför är Sofieros park så speciell?

Sofieros park är speciell av flera anledningar. Den utsågs till Europas vackraste park år 2010 av en internationell expertjury. Parken har en historia som formats av kungliga trädgårdsentusiaster, särskilt kronprinsessan Margareta och kung Gustaf VI Adolf. Den hyser norra Europas största samling av rhododendron, med cirka 10 000 buskar av 300 olika arter och lika många hybrider. Utöver detta har parken en engelsk karaktär med stora gräsmattor, blomsterrabatter och en naturlig ravin, allt med utsikt över Öresund.

Vem äger och driver Sofiero nu?

Sedan den 1 januari 2015 ägs och drivs Sofiero av det kommunala bolaget Helsingborg Arena och Scen AB. Jeanette Gustafsdotter är verkställande direktör för bolaget. Helsingborgs stad fick egendomen i gåva av kung Gustaf VI Adolf 1973, med det specifika villkoret att parken skulle vidmakthållas i huvudsakligen sitt dåvarande skick och vara tillgänglig för allmänheten. Staden har sedan dess förvaltat platsen, som öppnade för besökare 1974.

Vad är Sofias bro?

Sofias bro är en 57 meter lång bro över ravinen på Sofieros område. Bron invigdes den 14 april 2018. Delarna till bron tillverkades i Polen och svetsades ihop innan de lyftes på plats. Byggkostnaden uppgick till 8 miljoner kronor. Bron har fått erkännande för sin design och konstruktion, och den belönades med Stålbyggnadspriset år 2021. Bron förbinder olika delar av parken och är en modern tillgång till det historiska landskapet.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.